IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Endre søk
Begrens søket
1 - 19 of 19
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Johanna
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Green, Jeanette
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Varför investera i gröna lösningar med hög biologisk mångfald?2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det finns många olika motiv och drivkrafter varför en fastighetsägare eller projektutvecklare ska investera i en grön anläggning eller yta med hög biologisk mångfald på sin fastighet. Men det finns också flera hinder. De är främst ekonomiska krav som hindrar och försvårar för fastighetsbolag och entreprenadbolag att prioritera och genomföra investeringar i gröna lösningar. Främst två drivkrafter skulle kunna påverka denna prioritering.

    1) Den första är krav från exempelvis miljöcertifieringar eller andra lokala eller nationella krav som ska följas. 2) Den andra är att lyfta fram de nyttor som blir tillgodosedda då lösningen installeras och på så sätt motivera investeringen, t.ex. ekosystemtjänster. Ekonomin kan också bli en drivkraft om investeringen kan beskrivas utifrån andra aspekter än kostnaden. Exempelvis genom att lyfta fram möjligheter för värdeökning av fastigheten och eventuella marknadsföringsmöjligheter. Att använda ytor med hög biologisk mångfald vid marknadsföring anses i denna undersökning som en viktig drivkraft med koppling till bostäder men inte för lokaler.

    Vid genomförda utvärderingar av anläggningar utifrån ett organisatoriskt perspektiv har hela värdekedjan studerats, från idé till förvaltning. Lärdomar som framkommit i utvärderingen visar att ett lyckat slutresultat är beroende av:

    • en tidig samverkan mellan samtliga aktörer genom hela processen • en tydlig och tidig vision och målbild som följer med och kommuniceras i alla led, hela vägen från idé till förvaltning. • en noggrann kunskapsöverföring vid eventuellt personalbyte • en tydlig ansvarsfördelning gällande drift och driftorganisation, i god tid innan anläggningen är på plats. • engagerade, kunniga och kompetenta medverkande.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Andersson, Rasmus
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gerhardsson, Hanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Moberg, Sandra
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Green, Jeanette
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Klimatberäkning av byggprojekt med mål att nå klimatneutralitet: Lärdomar och erfarenheter från kunskapshöjande insatser för byggaktörer inom Lokal Färdplan Malmö 20302021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inom Lokal Färdplan Malmö 2030 (LFM30) utvecklas en metod för att definiera och beräkna klimatneutrala och klimatpositiva byggnader sett till byggnadernas hela livscykel. Som del av metodutvecklingen och att förbereda marknaden för att tillämpa metoden har IVL i samarbete med LFM30 genomfört kunskapshöjande insatser riktade åt LFM30:s aktörer.

    Insatserna har bestått utav en blandning av utbildningar om beräkningsverktyg och metodik, individuellt beräkningsstöd samt större erfarenhetsseminarier med bland annat pilotexempel och generella slutsatser utifrån kontakten med aktörerna. Vi har också genomfört en fördjupad studie kring hinder och möjligheter med att bygga klimateffektivt i en pilot med betongstomme där vi följde upp beräkningar med en fokusgruppintervju med personer som jobbat i olika funktioner i projektet.

    Vi har strukturerat våra insatser och tillfällen för återkoppling i huvudsak kring beräkningar av byggskedets klimatpåverkan och förbättringsåtgärder för att nå målnivåer, men vi har även introducerat preliminära beräkningssätt och verktyg för drift- och återbetalningsberäkningar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Andersson, Rasmus
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gerhardsson, Hanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Moberg, Sandra
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Green, Jeanette
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Minska klimatpåverkan i byggprojekt - Vägledning för byggaktörers kunskapsuppbyggnad kring klimatarbete i nyproduktion2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Genom att beskriva fem insatser för klimatberäkningar och klimatförbättrande åtgärder (förbered organisationen, planera och samla dataunderlag, beräkna klimatpåverkan, utvärdera och förbättra, återför erfarenheter), visar vi i denna vägledning hur man kan arbeta mer effektivt med lärande för klimateffektivt byggande.

    Insatserna baseras på erfarenheter från faktiska byggprojekt som arbetat med klimatberäkningar, klimatförbättrande åtgärder och erfarenhetsåterkoppling vid nyproduktion av byggnader, tillsammans med IVL, och inom ramen för Lokal Färdplan Malmö 2030 (LFM30). Under detta arbete såg vi att byggskedets klimatpåverkan ofta överstiger de målgränsvärden som är satta för LFM30.

