IVL Swedish Environmental Research Institute

IVL:s del av projektet har lett fram till ett EPD-verktyg som levererar en maskinläsbar digital EPD, vilket möjliggör digitalisering av arbetet med leverantörsspecifika klimatdeklarationer hos byggmaterialtillverkare och vidare i värdekedjan. EPD-verktyget har en allmängiltig uppbyggnad och kan anpassas till vilken produkttyp som helst. För att säkerställa kvalitén i de beräkningar som görs och för att verktyget ska uppfylla förväntade framtida krav på EPD-verktyg från programoperatörerna så består verktyget av två delar: 1) En databas med LCA- och EPD-data och 2) En EPD Generator, som är användarnas inmatningsgränssnitt som är anpassad för varje unik kunds behov och produkter. Hela processen är kvalitetssäkrad och användargränssnittet är begränsat till att det enda som ska och kan ändras för att ta fram en EPD är de produkt- och tillverkningsrecept som användaren lägger in i EPD-generatorn, vilket snarare kväver process och produktkunskap än LCA-kunskap.

IVL har även tagit fram en handledning för klimatberäkning av återbrukat byggmaterial. Handledningen bygger på livscykelanalys (LCA) och riktar sig framförallt till den som genomför klimatberäkningar för byggnader, och är utformad i linje med den europeiska standarden för värdering av byggnaders miljöprestanda (EN 15978). Den är även kompatibel med kommande lagkrav på klimatdeklaration, som gäller för nyproduktion från och med januari 2022.

In the project "Open Access to Digital Data Sheets for Product Properties Based on Data Templates", it has included engaging in dialogue with market players about the conditions for how Swedish actors can facilitate the establishment of a national data lexicon and platform for making product data templates available.The dialogue was conducted by inviting representatives from the built environment sector to six workshops. Meetings were held to prepare for workshops, evaluate results, explore collaborations, and technical solutions.

Future EU legislation will require digital product passports for all products, and we expect these to be based on the data template concept. A digital product data template is based on properties defined in a data lexicon, which in turn is synced with other lexicons. In this way, coordination is achieved between different countries when the same property is used by multiple parties. A filled-in product data template becomes a product data sheet. A continued process is needed to establish a technical solution, organization, and financing. The work package has contributed to many insights, decisions, and initiatives for cooperation for the ongoing work.

Working meetings and workshops have resulted in increased knowledge and insights about requirements according to standards and needs regarding technical solutions, application instructions, and international cooperation.Contacts have been made and received very well at PDT Norge and Cobuilder regarding cooperation during the project and going forward. Representatives from Norway have participated in workshops and meetings with Swedish actors.The continued work on the future organization for development and management as well as the financing of activities to make data templates and data dictionaries available will now be run with the same actors as in the steering group of Regelforum, including Byggmaterialindustrierna, Byggföretagen, Byggherrarna and Fastighetsägarna.

Funding for such work needs to be solved, as resources are not available via Regelforum. The work will be carried out outside of this project, but the results will be reported.The project continues to work on the digital platform, how data templates can be communicated between different domains and implementation of both product data templates and system data templates, i.e. for building components and other objects such as spaces, buildings and construction complexes.

Det är möjligt att elda impregnerat trä innehållande koppar i en biobränslebaserad panna om denna har erforderlig rökgasrening. För den aktuella anläggningen behöver man komplettera rökgasreningen med ytterligare ett steg (någon typ av stoftrening t.ex. elektrofilter, textilt spärr- eller slangfilter). Vid förbränning av mer än 50 ton avfall per år krävs att man söker tillstånd. Mindre mängder kräver endast en anmälan. Vid en förbränning med träflis med en inblandning av upp till 20 % kopparimpregnerat virke (50 % splint och 50 % kärna) klarar bottenaskan alla minimi- och maximihalter enligt Skogsstyrelsens rekommendationer för spridning av aska i skogsbruket som vitaliseringsmedel. De utförda laktesterna av askorna visar att krom lakas ut från bottenaskan i för stora mängder för prov 4 och 5 för att man enligt deponeringsförordningen ska kunna deponera askan tillsammans med icke farligt avfall (de övriga askorna klarade samtliga riktvärden). En faroanalys har genomförts där konceptet toxicitetindex (TI) har tillämpats.

Cirka 40 procent av all resursanvändning i forma av material och energi sker i byggsektorn. I arbetet med att vrida hela samhället mot en totalt sett lägre miljöbelastning spelar byggsektorn därmed en viktig roll.

Projektets bas är en inventering av 24 kyrkor som ett representativt urval från 12 av Sveriges 13 stift. Inventeringen omfattar; luftkvalitetsmätningar, inventering av mögelförekomst, samt beskrivning av mikroklimatnischer, byggteknik och användning (brukarmönster). Resultatet av inventeringen utgör en egenskapsprofil per kyrka som sedan sätts i relation till uppmätta data för relativ fuktighet och temperatur i kyrkorna. Inget samband har identifierats mellan förekomst av mikrobiella skador och de aspekter som finns i egenskapsprofilen. Däremot har en hypotes ställts upp som utgår ifrån att från litteraturen etablerade kritiska fukttillstånd för trä bör kunna användas som ett styrande kriterium för att undvika mikrobiella skador i kyrkorna. Dessa kritiska fukttillstånd ges för olika relativ fuktighet och varaktighet, det vill säga max; 82procent RF i tre månader, 95 procent RF i fyra veckor och 98 procent RF i ett dygn. Utvärderingen visar att för fem kyrkor där mikrobiell påväxt inte identifierats så ligger parametrarna för kritiskt fukttillstånd under de värden som anges för trä. Beskrivning av kritiska fukttillstånd som tar hänsyn till de tre parametrarna varaktighet, relativ luftfuktighet och temperaturkan därför vara ett bättre sätt och bör kunna ersätta äldre kriterier för styr och regler som ofta bara anger en kritisk nivå för relativ luftfuktighet. Fortsatt arbete bör inriktas på att validera detta samband genom analys av fler kyrkor utan mikrobiella skador samtidigt som de kritiska fukttillstånden analyseras. Det samband som identifierats kan tillämpas för att optimera strategierna för styrningen av inneklimatet i kyrkor så att såväl energianvändningen som risken för skador relaterade till mögel och mikrobiell påväxt minimeras.

I föreliggande rapport har krav på byggnaders innemiljö sammanställts som kan användas som funktionskrav eller för att klassa byggnader. Bara sådana komfortrelaterade innemiljöaspekter som har en sådan status att de kan anses vara allmänt accepterade ingår och benämns här innemiljökomfort. Systemet Hållbara Byggnader hanterar utöver innemiljökomfort även energianvändning och miljöpåverkan. Målet med rapporten är att komplettera systemet Hållbara Byggnader med krav på innemiljökomfort, och därigenom täcka in alla miljöaspekter inklusive ohälsa som kan kopplas till mänsklig hälsa. Ohälsa ingår som en del av miljöpåverkan och är en aspekt som man vill minska, medan innemiljökomfort är en aspekt som man försöker förbättra. Visionen är därmed att systemet Hållbara Byggnader på ett heltäckande sätt hanterar de mest betydelsefulla aspekterna som kan relateras till begreppet hållbara byggnader. Innemiljökomfort hanteras med egenskapskrav samt påverkanskrav. Egenskapskrav är sådana (mätbara) egenskaper som kan bestämmas i en befintlig byggnad eller vid projektering. Påverkanskrav för innemiljökomfort baseras på brukarens upplevelse och självskattning och hanteras med hjälp av enkäter.