    Klimatberäkningsresultaten kommer dessutom ofta i ett så pass sent projektskede att det är svårt att göra omfattande förändringar och förbättringar i det enskilda byggprojektet. Att arbeta med lärande och erfarenhetsåterföring inom organisationen och mellan projekt genom de fem insatserna är en strategi för att ändå åstadkomma förbättringar ur längre perspektiv.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Ejlertsson, Anders
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindholm, Carina Loh
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Green, Jeanette
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ahlm, Maria
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Cirkulär ekonomi i byggbranschen2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I Europa återvinns eller återanvänds enbart ca 40 % av det totala avfallsflödet. Värdet av en förbättring är inte enbart miljömässig utan i högsta grad även ekonomisk. För byggbranschen kräver en transformering från ett linjärt system till ett cirkulärt nödvändigtvis inte oöverstigliga resurser, utan istället ett nytt systemtänkande där alla aktörer i värdekedjan involveras. Cirkulärt byggande handlar i praktiken ofta om att på olika sätt minimera avfall eller att öka materialåtervinningen. Bland de goda exempel som presenteras i denna rapport nämns bland annat exempel på återanvändning, resurseffektivare material, reducerat byggavfall, slutna kretslopp, men även helt nya affärsmodeller. Cirkulära affärsmodeller innebär ofta att en tjänst säljs istället för en vara. Nya affärsmodeller bedöms vara en avgörande nyckel för att generera bestående förändringar inom byggbranschen.

    Avfallsdirektivet bedöms inte säkerställa en resurseffektiv och hållbar återvinning inom byggbranschen, bland annat på grund av hur avfallet definieras och mäts.. Oavsett eventuella brister i direktivet finns det stora möjligheter att öka återvinningsgraden i Sverige. En möjlig förbättring är selektiv rivning som bedöms ha stor potential, speciellt för material där det redan finns fungerande återvinningsprocesser. Nya styrmedel och/eller subventioner bedöms dock som nödvändiga eftersom incitament saknas på grund av låg kostnad för förbränning. Bristen på information om kemiskt innehåll bedöms vara ett hinder, men skulle också kunna lösas till exempel med införandet av en loggbok.

    Att handla upp funktoner kräver nya rutiner hos inköpsorganisationer där värderingen av investeringen måste göras baserad på total livscykelkostnad och inte enbart på inköpspris. Det bedöms dock saknas kunskap kring totalkostnader för olika typer av investeringar inom bland annat många offentliga verksamheter. Enligt upphandlingsmyndigheten är det dock fullt möjligt, och rekommenderat, att utvärdera anbud baserat på livscykelkostnader.. Det poängteras också att det i en omställningstid inte är möjligt att bedöma utfallet av en så pass långsiktig investering som till exempel en byggnad enbart på historiska erfarenheter. Det finns exempel på både europeiska banker och investerare som använder framtida cirkulära principer för att bedöma investeringar.

    Det finns ett antal goda exempel inom ett antal olika områden beskrivna i rapporten, där två lyfts fram som tydligt visar att det går att bygga cirkulärt redan nu och att det går att konstruera nya affärsmodeller:

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Ekvall, Tomas
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gottberg, Annika
    Ljunggren Söderman, Maria
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Green, Jeanette
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Larsson, Cajsa
    Rydberg, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Avfallsprevention och giftfri miljö2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Avfallsprevention genom ökad materialeffektivitet ger ofta miljöfördelar, t ex i form av minskade utsläpp av växthusgaser, eftersom det bidrar till att hålla nere energiintensiv materialproduktion. Syftet med detta projekt är att undersöka om ökad materialeffektivitet också bidrar till minskade utsläpp av farliga ämnen. Minskar eller ökar utsläppen av farliga ämnen om man ökar materialeffektiviteten? Finns det någon tydlig korrelation eller ej? Med farliga ämnen menar vi framförallt ämnen som hanteras av miljömålet Giftfri miljö och i Naturvårdsverkets strategi för giftfria och resurssnåla kretslopp (GRK), men också andra ämnen som påverkar människors hälsa. Vi utgår ifrån olika strategier för ökad materialeffektivitet (se Tabell S). För varje strategi identifierar vi exempel på hur den leder till ökade eller minskade utsläpp av farliga ämnen. Vi lyfter särskilt fram exempel och slutsatser som rör byggsektorn och livsmedelskedjan, eftersom de lyfts fram som prioriterade områden i GRK-strategin. Utifrån de identifierade exemplen drar vi slutsatsen att det finns många fall där ökad materialeffektivitet också bidrar till en mer giftfri miljö (se Tabell S). I vissa fall ger materialeffektiviteten viktiga miljöfördelar utöver att själva materialproduktionen minskar. Det gäller t ex fallet med småbilar. Det finns dock fall när ökad materialeffektivitet vare sig bidrar till giftfrihet eller andra miljöförbättringar. Det finns även fall där ökad materialeffektivitet bidrar till minskat energibehov, men ändå riskerar att öka användningen av farliga ämnen och/eller spridningen av dem i miljön. Slutligen finns risk för så kallade rebound-effekter om den ökade materialeffektiviteten är kostnadseffektiv. Vår samlade bedömning är att ökad materialeffektivitet ofta ger miljöfördelar också i form av minskade utsläpp av farliga ämnen. Sambandet verkar dock vara svagare än mellan materialeffektivitet och minskade utsläpp av växthusgaser. Osäkerheten är också större, eftersom frågan om farliga utsläpp är mer komplex. Man bör t ex ta hänsyn till farligheten hos ämnet och inte bara till den använda eller utsläppta mängden. Frågan är dessutom mindre utforskad. Ämnet för vår studie omfattar i princip alla material, alla produkter och alla produktionsprocesser. Vi har långt ifrån täckt ämnet fullständigt. Viktiga delar av studien är också relativt ytliga. Våra slutsatser skulle bli säkrare och mer välgrundade om studien breddas med fler exempel och/eller fördjupas på de punkter där den är ytlig. I förlängningen kan också systemanalyser vara motiverade, t ex inför implementeringen av EUs nya ramdirektiv om avfall (EU 2008) i svensk rätt.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Fredén, Johanna
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Green, Jeanette
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Holm, Daniel
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bygga med Basta - slutrapport2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Nyckeln till ett giftfritt byggande är att välja bygg- och anläggningsprodukter med minimerat innehåll av farliga kemiska ämnen. Genom att bygga på ett ansvarsfullt sätt skapas vinster både för miljön och för ekonomin. Basta är ett oberoende system för val av bygg- och anläggningsprodukter med syftet att fasa ut ämnen med farliga egenskaper från bygg- och anläggningsprodukter. BASTA är uppbyggt på egenskapskriterier och är ett verktyg som möjliggör ett systematiskt och effektivt sätt att arbeta med Giftfritt byggande. Detta är en slutrapport från utvecklingsprojektet "Bygga med BASTA" som genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet, Basta, Skanska och Trafikverket. I rapporten presenteras resultat och erfarenheter från projektet. Målgruppen för rapporten är aktörer i bygg- och anläggningssektorn som vill öka sin kunskap om giftfritt byggande. Syfte och målsättning för projektet har varit att: Med utgångspunkt i byggsektorns verktyg BASTA utveckla en kvalitetssäkrad process för val och användning av bygg-och anläggningsprodukter utan särskilt farliga ämnen. Testa och utveckla användbarheten av processen i några olika typer av anläggnings- och byggprojekt. Utforma tydliga kvalitetskriterier och ambitionsnivåer för materialvalsarbetet som kan användas av byggprocessens aktörer som beställarkrav, för målstyrning och uppföljning samt i det interna utvecklingsarbetet. Få ökad kunskap om hur långt det är möjligt att "Bygga med BASTA" dvs. med kemiska produkter och material som inte innehåller farliga ämnen. Tre pilotprojekt har utgjort kärnan för projektet "Bygga med BASTA" och legat till grund för övriga arbetspaket; Riksväg 49, Driftområde Nordvärmland, samt en garagebyggnad på Nya Karolinska i Solna. För anläggningsprojekten valdes projekt där Trafikverkets krav på material och varor enligt En förutsättning för att erhålla byggnader och anläggningar utan farliga ämnen är att byggherren ställer krav på entreprenören när det gäller materialval i projekten. Inom ramen för projektet har tydliga målnivåer för materialvalsarbetet därför utformats. Målnivåerna kan användas av byggprocessens aktörer som beställarkrav samt för målstyrning och uppföljning och i det interna utvecklingsarbetet. I projektet har även en kvalitetssäkrad arbetsprocess för val och användning av bygg-och anläggningsprodukter utan särskilt farliga ämnen utvecklats. Processen är ett sätt att säkerställa att materialvalsfrågorna finns med i hela processen så att trygga materialval kan göras och dokumenteras på ett bra sätt. Materialvalsfrågan bör finnas med från start i projekten, helst i designfasen, eftersom det är viktigt att man så tidigt som möjligt säkerställer att bra produkter finns att tillgå. För att få ett effektivt materialvalsarbete är det viktigt att frågan integreras i redan befintliga rutiner. Erfarenheter från pilotprojekten visar att det finns en efterfrågan på att få stöd från centralt håll inom organisationen, då man i projekten har begränsat med tid och resurser.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Green, Jeanette
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ahlm, Maria
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Stattin, Eva
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Larsson, Mathias
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Jarnehammar, Anna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Digital miljöinformation i byggprocessen2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    En obruten kedja av miljöinformation i byggprocessens värdekedja kan möjliggöras av ökad digitalisering. För byggprocessens aktörer kan detta innebära både nya kostnadseffektiva affärsmodeller för att dela miljöinformation med varandra och en ökad kvalité i informationen genom bättre spårbarhet mellan produkter och bedömningar av deras miljöprestanda. För att effektivt och säkert sprida och hantera miljöinformation inom byggsektorn har detta projekt undersökt bland annat acceptans, ansvar, ägande, sekretess och tillgängliggörande av digital miljöinformation. Vi har också försökt konkretisera hur incitamenten skulle kunna utformas för att öka takten för digitalisering av miljöinformation. Som fallstudie har vi använt den digitala miljövarudeklarationen eBVD.