I föreliggande rapport har krav på byggnaders innemiljö sammanställts som kan användas som funktionskrav eller för att klassa byggnader. Bara sådana komfortrelaterade innemiljöaspekter som har en sådan status att de kan anses vara allmänt accepterade ingår och benämns här innemiljökomfort. Systemet Hållbara Byggnader hanterar utöver innemiljökomfort även energianvändning och miljöpåverkan. Målet med rapporten är att komplettera systemet Hållbara Byggnader med krav på innemiljökomfort, och därigenom täcka in alla miljöaspekter inklusive ohälsa som kan kopplas till mänsklig hälsa. Ohälsa ingår som en del av miljöpåverkan och är en aspekt som man vill minska, medan innemiljökomfort är en aspekt som man försöker förbättra. Visionen är därmed att systemet Hållbara Byggnader på ett heltäckande sätt hanterar de mest betydelsefulla aspekterna som kan relateras till begreppet hållbara byggnader. Innemiljökomfort hanteras med egenskapskrav samt påverkanskrav. Egenskapskrav är sådana (mätbara) egenskaper som kan bestämmas i en befintlig byggnad eller vid projektering. Påverkanskrav för innemiljökomfort baseras på brukarens upplevelse och självskattning och hanteras med hjälp av enkäter.

Projektet ”Branschgemensamt miljöberäkningsverktyg för byggnader” är en fortsättning på projektet "Verktygslåda för marknadsimplementering av LCA i byggandet", där vi identifierade ett behov av ett öppet miljöberäkningsverktyg för att göra livscykelanalyser för alla slags byggnader. Detta behov styrks av Boverkets utredning om möjligheterna att använda livscykelanalys (LCA) kopplat till byggregler och som ett branschgemensamt sätt för att styra mot en mer hållbar byggd miljö och effektiv användning av naturresurser.

I branschen finns idag ett gemensamt regelverk med standarder för hur en LCA ska göras för insatsvaror och byggnader. Ett hinder för en bredare användning av LCA är att det saknas ett öppet verktyg som ger entydigt beräkningsresultat som beskriver byggnadens miljöprestanda. I det här projektet har vi utvecklat ett sådant LCA-beräkningsverktyg ”Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg” (BM) som resulterar i en klimatdeklaration för en byggnad vilken som helst.

Verktyget är designat för att göra klimatdeklarationen så enkel som möjligt, men samtidigt tillräckligt omfattande för att möjliggöra jämförelser mellan olika konstruktionslösningar. Verktyget har utvecklats i samarbete med aktörer som har stor påverkan på de krav som ställs vid upphandling och vid utformning av byggnader. På så sätt bidrar projektet till sektorns miljöarbete och uppfyllandet av de nationella miljömålen.

I ett längre perspektiv är ambitionen att en hel livscykel ska inkluderas i Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg. Detta skulle då även inkludera driftens energianvändning. Trots det ser vi framför oss att man i en klimatdeklaration skiljer på själva byggnadens och driftenergins klimatpåverkan, eftersom energianvändningens klimatpåverkan är starkt beroende av de antaganden som görs om det framtida energisystemet.

IVL driver nu ett kompletterande projekt med medel från Energimyndigheten, ”Öppet klassningssystem som styrmedel för resurs- och energieffektiva byggnader” (projekt nr 43917), som utreder möjligheterna att ta fram branschgemensamma energiscenarion som skulle kunna implementeras i Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg. Visionen är att Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg ska bidra till en mer hållbar framtid och samtidigt stimulera till mer energi- och resurseffektiva byggnader som har minimal klimatpåverkan.

Genom lanseringen av Byggsektorns resurshubb är visionen att skapa bättre förutsättningar för att praktiken lyckas att använda digitala EPD:er som ett underlag för att bedöma produkters miljöprestanda. Hubben innehåller även ett resursregister som är öppet att använda och underlättar all digital kommunikation av produktinformation.

På den svenska marknaden finns det en ambition att samtliga byggprodukter skall dokumenteras med en 'byggvarudeklaration' (BVD). En mall till denna BVD är framtagen av Byggsektorns Kretsloppsråd (BYKR 2000) och är nu över översyn. Föreliggande rapport är skriven som ett förslag på regler som borde finnas när livscykelanalys/LCA-information ingår i en BVD. Rapporten kommer överarbetas 2005 inom ramen för ett samarbete mellan BYKR och IVL. Grundkonceptet utgår ifrån är att det även i fortsättningen skall vara frivilligt att lämna LCA-information i en BVD, men om detta görs så skall de regler som tagits fram här följas, eller snarare reviderade sådana. De regler som saknas i byggvarudeklarationsmallen bör utgå ifrån kommande ISO standarden ISO 14025, samt det regelverk för byggvarudeklarationer kommer utarbetas av CEN. Rapporten är finansierad av Naturvårdsverket, SBUF och Cementa. Rapporten ingår som en del av vidareutveckling av systemet 'Hållbara Byggnader', i syfte att starta en process för metodsamordning av inventeringsdata bland de nationella LCA-baserade systemen inom bygg- och fastighetsrelaterade. Ett sådant systemet som bl.a. använder LCA-metodik är 'Hållbara Byggnader', som är ett generellt hjälpmedel att ställa miljö- och komfortrelaterade krav på och att klassificera olika byggnader. Miljökraven är uppdelade i resursbehovskrav, egenskapskrav och påverkanskrav (dvs LCA-baserade). Systemet finns beskrivet i ett antal rapporter som finns gratis tillgängliga på www.ivl.se/rapporter/ eller samlade på www.ivl.se/affar/foretagens_miljo_arb/funktionskrav_byggnader.asp.

In order to communicate an LCA calculation for a building, and so that the result can be interpretable by the recipient, it must include quality documentation describing condition for calculations, assumptions and models used, and what data evaluations, delimitations and shortcomings that exists. If this is done in a consistent manner, regardless of the type of building, the ambition is to facilitate the development of the quality documentation and to interpret it. In the digitization we believe that the environmental impact will be calculated in a digitized way with life cycle assessment (LCA) methodology by facilitating already used tools. If these LCA calculations only include numerical numbers without simultaneously communicating something about how they are calculated, there is a risk that the LCA result is incorrectly interpreted and misleading. Therefore, it is important to supplement the LCA result with quality documentation. The aim of this report is to propose the contents of the LCA accompanying quality documentation for a building, with a scope to simplifying interpretation of the calculation results. The proposed quality documentation is expected to form the basis for a digital quality report. In the report the quality documentary is divided into the following parts: • The extent of the inventoryregarding construction parts, life cycle and information modules. • Quality of the resource summary, underlying LCA environmental data and the resulting weighted quality index for the calculated result. • Design of the LCA result,as part of the quality report, thus steering up the entire level of information delivery's lowest level of ambition. In the next stage of digitization, we expect that the results of what is described in the report will be digitized in future projects. The quality documentation for an LCA environmental calculation for a building should be seen as a complement to Q metadata (Erlandsson 2018a) for the construction products used during the life cycle. By supplementing Q metadata for environmental declarations for all kinds of construction products with quality documentation for an LCA calculation for all kinds of buildings, the vision is that these two works will strengthen an increased transparency about the quality of the LCA calculations.