    Vid genomgång av byggmaterialtillverkarnas och byggindustrins hantering av miljöinformation har projektet identifierat en process som är analog till sin utgångspunkt och ofta även i praktiken. Det handlar dels om hur dokument normalt upprättats, dels om attityderna till hur information ska flöda igenom processen. Samtidigt anser respondenterna att den egna digitala mognadsgraden är hög. När det gäller överföringen av miljöinformationen väntar många aktörer istället på att någon annan ska ta ett första steg som man sedan kan följa. Många byggprojekt genomgår i dag miljöcertifieringar av den färdiga byggnaden, vilket kan kräva skriftliga intyg från materialtillverkare eller projektörer. Detta gör att man tvingas in i ett analogt arbetssätt som motverkar strävan mot digitalisering. För att inte miljökrav ska hindra digitaliseringen är det därför viktigt att kraven kan mötas genom gemensamt överenskomna digitala format och standarder istället för analoga intyg.

    Ett återkommande svar från respondenterna är att det behövs en heltäckande digital benämning av arbetsmoment och produkter i byggprocessen för att öka digitaliseringen. Utan t.ex. gemensamma artikel-id för produkter och gemensmamma standarder för informationsöverföring blir det svårt att sammanställa heltäckande miljöinformation. Miljöområdet kan inte skapa ett eget sådant system med digitala överföringar för alla produkter. Eftersom nästan samtliga bolag i byggprocessen först och främst vill sälja enheter, bygga och förvalta fastigheter är det utifrån den verksamheten som en digital förändring måste komma. Annars blir den digitala miljöinformationen bara en påbyggnad som inte används optimalt.

    Även om många respondenter pratar om digitaliseringens effektivitetsvinster tycks de inte vara tillräckligt tydliga i ett kortare tidsperspektiv för att driva på processen. Vi har identifierat vilka värden som kan uppnås (effektivare överföring, administration, bedömning osv) men det saknas fortfarande kvantitativa beräkningar av dessa värden och vi har inte lyckats identifiera någon enskild aktör som vill/kan finansiera en sådan förändring. Därmed går det att sluta sig till att incitamenten finns, men att de inte är tillräckligt tydliga för att ha bärkraft. Vi tror dock att tydligare ekonomiska beräkningar av vinster i resurser och tid skulle kunna göra effektiviseringsincitamenten mer bärkraftiga. Vi ser även att nya incitament kan uppstå om branschen lyckas utveckla nya affärsmodeller som tar stöd i det obrutna flödet av digital miljöinformation t.ex. genom att införa tjänster som värderar och aggregerar den digitala informationen utifrån olika användares behov.

    Projektets viktigaste slutsatser kring incitament och affärsmodeller för digital miljöinformation kan sammanfattas i:
    • Hög upplevd egen digital mognadsgrad men låg digital samverkan.
    • För att inte miljökrav ska utgöra hinder för digitalisering är det viktigt att kraven kan mötas genom gemensamt överenskomna digitala format och standarder.
    • För att ta nästa steg behövs en gemensam digital återgivning av verkligheten med bland annat gemensamma digitala identiteter för produkter.
    • Incitamentsstrukturen för digitalisering av miljöinformation måste följa digitalisering av byggprocessen i stort.
    • För att utveckla nya incitament för ökad digitalisering behövs tjänster som hjälper till att värdera och aggregera den digitala informationen i syfte att skapa nytta och nya tillämpningar av miljöinformationen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Green, Jeanette
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ejlertsson, Anders
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Görman, Frida
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sandkvist, Filip
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Stattin, Eva
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Wohlén, Mattias
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Loggbok för ett obrutet flöde av miljöinformation - Nya arbetssätt genom digitala ekosystem, blockkedja och digitala tvillingar.2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    När en dynamisk loggbok inkluderas i en digital tvilling blir det möjligt att få ut information i form av resurssammanställningar och nyckeltal såsom kompletta klimatdeklarationer för byggnader. På väg dit ser vi två steg som kan adresseras separat och tillsammans ökad delning av data och en samordnad digital materialsammanställning över en byggnads livscykel. Nya aktörer behöver knytas till ett digitalt informationsekosystem kring miljödata för byggmaterial för att stödja denna utveckling.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Green, Jeanette
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fredén, Johanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Holm, Daniel
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bygga med Basta2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Handledningsdokument för val av produkter med begränsat innehåll av farliga ämnen i byggprocessen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Green, Jeanette
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fredén, Johanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Holm, Daniel
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bygga med Basta - Målnivåer och verifiering2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta dokument är att presentera målnivåer för att kunna visa på och mäta hur långt man nått "att bygga med BASTA" i den slutgiltiga byggnaden eller konstruktionen. Målnivåerna kan användas för att formulera beställarkrav i bygg- och anläggningsprojekt. Syftet med målnivåerna är att skapa ökad transparens kring hur långt man uppnår i sin strävan efter att bygga utan farliga ämnen i det enskilda projektet. Målnivåer kan därmed tydligare anges, följas upp och verifieras av byggherren. Målnivåerna kan även användas för

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11. Jarnhammar, Lars
    et al.
    Green, Jeanette
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Jarnehammar, Anna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Riskinformation och riskhantering av byggprodukter.Förstudie för tillämpning av riskmodul inom BASTA2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den nya europeiska kemikalieförordningen REACH sätter särskilt fokus på minskad användning av sådana farliga ämnen som pekas ut som 'substances of very high concern'. Införandet av REACH kommer också att ställa nya krav på så kallade nedströmsanvändare av kemikalier. Detta krav kommer att innebära stort behov av förmedling av riskinformation mellan leverantörer och deras nedströmsanvändare. Denna förstudie har syftat till att klargöra förutsättningarna för att skapa ett informationssystem för riskvärdering och spridning av riskinformation om byggprodukter. BASTA-systemet har blivit väl etablerat som branschens gemensamma standard för utfasning av farliga ämnen ur byggprodukter. I vissa sammanhang tvingas man dock att välja produkter som inte återfinns i BASTA-systemet. För att kunna medverka till att sådana produkter åtminstone inte innehåller något ämne som enligt REACH är utpekat som 'substances of very high concern', och att leverantörerna skaffar sig god kunskap om innehållet i och riskerna med sådana produkter, föreslås att nuvarande BASTA-system kompletteras med en databas för produkter som bara klarar dessa grundläggande egenskapskrav. För att kunna ge leverantörer bättre utrymme för att förmedla riskinformation om sina produkter föreslås också att Kretsloppsrådet överväger att komplettera formuläret för byggvarudeklarationer med obligatoriska fält där sådan riskinformation kan förmedlas.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12. Lilja, Karl
    et al.
    Green, Jeanette
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Wiklund, Per
    Woldegiorgis, Andreas
    Self-declarations of environmental classification in www.fass.se2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    In 2005 environmental information was published for two groups of products on www.fass.se to test a new model for classification developed after an initiative from LIF (The Research-Based Pharmaceutical Industry). The initiative was a response to an increasing public demand for environmental information on pharmaceuticals and an attempt to develop a model accepted both by Swedish stakeholders and by the global pharmaceutical industry. Today, all groups of pharmaceuticals in the Swedish medicals product list (Fass) have been subject to environmental risk assessments. The work with the development of the www.fass.se system of self-declarations of environmental classification, and the experiences from the reviewing process are summarised in this report.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Moberg, Sandra
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Wennesjö, Martina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Loh Lindholm, Carina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Andersson, Johanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Green, Jeanette
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Cirkulära materialflöden i glasbranschen: Glasmästeriers samt glas- och metallentreprenörers specifika förutsättningar för cirkulära flöden i bygg- och fastighetssektorn2022Rapport (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Med denna rapport vill vi stärka möjligheterna till mer cirkulära flöden av glasprodukter i bygg- och fastighetssektorn. Fokus är främst på glasmästerier och glas- och metallentreprenörers och deras specifika förutsättningar.