There are several objectives with the Level(s) system where our concern is that the market will perceive the system as a tool for comparison, and methodology that makes it possible to assess whether the buildings meet a given absolute limit value or not in a procurement, or in a law such as the coming national mandatory climate declaration for all new buildings. However, the system is not developed for such benchmarking. Another obvious problem is that the system is so flexible in it set up so that what is to be included in the analysis is entirely controlled by the users, regardless of what the calculation result is to be used for, which makes all comparability between different calculations based on Levels) in principle impossible. Our proposal and conclusions are therefore that the system should be further developed so that it handles benchmarking in the future. Such development will be required to get LCA useful in the market and with the law applications we now see coming. Another shortcoming of Level(s) system in its current form, is that there is no support for how the LCA calculation should be done digitally from information already present in the construction process. Such digitization development is required if it is not to be a cost-driven analysis and to achieve a calculation result of sufficient quality.

Whenever Life Cycle Assessment (LCA) is used to assess the climate impact of buildings, those with high content of biobased materials result with the lowest impact. Traditional approaches to LCA fail to capture aspects such as biogenic carbon exchanges, their timing and the effects from carbon storage. This paper explores a prospective increase of biobased materials in Swedish buildings, using traditional and dynamic LCA to assess the climate impact effects of this increase. Three alternative designs are analysed; one without biobased material content, a CLT building and an alternative timber design with ‘‘increased bio”.

Different scenario setups explore the sensitivity to key assumptions such as the building’s service life, end-of-life scenario, setting of forest sequestration before (growth) or after (regrowth) harvesting and time horizon of the dynamic LCA. Results show that increasing the biobased material content in a building reduces its climate impact when biogenic sequestration and emissions are accounted for using traditional or dynamic LCA in all the scenarios explored. The extent of these reductions is significantly sensitive to the end-of-life scenario assumed, the timing of the forest growth or regrowth and the time horizon of the integrated global warming impact in a dynamic LCA. A time horizon longer than one hundred years is necessary if biogenic flows from forest carbon sequestration and the building’s life cycle are accounted for.

Further climate impact reductions can be obtained by keeping the biogenic carbon dioxide stored after end-of-life or by extending the building’s service life, but the time horizon and impact allocation among different life cycles must be properly addressed.

Målet med SBUF-projektet som helhet är att ta fram ett kommunikationsformat (filformat) som hanterar livs-cykelbaserade miljö- och kostnadsdata för byggmaterial, byggdelar och delsystem och hela byggnader eller andra konstruktioner. Det filformat som tagits fram utgör ett tillägg till Fi2 som förvaltas av Föreningen för Förvaltingsinformation. Vi har lagt till en produktmodell, samt till denna en möjlighet att hantera ytor i Fi2 på ett nytt sätt. Genom att ta höjd för miljöinformation i den digitala produktmodellen är det vår övertygelse att man samtidigt sett till att man kan hantera andra aspekter. Genom att etablera ett kommunikationsformat för LCC- och LCA-beräkningar, samt att samtidigt kunna hantera byggvarudeklarationer (BVD3) och miljövarudeklarationer enligt bygg-produkt-förordningen, underlättas hanteringen av hållbarhetsaspekter i BIM. Denna rapport handlar om den information som är relevant för en sådan ny byggvarudeklaration. Den delmängd av filformatet som beskriver BVD3 och den LCA-baserade byggvarudeklarationen enligt byggproduktförordningen har sammanställts i denna rapport som en fristående deklaration som vi gett en grafisk design. Vi kallar denna sammanslagna deklaration BVD4. När den nationella implementeringen av miljöklassningssystemen BREEAM och LEED är slutförd skulle man kunna uppdatera den BVD4 deklarationen ytterligare. Projektförslagets BVD4 skall därför ses som ett första förslag mot en ny uppdaterad miljödeklaration anpassad för den svenska marknaden.

The revised EU Waste Framework Directive (WFD) includes a 70 % target for recovery of construction and demolition (C&D) waste. In order to study the potential change in the resource management of the main C&D waste fractions, as a consequence of fulfilling the WFD target, a Nordic project (ENCORT-CDW) has been performed. Waste fractions studied included asphalt, concrete, bricks, track ballast, gypsum-based construction materials and wood. Recovery scenarios were identified and estimations were made regarding expected savings of primary materials, impact on transport, and pollution and emissions. For wood waste, the main differences between re-use, material recycling and energy recovery were evaluated in a carbon footprint screening based on life cycle assessment methodology. The study concluded that the EU recovery target does not ensure a resource efficient and environmentally sustainable waste recovery in its present form since:

•It is very sensitive to how the legal definitions of waste and recovery are interpreted in the Member States. This means that certain construction material cycles might not count in the implementation reports while other, less efficient and environmentally safe, recovery processes of the same material will count.

•It is weight-based and consequently favours large and heavy waste streams. The result is that smaller flows with equal or larger resource efficiency and environmental benefit will be insignificant for reaching the target.

•It does not distinguish between the various recovery processes, meaning that resource efficient and environmentally safe recovery cannot be given priority.

Improved knowledge on C&D waste generation and handling, as well as on content and emissions of dangerous substances, is required to achieve a sustainable recovery.

There is a need to standardize the digital format for life-cycle information for building materials. It is primarily the European Standard EN 15804 that is used to calculate the product's environmental impact throughout its life cycle and the information is then verified by a third party and communicated trough an EPD, Environmental Product Declaration. This report describes the state of the art for digital formats under development in EU for EPDs, and a suggestion of wich format should be applied in the SBE-Livscykelperspektiv project.

The international outlook shows that it is mainly the different national program operators for EPDs that are developing the digital formats in Europe. These operators ensure that there are rules for how a particular product group is to be calculated and that the EPDs published have been verified by a third party. To a large extent, program operators have similar views on how to design the digital format. Central to the development and coordination of this work seems to be the International Open Data Network for Sustainable Building (In Data). However, differences can be seen, mainly depending on the scope of product areas of the programme operator and how national or international the different systems are. A recommendation for the future is that the Swedish building sector engages or monitors the work done in InData.

The digital format proposed in Sweden for EPD should be based on Ökobau.dat 2013 and the further harmonized ILCD + EPD format developed by InData's working group. However, some additional formats are required to handle specifically metadata and property data. The most important additions are identification and traceability of the product and quality of the calculated environmental data. Many of these extra needed data sets are available today in the eBVD system and could be combined to get a more extensive description of the environmental performance of the product. So schematically, a format consisting of ILCD + EDP + metadata + property data, is proposed.

Denna rapport beskriver ett sätt att göra en miljöbedömning av ledningsstolpar av olika material i ett livscykelperspektiv. Stolpar av kreosot impregnerat trä, stål, komposit och betong har jämförts med hjälp av livscykelanalysmetodik. En livscykelanalys (LCA) kan göras på flera sätt och eftersom detta är en jämförande analys har vi valt att använda en robust metodik som vi kallar produkt-LCA. Den kännetecknas av att alla utsläpp som bokförs ifrån en process fördelas på produkterna ut. Summerar man sedan miljöpåverkan av alla sådana produkter så stämmer detta idealt sett med det som släpps ut globalt. Med andra ord, en produkt-LCA beskriver miljöpåverkan allokerat på produkter på det sätt som det ser ut i den fysiska verkligheten. Det vill säga inga socioekonomiska allokerings-principer, marginalbetraktelser eller så kallade systemutvidgning mm tillämpas. För att beskriva miljöpåverkan används de vanliga miljöpåverkanskategorierna samt USES LCA 1.0 som är den metod som är mest spridd och på ett bättre sätt än nyare metoder beskriver bedömningen av metaller. Resultatet av den genomförda LCA:n visar att de mest betydande miljöaspekterna för alla stolpar är stålstolpens utsläpp av metaller under livscykeln, som har en betydelse för bidraget till eko- och humantoxicitet. Stålstolpen är även den stolpe som har störst bidrag till de andra miljöpåverkanskategorierna. Känslighetsbedömningar har gjorts med avseende på stolparnas ansatta livslängder, men denna osäkerhetsfaktor bedöms inte påverka ”rangordningen” mellan alternativen. Resultatet av LCA-beräkningarna gäller bara för de utvalda produkterna och de antaganden som bedömningen baseras på. De slutsatser som dras från utsläpp av metaller skall göras med viss försiktighet med tanke på de modellosäkerheter som finns för att hantera human- och ekotoxicitet i en LCA. Kompletterande riskbedömningar ger därför kompletterande värdefull information. Kreosotimpregnerat trä har bedömts av Kemikalieinspektionen i en sådan riskbedömning, enligt de metoder som tillämpas enligt biociddirektivet, och enligt denna bedömning har kreosotimpregnerade produkter godkänts för användning i professionellt bruk i vissa tillämpningar såsom slipers. Kreosot för impregnering av stolpar ska för fortsatt godkännande efter 2013 i Sverige och i flera andra EU-länder godkännas nationellt.

Rapporten beskriver hur man med BM:s LCA-beräkning kan få en mer klimatförbättrad konstruktionslösning. I detta ingår anvisningar för klimatförbättrad betong och betongkonstruktioner.

Denna potential för klimatförbättring delas in i 4 steg:
1. Klimatförbättrad betong (bindemedel och betongrecept)
2. Funktionsanpassad klimatförbättrad betongkonstruktion (hållfasthet och exponering)
3. Alternativa konstruktions- och produktionslösningar
4. Bästa produktleverantören

This report is also available in Swedish.

Att använda livscykelanalys (LCA) som verktyg för att styra mot byggnader med så låg miljöpåverkan som möjligt under hela dess livscykel, har under minst 20 år framhållits som centralt för att minska bebyggelsens miljöpåverkan. Under denna tid har emellertid energianvändningen under byggnaders drift pekats ut som det viktigaste livscykelskedet att inrikta åtgärder mot. Under de senaste åren har allt fler studier av nyare byggnader pekat på att den miljöpåverkan som sker under byggandet av husen proportionellt sett spelar en allt viktigare roll.

På senare år har energianvändningen för nyproduktion per kvadratmeter bostadsyta minskat, samtidigt som en allt större del av den tillförda energin är förnybar. Båda dessa trender bidrar till minskad klimatpåverkan från nya byggnaders uppvärmning varför klimatpåverkan för att bygga och underhålla byggnader ökar i betydelse. Frågan uppkommer därför om hur miljöpåverkan kopplat till produktion av byggnadsmaterial och själva byggandet kan angripas. Behovet av utformning och projektering av byggnader baserat på livscykelberäkningar har därmed aktualiserats.

Offentlig upphandling är en möjlighet för den offentliga sektorn att vara pådrivande genom att ställa miljökrav. När det gäller krav på livscykelanalys för byggnader har det exempelvis ställts i Norge genom den statligt ägda fastighetsförvaltaren Statsbygg. Genom EU:s nya upphandlingsdirektiv (som implementerats i svensk lagstiftning) har möjligheten att ställa upphandlingskrav med hänsyn till miljöpåverkan över hela livscykeln ökat. Men då det alltjämt i mångt och mycket saknas praktiska tillämpningsexempel och därmed en allmän praxis kring hur krav baserade på LCA kan ställas, känner många en osäkerhet i att använda livscykelanalysbaserade miljökrav i upphandlingssituationer, vare sig det handlar om offentlig upphandling eller ej. Även kommunerna har möjligheter i alla sina roller, utom när de är myndighetsutövare, att som markägare eller beställare ställa LCA-baserade krav. Sådana krav kan också integreras i miljöcertifieringsverktyg och därmed återanvändas eller inspirera miljökrav i offentlig upphandling. LCA-baserade krav finns idag i följande miljöcertifieringssystem som används i Sverige: Miljöbyggnad 3.0 (som kom 2017), BREEAM och LEED men inte i Svanenmärkningen.

Gemensamt för dessa olika befintliga och tänkbara tillämpningar av LCA-baserade miljökrav i en upphandlingssituation av ett byggnadsverk är att de, precis som andra upphandlingskrav, behöver uppfylla grundläggande principer, såsom EU:s upphandlingsprinciper: icke-diskriminerande, likabehandlande, stå i rimlig proportion till vad det är som upphandlas samt bygga på öppenhet och transparens.

Föreliggande skrift riktar sig till den som skall ta fram livscykelbaserade miljödata som skall användas i systemet. Systemet 'Miljöanpassade byggnader' beskriver hur miljörelaterade funktionskrav och därtill kopplat klassificeringssystem kan ställas och användas i bygg- och förvaltningsprocessen. Ett viktigt syfte med systemet är att precisera och underlätta byggherrens roll som kravställare och ge en vägledning för hur miljökraven kan följas upp i byggprocessens olika skeden samt i den färdiga byggnaden. Målet med regelverket är att den som arbetar med framtagande av livscykelinventeringsdata (LCI) till en livscykelanalys (LCA) mm skall kunna göra detta oberoende av vad inventeringsdata faktiskt skall användas till. Regelverket för framtagande av inventeringsdata har således gjorts med tanke på att de också skall vara kompatibla, dvs. 'återanvändningsbara' i flera närliggande systemanalytiska system än LCA. Föreliggande skrift har således en mycket generellt användningsområde. Denna möjlighet till återanvändning av inventeringsdata är en nyckelfaktor för att kostnadseffektivisera det praktiska arbetet med livscykelanalyser (LCA) mm

Skriften vänder sig till den som ansvarar för framtagande objektsanpassade funktionskrav och miljöklassificering, samt verifiering av att funktionskraven uppfylls i projekteringsskedet och den färdiga byggnaden. Skrift är också intressant för den materialproducent, entreprenör, beställare/byggherre, förvaltare mm som vill få en större insikt om de bakomliggande metoderna och antagande som gjort. Systemet 'Miljöanpassade byggnader' beskriver hur miljörelaterade funktionskrav och därtill kopplat klassificeringssystem kan ställas och användas i bygg- och förvaltningsprocessen. Ett viktigt syfte med systemet är att precisera och underlätta byggherrens roll som kravställare och ge en vägledning för hur miljökraven kan följas upp i byggprocessens olika skeden samt i den färdiga byggnaden

Föreliggande rapport utgör en uppdatering och ersätter därmed IVL rapport 1385. Uppdateringen omfattar framförallt en vidareutveckling av bedömningsmetoden så att den på ett mer omfattande sätt inkluderar normalisering av human- och ekotoxikologi. Miljöbedömningsmetoden utgår från en tolkning av de svenska miljökvalitetsmålen. Metoden är uppdelad i två steg. Först en bedömning av emissioners bidrag till olika miljöpåverkanskategorier med hjälp av så kallade karakteriseringsfaktorer. Därefter sker en normalisering vilket ger miljöpåverkanskategoriernas inbördes betydelse utifrån de belastningar som enligt miljökvalitetsmålen kan anses vara hållbara. Normaliseringen möjliggör därmed en övergripande total bedömning av olika alternativens miljöprestanda. Denna typ av normaliserat resultat får enligt ISO 14042 användas för extern kommunikation, eftersom inga direkta värderingar ingår. ISO-standarden skiljer på bedömningar och värderingar. I rapporten redovisas även en metod att gruppera data vilken bygger på samma principer som vid bedömning av en standardavvikelse. Denna gruppering av de normaliserade miljöpåverkanskategorierna resulterar i ett standardmedel för miljöpåverkan. Rekommendationen är att ett sådant resultat alltid skall redovisas tillsammans med de enskilda miljöpåverkanskategorierna. Miljöbedömningsmetoden tillämpades av Byggsektorns Kretsloppsråd i deras miljöutredning (BYKR 2001). Miljöutredning går ut på att finna betydande miljöaspekter med hjälp av LCA (Erlandsson 2001). Miljöbedömningsmetoden har också föreslagits av IVL som ett redskap i EU:s arbete med en integrerad produktpolitik (IPP) för att länka ihop olika IPP-indikatorer med miljökvalitetsmålen (NV 5225, NV 5229). Idag saknas i metoden en bedömning av resurskonsumtion, vilket delvis faller tillbaka på att det inte finns ett samlat miljökvalitetsmål för denna aspekt. Detta är en aspekt som framtida uppdateringar av metoden bör inkludera