    Vår uppskattning visar på en möjlig årlig besparing på ca 120 000 ton CO2e och 50 000 ton minskade avfallsmängder vid återbruk av glasprodukter i byggnaders klimatskal i Sverige. För att stötta glasbranschens aktörer att nå mer cirkulära flöden i bygg- och fastighetssektorn har vi utarbetat förslag på åtgärder och aktiviteter till en handlingsplan.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Thrysin, Åsa
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Andersson, Rasmus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ejlertsson, Anders
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Erlandsson, Martin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sandgren, Annamaria
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Green, Jeanette
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Vägledning - Klimatkrav vid upphandling av byggprojekt2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bygg- och fastighetssektorn står för nästan en femtedel av Sveriges klimatpåverkan, varav hälften kommer från byggverksamheten. Projektet Klimatkrav till rimlig kostnad har därför tagit fram en vägledning för att underlätta för bostadsföretag att ställa klimatkrav för byggprojekt. Förutsättningen för att ställa klimatkrav vid upphandling är att det finns ett enhetligt sätt att beräkna klimatpåverkan så att till exempel beräkningar från olika anbudsgivare är möjliga att jämföra.

    Därför har projektet tagit fram anvisningar för LCA-beräkning av byggprojekt som bland annat anger att vedertagen LCA-metodik skall användas, vilka delar av byggnaden som skall inkluderas och så vidare. Anvisningarna är en tolkning av Boverkets lagförslag på klimatdeklaration samt erfarenheter från praktiska beräkningar inom detta och andra projekt.

    Vägledningen presenterar förslag på konkreta informations-, förbättrings-, prestanda- och tilldelningskrav vilka kan kompletterats med negativa eller positiva ekonomiska konsekvenser. Entreprenörens uppföljning mot verkligt utförande beskrivs samt hur en beställare utvärderar och granskar beräkningar.

    Vägledningen kan användas av både privata och offentliga beställare och den kan användas i framtagande av upphandlingsdokument, löpande arbete under ett byggprojekt och i slutskedet av ett projekt. Den är särskilt användbar för nybyggnationer, men går att anpassa till ombyggnation.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Thrysin, Åsa
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Andersson, Rasmus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ejlertsson, Anders
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Erlandsson, Martin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sandgren, Annamaria
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Green, Jeanette
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Görman, Frida
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Vägledning - Klimatkrav vid upphandling av byggprojekt. Version 2.02022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Projektet Klimatkrav till rimlig kostnad har tagit fram en vägledning för att underlätta för fastighetsbolag att ställa klimatkrav i byggprojekt. Råd och riktlinjer baseras på aktuell forskning, samverkan mellan entreprenörer och allmännyttiga bostadsföretag i nio testpiloter samt Boverkets arbete med Klimatdeklarationslagstiftningen. Olika typer av klimatkravkrav och upphandlingstexter presenteras och råd kring anbudsutvärdering och granskning av beräkningar presenteras. I projektet Klimatkrav till rimlig kostnad ROT har sedan denna vägledning uppdaterat för att inkludera även renoverings- och ombyggnationsprojekt samt uppdatera vägledningen som helthet även för nyproduktion och klimatdeklarationslagen. Här har IVL, Sveriges Allmännytta och Kommuninvest samarbetat med åtta testpiloter bestående av fastighetsbolag, entreprenörer och konsulter.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Thrysin, Åsa
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Andersson, Rasmus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ejlertsson, Anders
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Erlandsson, Martin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sandgren, Annamaria
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Green, Jeanette
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Görman, Frida
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Vägledning - Klimatkrav vid upphandling av byggprojekt. Version 2.12023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Projektet Klimatkrav till rimlig kostnad har tagit fram en vägledning för att underlätta för fastighetsbolag att ställa klimatkrav i byggprojekt. Råd och riktlinjer baseras på aktuell forskning, samverkan mellan entreprenörer och allmännyttiga bostadsföretag i nio testpiloter samt Boverkets arbete med Klimatdeklarationslagstiftningen. Olika typer av klimatkravkrav och upphandlingstexter presenteras och råd kring anbudsutvärdering och granskning av beräkningar presenteras. I projektet Klimatkrav till rimlig kostnad ROT har sedan denna vägledning uppdaterat för att inkludera även renoverings- och ombyggnationsprojekt samt uppdatera vägledningen som helthet även för nyproduktion och klimatdeklarationslagen. Här har IVL, Sveriges Allmännytta och Kommuninvest samarbetat med åtta testpiloter bestående av fastighetsbolag, entreprenörer och konsulter.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 17. Woldegiorgis, Andreas
    et al.
    Green, Jeanette
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Remberger, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kaj, Lennart
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Brorström-Lundén, Eva
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Dye, Christian
    Schlabach, Martin
    Results from the Swedish screening 2006. Subreport 4: Pharmaceuticals2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Naturvårdsverket har IVL under 2006/2007 utfört en screening av läkemedel. I denna screening ingick såväl mätningar inom ett nationellt program som analys av prover som samlats in regionalt via länsstyrelserna. Målsättningen med screeningen var att bestämma förekomst av utvalda läkemedelssubstanser i olika matriser i den svenska miljön, att identifiera viktiga transportvägar samt att få en uppfattning om pågående emissioner till den svenska miljön. Läkemedel sprids framförallt via användning på sjukhus eller i hemmen samt från dess upplagring som avfall på deponier. Screeningen fokuserade därmed på reningsverk och deponier. Betydelsen av diffus spridning i urban miljö undersöktes ytterligare via provtagning av vatten, sediment och biota i centrala Stockholm. Bakgrundsnivåer av ämnena bestämdes i vatten och sedimentprover från lokaler där den humana påverkan ansågs vara marginell. För att få en uppfattning om detekterade koncentrationer kommer ifrån hushållsanvändning via avloppsströmmar analyserades även koffein, en vanligt förekommande substans i vatten från reningsverk....

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18. Woldegiorgis, Andreas
    et al.
    Remberger, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kaj, Lennart
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Green, Jeanette
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ekheden, Ylva
    Palm Cousins, Anna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Brorström-Lundén, Eva
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Aspmo, Katrine
    Vadset, Marit
    Schlabach, Martin
    Results from the Swedish National Screening Programme 2006. Subreport 5: Hexavalent Chromium, Cr (VI)2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    As an assignment from the Swedish Environmental Protection Agency, IVL has during 2006/2007 performed a 'Screening Study' of hexavalent chromium, Cr(VI). Also the concentrations of total chromium, Cr(tot) (i.e. Cr(III) + Cr(VI)) and lead, Pb(tot) were measured in the study.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 19. Woldegiorgis, Andreas
    et al.
    Remberger, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kaj, Lennart
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Green, Jeanette
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ekheden, Ylva
    Palm Cousins, Anna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Brorström-Lundén, Eva
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Dye, Christian
    Aspmo, Katrine
    Vadset, Marit
    Schlabach, Martin
    Langford, Katherine
    Results from the Swedish National Screening Programme 2006. Subreport 3: Zinc pyrithione and Irgarol 10512007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    As an assignment from the Swedish Environmental Protection Agency, IVL has during 2006/2007 performed a 'Screening Study' of zinc pyrithione. Also the concentrations of irgarol 1051, zinc (Zn) and lead (Pb) were measured in the study

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 19 of 19
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.41.0