LCA är ett numeriskt verktyg som används för att bedöma produkters relativa miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv, dvs från utvinning av resurser till och med att den uttjänta produkten har tagits om hand. Historiskt sett har LCA använts framgångsrikt för att hantera följande miljöpåverkanskategorier; klimatpåverkan, försurning, övergödning, marknära ozon och stratosfärisk ozonnedbrytning. Däremot har inga robusta och heltäckande metoder funnits för human- och ekotoxicitet. IVL Svenska Miljöinstitutet har genomfört ett utvecklingsprojekt i syfte att identifiera en vetenskapligt robust metod för att möjliggöra bedömning av kemikaliers bidrag till human - och ekotoxicitet i en livscykelanalys (LCA) eller andra systemanalytiska verktyg. För att möjliggöra en samlad jämförelse av en produkts olika bidrag till olika miljöpåverkanskategorier har IVL utvecklat en normaliseringsmetod. Denna normaliseringsmetod gör det möjligt att bestämma en produkts miljöpåverkan i förhållande till de svenska miljökvalitetsmålen. Resultatet från en LCA som utvärderats med denna normaliseringsmetod får användas för extern kommunikation, enligt de krav som ställs på objektivitet i ISO 14042. Den här föreslagna metoden för bedömning av olika ämnen med avseende på human och ekotoxicitet skall ses som ett komplement till de riskbedömningar som skall utföras enligt EUs kommande kemikaliepolitik (REACH). Endast riskbedömningar kan ange ett absolut värde på om en effekt kan förväntas uppkomma eller inte. En LCA som använder den av IVL utvecklade normaliseringsmetoden ger ett relativt värde och fungerar därför som ett verktyg för riskminimering av produkter i ett livscykelperspektiv. På så sätt kan de två verktygen komplettera varandra och ge förutsättningar för ett heltäckande och kvalificerat beslutsunderlag

Byggsektorn har stora möjligheter att minska sina koldioxidutsläpp oavsett vilket byggmaterial som används. Det visar en LCA-studie av klimatpåverkan från flerbostadshus, som jämför byggande i betong, massivt trä och blandkonstruktioner med betong, trä och stål. Studien baseras på ett referenshus i Hökarängen i Stockholm. I analysen ingår hela livscykeln för fem olika byggsystem – utvinning av material, materialtillverkning, byggproduktion, fast inredning, transporter, bruksskedet och en tänkt framtida rivning av byggnaden.

Denna rapport sammanfattar några av de viktigaste resultaten från FoU-projektet ”Klimatpåverkan av nyproducerade flerbostadshus med jämförande LCA-analyser för ett flerbostadshus som typhus”, SBUF projektnummer 13355. Projektgruppen har tidigare genomfört två delstudier av klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv för två nybyggda flerbostadshus i betong, Blå Jungfrun (etapp l), samt i trä, Strandparken (etapp ll). Dessa studier har starkt bidragit till att öka kunskapen om byggskedets klimatpåverkan. I detta projekt (etapp lll) beräknas klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv för fem olika byggsystem projekterade på ett och samma referenshus. I projektet studeras byggnadernas klimatpåverkan under hela livscykeln samt möjligheter att med känd teknik göra åtgärder som kan minska byggskedets klimatpåverkan. Studien bidrar därmed till ytterligare aktuell kunskap om nivån på byggskedets klimatpåverkan för byggande av flerbostadshus i Sverige idag, samt pekar på viktiga möjligheter till förbättringspotentialer avseende klimatpåverkan för respektive byggsystem.

Studien har genomförts helt utan några särintressen till vilka materialval och konstruktionslösningar som är mest fördelaktiga. Det är troligt att olika byggsystem för flerbostadshus kommer att finnas även i fortsätt-ningen när marknaden väger samman fler aspekter än klimatpåverkan. Samtliga studerade lösningar uppfyller grundläggande funktionella krav enligt BBR, kompletterat med något högre krav på ljudklass och energi-användning. Utöver dessa grundläggande krav kan det finnas funktioner eller andra aspekter som skiljer mellan alternativen och som måste vägas in om uppgifterna ska användas som ett beslutsunderlag.

Rapporten beskriver ett uppdrag till Naturvårdsverket och Boverket för att ta fram en modell för framtagande av klimatscenarier för bygg- och fastighetssektorn.

This report is also available in English.

Projektering och produktion av ett byggnadsverk som utgår ifrån ett funktions¬tänkande kommer leda till ökade innovationsmöjligheter genom att först ställs funktionskrav och sedan utvärderas olika lösningar som uppnår samma efterfrågade prestanda. Med hjälp av en digitaliserad arbetsmodell kan beställaren ta fram kravobjekt, som innehåller ställda funktionskrav med objektens funktionella klassificering enligt CoClass och är användbart både för byggprocessen samt för framtida förvaltning. Sådana kravobjekt kan användas hierarkiskt på ett helt byggnadsverk, på dess utrymmen och på dess byggdelar. Med detta upplägg kan en entreprenör med hjälp av CoClass klassifikation och kompletter-ande funktionskrav bygga upp ett bibliotek med digitala objekt vars egenskaper uppfyller dessa ställda krav. Dessa så kallade kravobjektens är användbara under hela livscykeln, medan det faktiska tekniska val som gjorts för att uppfylla dom kan variera vid framtida utbyte. Även beställare kan tillhandahålla ett bibliotek med kravobjekt vid projekteringen som kan återanvändas från projekt till projekt, och desto mer standardiserat man bygger desto mer nytta har beställaren av att ta fram sådana kravobjekt. Ett exempel på en sådan beställare är Trafikverket.

I Sverige har vi ett miljömål att vi senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Hur kan byggsektorn bidra till denna utveckling och var befinner sig flerbostadsbyggandets klimatpåverkan idag? Hur kan jag som beställare bidra och driva på utvecklingen?

If an EPD is supplemented with Q metadata, it is possible to ensure that an EPD has the quality required that it can be can be used for a direct comparison between two products, a so-called supplier assessment. Since EPDs can be made based on different interpretations of the standards, different levels of ambition and different representatives exists, these factors must be clarified before deciding whether an EPD can be used for a particular purpose. In simplified terms, it is possible to divide the purpose of an LCA or EPD in the following stepwise order and need for increased data quality; the first step is about to get information and to assess hotspots, the seconds step is to support on how to make environmental improvements of the same product or construction works, and the final step is the potential use of LCA to actually make an comparison on different suppliers products, different constructions solutions or constructions works made of different materials that meet the same basic function as requested.

Q metadata describes the following aspects of the LCA data contained in an EPD;

• Is it for a unique product or product group,
• Is it for one specific manufacturer or several,
• Is the environmental data based on specific process data or generic (database) data
• How is the environmental indicator result verified
• Are significant assumptions made in the underlying LCA
• If the EPD is not certified how is the indicator result calculated
• Who is responsible for establishing the Q metadata for the current product

Q metadata contains documentation of methodology choices that could affect the results of an LCA as part of an EPD. Methodology choices include interpretations and assumptions for the modelling of the LCA.. In other words, Q metadata provides data on LCA data and an increased transparency of the methodology settings and assumptions made.

The inclusion of Q metadata in an EPD allows for a quality assessment of the data. Thus, it facilitates the decision if it can be can be used for a direct comparison between two products, a so-called supplier assessment. In addition to these Q metadata for the EPD used, the options must have the same basic function to allow a comparison.

IVL har tillsammans med KTH genomfört utförliga beräkningen med livscykelanalys (LCA) för ett antal olika byggplattformar baserade på referenshuset Blå Jungfrun. Beräkningarna omfattar en hel livscykel och samma funktionskrav vilket gör att resultatet för de olika byggplattformarna är jämförbara. Denna rapporten har lagt till ytterligare en byggplattform baserat på byggnadselement uppbyggda av Masonitereglar, samt att cellulosaisolering har används.

A fundamental principle is that all environmental requirements must be objectively verifiable. A requirement is ineffective if it cannot be verified and followed up by the purchaser. Verifiable environmental requirements and their observance are prerequisites if procurement is to be a driving force towards sustainability. This is confirmed by the survey performed during this investigation. What we therefore need to know is: What requirements can be set and what evidence can the purchaser demand from suppliers? This report defines different categories of evidence, provides a general structure for how these should be used, and exemplifies their use with a case study. Further, it is established that the orderer must specify in the specification of requirement how verification is performed in order to uphold the principle of equal treatment. Fewer environmental requirements should be set but these must be followed up. Following up requirements raises the credibility of the procurement process and is an important part of contract fulfilment. Finally, it is concluded that if public procurement is to be a driving force, the environmental requirements must be relevant (i.e. concern proven significant environmental aspects) and whenever possible such requirements should be made award criteria that are given significant weight in tender assessment.

En grundläggande förutsättning är att alla miljökrav måste vara möjliga att verifiera på ett objektivt sätt. Ett krav är inget skarpt krav om det inte går att verifiera och följs upp av beställaren. Verifierbara miljökrav och kontroll av dessa är en grundförutsättning för att upphandlingen skall kunna vara drivande i ett hållbarhetsarbete. Detta bekräftas också i den enkät som utförts kopplat till utredningen. Frågan vi därför vill ha svar på är; vilka krav kan ställas och vilka bevis skall man som inköpare kräva in från leverantörerna? Rapporten redovisar definitioner på bevis och ger en generell struktur för hur dessa skall användas och ett tillämpningsexempel. Vidare konstateras att beställare i kravspecifikationen måste ange hur verifieringen skall genomföras för att kunna säkerställa likabehandlingsprincipen och att det bör ställas färre miljökrav men att börja följa upp dem. Att följa upp ställda krav ökar upphandlingens trovärdighet och utgör en viktig del av kontraktsefterlevnaden. Slutligen konstateras att för att offentlig upphandling skall kunna var drivande är det en förutsättning att miljökraven är relevanta (dvs omfattar påvisbart betydande miljöaspekter) och i den mån det är möjligt göra sådana krav till utvärderingskriterier som ges betydande vikt vid anbudsutvärderingen

Rapport beskriver de prestandakrav som utvecklats i systemet Hållbar Byggnader för att hantera miljöpåverkan och energianvändning. Dessa krav används som bedömningsgrunder för att ställa funktionskrav och för att klassificera byggnader. Ett viktigt syfte med systemet är att precisera och underlätta byggherrens roll som kravställare. Prestandakraven kan ställas som ett resursbehovskrav (behov av primär energi), egenskapskrav (byggnadens egenskaper, t ex innemiljö och värmebehov) eller påverkanskrav (miljöpåverkan i form av emissioner eller självskattad ohälsa eller komfort). Påverkanskrav är det sätt som bäst beskriver miljöpåverkans och energianvändningens konsekvenser i ett livscykelperspektiv. Prestandakrav har tagits fram för tre olika ambitionsnivåer - så kallade miljö- eller energiklasser - vilka ansluter till dialogprojektet Bygga Bo (Miljövårdsberedningen) och byggsektorns miljömålsarbete som samordnas av Byggsektorns Kretsloppsråd (BYKR). Miljöklasserna är indelade i klass A, B och C, där A - Hållbart motsvarar mycket bra miljöval, B - Bra val och C - Acceptabelt enligt dagens praxis, norm- eller lagkrav. Klass D - Dålig tillkommer vid utvärdering och klassificering. Begreppet hållbart används i systemet för att beskriver en situation där de aktuella nationella miljökvalitetsmålen och sektorns miljömål är uppfyllda med hjälp av socialt och ekonomiskt realiserbara lösningar.

Rapport beskriver de prestandakrav som utvecklats i systemet Hållbar Byggnader för att hantera miljöpåverkan och energianvändning. Dessa krav används som bedömningsgrunder för att ställa funktionskrav och för att klassificera byggnader. Ett viktigt syfte med systemet är att precisera och underlätta byggherrens roll som kravställare. Prestandakraven kan ställas som ett resursbehovskrav (behov av primär energi), egenskapskrav (byggnadens egenskaper, t ex innemiljö och värmebehov) eller påverkanskrav (miljöpåverkan i form av emissioner eller självskattad ohälsa eller komfort). Påverkanskrav är det sätt som bäst beskriver miljöpåverkans och energianvändningens konsekvenser i ett livscykelperspektiv. Prestandakrav har tagits fram för tre olika ambitionsnivåer - så kallade miljö- eller energiklasser - vilka ansluter till dialogprojektet Bygga Bo (Miljövårdsberedningen) och byggsektorns miljömålsarbete som samordnas av Byggsektorns Kretsloppsråd (BYKR). Miljöklasserna är indelade i klass A, B och C, där A - Hållbart motsvarar mycket bra miljöval, B - Bra val och C - Acceptabelt enligt dagens praxis, norm- eller lagkrav. Klass D - Dålig tillkommer vid utvärdering och klassificering. Begreppet hållbart används i systemet för att beskriver en situation där de aktuella nationella miljökvalitetsmålen och sektorns miljömål är uppfyllda med hjälp av socialt och ekonomiskt realiserbara lösningar.

Rapporten utgör en bearbetning av 'Produkters miljöpåverkan från svensk privatkonsumtion utifrån ett naturvetenskapligt brukarperspektiv' till Naturvårdsverket (2003-03-20). Hur kan jag som konsument bidra till en bättre miljö? Räcker det att aktivt välja produkter och ändra livsstil för att nå miljömålen? I den här rapporten redovisas resultatet från en pilotstudie över vilka drivkrafter som ligger bakom att enskilda konsumenter köper produkter som orsakar miljöproblem. Genom att koppla kunskapen om drivkrafterna direkt till miljömålen får vi också veta om och hur vi närmar oss miljömålen samt om det behövs fler åtgärder och i så fall vilka. Detta ger underlag till att införa rationella styrmedel i miljöpolitiken. Pilotstudien visar att genom att utgå från LCA-data för produktkedjornas olika steg i processen kan mer utförlig kunskap byggas kring miljöpåverkan från konsumtion av olika produkter. Angreppssättet innebär att tillgänglig statistik för konsumtionsprodukter grupperas till ett antal livsnödvändiga tjänster: Boende, Livsmedel, Kommunikation, Social service samt Övrig privatkonsumtion. Till varje livsnödvändig tjänst väljs ett antal övergripande produktgrupper ut (totalt i pilotstudien 24 st, se Tabell 1 och 2), vilka sammantaget motsvarar en individs totala privatkonsumtion. Dessa produktgrupper utgör också basen för en IPP-indikator eller nyckeltal inom respektive produktgrupp. Det koncept som presenteras i rapporten finns vidareutvecklat i avhandlingen 'A blueprint for sustainable consumption and design including performance requirements' (Erlandsson 2004).

Rapporten utgör en bearbetning av 'Produkters miljöpåverkan från svensk privatkonsumtion utifrån ett naturvetenskapligt brukarperspektiv' till Naturvårdsverket (2003-03-20). Hur kan jag som konsument bidra till en bättre miljö? Räcker det att aktivt välja produkter och ändra livsstil för att nå miljömålen? I den här rapporten redovisas resultatet från en pilotstudie över vilka drivkrafter som ligger bakom att enskilda konsumenter köper produkter som orsakar miljöproblem. Genom att koppla kunskapen om drivkrafterna direkt till miljömålen får vi också veta om och hur vi närmar oss miljömålen samt om det behövs fler åtgärder och i så fall vilka. Detta ger underlag till att införa rationella styrmedel i miljöpolitiken. Pilotstudien visar att genom att utgå från LCA-data för produktkedjornas olika steg i processen kan mer utförlig kunskap byggas kring miljöpåverkan från konsumtion av olika produkter. Angreppssättet innebär att tillgänglig statistik för konsumtionsprodukter grupperas till ett antal livsnödvändiga tjänster: Boende, Livsmedel, Kommunikation, Social service samt Övrig privatkonsumtion. Till varje livsnödvändig tjänst väljs ett antal övergripande produktgrupper ut (totalt i pilotstudien 24 st, se Tabell 1 och 2), vilka sammantaget motsvarar en individs totala privatkonsumtion. Dessa produktgrupper utgör också basen för en IPP-indikator eller nyckeltal inom respektive produktgrupp. Det koncept som presenteras i rapporten finns vidareutvecklat i avhandlingen 'A blueprint for sustainable consumption and design including performance requirements' (Erlandsson 2004).

Föreliggande viktningsmetod utgår från en tolkning av de svenska miljökvalitetsmålen. Miljöpåverkansbedömningen är uppdelad i två steg, först en bedömning av olika emissioners bidraget till olika miljöpåverkanskategorier. Därefter sker en viktning av de olika miljöpåverkanskategoriernas inbördes betydelse, vilket resulterar i att ett sammanlagt värde i princip kan bestämmas. Med tanke på de osäkerheter som en viktningsmetod innebär, föreslås här ett förstahandsval att redovisa bedömningen, som innebär att bidraget från de olika miljöpåverkanskategorierna inte läggs samman. Det vill säga i detta grafiskt utformade alternativ återfinns alla miljöpåverkanskategorier i en gemensam figur, där den högsta stapeln indikerar en mer betydande miljöpåverkan än de staplar som har en lägre höjd. Viktningsmetoden är tillämpad i två uppdragsrapporter och återfinns i Birka Energis Miljöredovisning för 1999 (baserad på: Erlandsson och Stripple 1999). Den andra tillämningen är i ett uppdrag till Byggsektorns Kretsloppsråd, som går ut på att finna betydande miljöaspekter med hjälp av LCA (Erlandsson 2000). Denna bedömning skall sedan användas som underlag i byggsektorns miljömålsarbete (handlingsplan). Förhoppningen är att viktningsmetoden skall vidareutvecklas för att även inkludera miljöpåverkan kopplad till indirekt resursanvändning och viktning av human- och ekotoxikologi.

Det finns ett behov att beskriva hur olika aktörer i byggprocessen kan arbeta med LCA som ett digitalt verktygsstöd till och med överlämnandet av byggprojektet till en förvaltande organisation.

Utgångspunkten för processbeskrivning är i rapporten en digitaliserad LCA-beräkning, som nu är möjlig bland annat med Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg. Rapporten har ett upplägg så att de råd och anvisningar som ges inte är begränsad till Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg, utan rapporten har ett generellt angreppssätt och beskrivning av processen för att gynna visionen om en mer allmänt framtida digital LCA-beräkning. Rapportens konkreta råd och anvisningar för hur en digital LCA-beräkning görs för ett byggnadsverk kan tjäna som underlag i en organisations implementering av LCA som verktyg och för att ställa miljökrav för att bidra till miljöförbättringar med hänsyn till byggnadsverkets hela livscykel.

De råd och anvisningar som ges i rapporten följer en tidsaxel där byggprocessen är indelade enligt följande; tidigt skede, programskeden, systemskede, anbuds- och byggskede samt uppföljning- och förvaltningsskede. Rapporten hanterar ett generellt angreppssätt och beskrivning av processen för att gynna visionen om en mer allmänt framtida digital LCA-beräkning i ett livscykelperspektiv.

Projektets metodik ska ses som en första leverans med ett unikt resultat där klimatprestanda för el- och fjärrvärmenäten ges som unika timdata för energisystemen 365 dagar om året, idag och i framtiden. Med en sådan metodik är det möjligt att beakta att energi som konsumeras under högkonsumtionstimmar har en annan klimatpåverkan i förhållande till lågkonsumtionstimmar.

This report outlines one way to make a holistic ecological assessment taken the different product functionalities into account. The report describes the data used and methodological assumptions made for the life cycle assessment (LCA) on creosote poles. The creosote pole is compared to competitive alternatives made of steel and concrete. The use of the report is twofold; 1) it is aimed to be followed up by a manuscript to a scientific paper. 2) it will be used as the background LCA for an environmental product declaration (EPD). A system approach referred to as 'product LCA' is defined here as a suitable methodology approach for both life cycle assessment (LCA) and when the result is communicated as an environmental product declaration (EPD). This methodology approach has the potential to handle recycling and disposal in an objective way and generates a result that is verifiable concerning both a temporal and spatial scale. When LCA is used for comparative purposes and assertions, it is important that an impact assessment method is used has an environmental significance without including value-choices. Following the LCA standard ISO 14044 the presented EQO normalisation approach generates an interface where the relative importance between different environmental impact categories can be evaluated. Special attention in the EQO approach is made to generate an integrated value on ecological toxicity. The result of the LCA illustrate that the significant aspect for poles made of steel an concrete is the contribution to climate change, while the significant aspect for creosote pole is the contribution to human toxicity. However, the over all assessment will favour the creosote poles as the ecological most sustainable alternatives in respect to the environmental quality objectives used for normalisation.

Informationsflödet ökar ständigt i samhället. Bygg- och fastighetssektorn är inget undantag och olika sätt att elektroniskt hantera information och kommunicera finns i hela värdekedjan (ICT - Information and Communication Technologies). I denna artikel beskriver vi ett kommunikationsformat för att hantera miljöfrågor och livscykelkostnadsaspekter i bygg- och fastighetssektorn. Det format vi har tagit fram kallar vi BVD4 eftersom den omfattar Kretsloppsrådet byggvaru-deklaration (BVD3) och den nya miljödeklaration som krävs enligt Byggproduktförordningen (CPR).

This report is only available in English.

Föreliggande rapport utgör en introduktion till systemet Hållbara Byggnaders och är riktad till beställa-ren av ett byggprojekt. Ett viktigt syfte med systemet är att precisera och underlätta byggherrens roll som kravställare och ge en vägledning för hur miljökraven kan följas upp i byggprocessens olika skeden samt i den färdiga byggnaden. Systemet Hållbara Byggnader är till för dig som på ett kostnadseffektivt sätt och med trovärdiga meto-der vill målstyra och utvärdera byggnadens energianvändning, miljöpåverkan och kvalitéer på inne-miljön. Systemet omfattar energi-, miljö- och innemiljöklasser som används som funktionskrav och för klassificering av byggnader. Olika klasser har tagits fram för småhus, flerbostadshus och olika lokaler. Miljö- och energikraven har tagits fram där ambitionsnivåerna ansluter till dialogprojektet ByggaBo och byggsektorns miljömålsarbete som samordnas av Byggsektorns Kretsloppsråd. Miljö- och energikraven kan ställas som resursskrav (behov av primär energi, material och mark), egenskapskrav (byggnadens egen-skaper) eller påverkanskrav (miljöpåverkan i form av emissioner). För innemiljö tillkommer självskattad komfort baserad på enkätsvar som en påverkansindikator. Systemet är enkelt att använda som beställare genom att fokusera på att välja ambitionsnivå, dvs klass A - Hållbart, B - Bra val eller C - Acceptabelt. Vid utvärdering tillkommer klass D - Dålig. Om alla byggnader i Sverige uppfyller systemets miljö- och energiklass A - Hållbart, så kommer de nationella miljökvalitetsmålen som ingår att uppnås.

Föreliggande rapport utgör systemets användarhandbok riktad till beställaren av ett byggprojekt. Systemet 'Miljöanpassade byggnader' beskriver hur miljörelaterade funktionskrav och därtill kopplat klassificeringssystem kan ställas och användas i bygg- och förvaltningsprocessen. Ett viktigt syfte med systemet är att precisera och underlätta byggherrens roll som kravställare och ge en vägledning för hur miljökraven kan följas upp i byggprocessens olika skeden samt i den färdiga byggnaden. Miljökraven kan ställas som ett resursbehovskrav (behov av energi, material och mark), egenskapskrav (byggnadens egenskaper, t ex innemiljö) eller påverkanskrav (miljöpåverkan i form av emissioner och resurskonsumtion). Påverkanskravet är det sätt som bäst beskriver miljökonsekvenserna i ett livscykelperspektiv. Miljökrav har tagits fram på tre olika ambitionsnivåer - så kallade miljöklasser - vilka ansluter till dialogprojektet Bygga Bo (Miljövårdsberedningen) och byggsektorns miljömålsarbete som samordnas av Byggsektorns Kretsloppsråd (BYKR). Miljöklasserna är indelade i A, B och C, där A = Hållbart motsvarar mycket bra miljöval, B = Bra miljöval och C = Acceptabelt enligt dagens praxis, norm- eller lagkrav. Begreppet hållbart används i systemet för att beskriver en situation där de aktuella nationella miljökvalitetsmålen och sektorns miljömål är uppfyllda med hjälp av socialt och ekonomiskt realiserbara lösningar

One of the most significant obstacles in working with LCA and other system analytical tools where enviromental data are used, is the availability of adequate and well-documented inventory (environmental) data. Furthermore, it is preferable if the quality data has been reviewed to some degree. Both process knowledge and environmental competence are needed in order to review environmental data. The Sirii Environmental Data Network holds this unique competence profile, which enables the network to review environmental data with respect to the correctness of documentation as well as the reasonableness of the numerical value. The routine for review of Sirii SPINE documented data is presented in this report.

Det är allmänt känt att en av de viktigaste begränsningarna i arbetet med LCA och andra systemanalytiska verktyg som använder numeriska miljödata, är tillgången på väldokumenterade inventeringsdata. Det är vidare önskvärt att data är kvalitetssäkrade i någon bemärkelse. För att kunna kvalitetssäkra miljödata krävs både processkunnande och miljökompetens. Denna unika kompetensprofil besitter Sirii Miljödata Nätverk. En sådan kompetensprofil gör det möjligt att inte bara kvalitetssäkra miljödata med avseende på dokumentationens riktighet, utan även med avseende på rimligheten i de numeriska värdena. Rutinen för denna kvalitetssäkring finns redovisad i denna rapport.

Denna rapport utgör slutrapporten från ett delprojekt inom projektet LCA iris. Delprojektet syftar till att beskriva hur ett rationellt dokumentationskrav för livscykelinventeringsdata (LCI) skulle kunna se ut för att nå en spridd användning. LCA iris dokumentationsformat baseras på det existerande SPINE-formatet, såsom det tolkas av CPM. Rapporten beskriver statusen var iris instituten som arbetar med livscykelanalys (LCA) befinner i för tillfället i syfte att ta fram en gemensam plattform för att kommunicera LCA/LCI data intern såväl som externt. Projektet kommer att följas upp och övergår då till en permanent funktion att strukturera och distribuera dokumenterade och delvis kvalitetsklassade LCA/LCI data. Inom ramen för iris verksamhet kommer erforderliga hjälpmedel för att dokumentera och kommunicera LCA/LCI data på ett rationellt sätt att tas fram. Som ett led i detta kommer en hemsida att tas fram där även erfarenheter från 'Datakatalogs-projektet' utnyttjas (se www.irisresearch.a.se). På sikt kommer arbetet inom ISO 14048 att implementeras, men bedöms inte utgöra ett hinder att redan nu samordna och stärka användning av det redan etablerade SPINE-formatet. Utvecklingen av SPINE drivs av CPM, vilken även ledande roll i ISO:s arbete med den kommande 14048-standarden

Användningen av livscykelanalys (LCA) kan delas in i utvärderingar av enskilda produkter och utvärderingar av sammansatta system med flera produkter. I det första fallet talar vi i detta projekt om en bokförings-LCA och i det andra fallet om en konsekvens-LCA . I båda fallen tillämpas ett livscykeltänkande. I en bokförings-LCA ingår bara direkta effekter inom den studerade produktens livscykel, medan en konsekvens-LCA även inkluderar effekter på angränsande produkter. Systemperspektiven kompletterar med andra ord varandra. Notera att i en LCA används begreppet produkt för alla nyttigheter som en process genererar oavsett om det är en tjänst, ett enskilt material, eller en komplex produkt såsom ett byggnadsverk. En bokförings-LCA kännetecknas av ambitionen att den beräknade miljöbelastningen för alla världens produkter ska kunna summeras och stämmer då med de globala utsläppen, det vill säga den så kallade 100%-regeln. I en konsekvens-LCA gäller inte detta utan här ges en beskrivning av vad som händer vid en förändring och vilka konsekvenser detta har på ett bredare, mer sammansatt system och dess miljöbelastning. I projektet och tidigare vetenskapliga studier konstateras det att dessa två systemsyner svarar på olika frågor och därmed kan existera parallellt, givet att det är tydligt vilken systemsyn som använts. Följande rekommendationer om användningen av de två systemsynerna, baseras på det arbete som gjorts i projektetet Robust LCA, och kan sammanfattas enligt nedan: Bokförings-LCA lämpar sig för att utvärdera och jämföra produkter där det är viktigt att entydiga svar erhålls och att miljöbelastning som beskrivs stämmer med de utsläpp som beslutsfattarna kan relatera till. Konsekvens-LCA inkluderar indirekta effekter och lämpar sig för att ge beslutsfattare insikt i hur deras beslut kan påverka samhällets miljöbelastning. I den LCA-typologi som tagits fram delas bokförings-LCA in i tillämpningsfall som här benämns Produkter respektive Material . På motsvarande sätt delas konsekvens-LCA delas in i Undvikna emissioner och Korg av funktioner . Sedan kan dessa varianter, beroende på vilken typ av konsekvenser som analyseras, utföras med en Antagen marginal , Driftsmarginal , Utbyggnadsmarginal eller Komplex marginal .