IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Change search
Refine search result
1 - 22 of 22
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Hennlock, Magnus
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hult, Cecilia
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Roth, Anders
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Vägskatt för personbilar2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sverige behöver förändra trafikbeskattningen. Det kommer behövas för att hantera effekterna av elektrifieringen och utfasningen av fossila drivmedel. Men det är inte bara för att finansieringen av transportsystemet ska fungera, en ny beskattning innebär också en möjlighet att bättre ta hänsyn till var man kör. De som kör i glesbygd ska inte behöva betala för miljöstörningar som om de körde i en stad. Föreliggande rapport ger förslag och principer till hur en ny beskattning kan se baserad på en geografiskt differentierad vägskatt.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Hult, Cecilia
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Larsson, Mats-Ola
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Roth, Anders
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Arbetplatsparkering – dagens utmaningar och framtidens lösningar2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under tre år har forskningsprojektet Arbpark studerat olika aspekter av arbetsplatsparkering i storstad. På två fallstudieområden i Göteborg har projektet studerat dagens parkerings-och mobilitetsläge.

    Rapporten diskuterar vad olika aktörer har för möjlighet att påverka arbetsresandet. En uppsättning verktyg presenteras som kan användas i arbetet att ställa om från traditionell arbetsplatsparkering till hållbar mobilitet för arbetsgivare och anställda. Verktygen kan användas av arbetsgivare, fastighetsägare eller kommuner som vill arbeta med hållbart resande.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Hult, Åsa
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bäckström, Sebastian
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Roth, Anders
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hållbara attraktiva stationssamhällen: bilaga om Res- och transporttjänster2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bilaga 7: Incitamentmodeller för ett mer hållbart resande i vardagen, RISE Viktoria, sidan 2 Bilaga 8: Tjänstedesign och tjänsteutveckling, RISE (tidigare SP), sidan 26

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Hult, Åsa
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Nyblom, Åsa
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Roth, Anders
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Integrerad kollektivtrafik och samåkning på landsbygd – möjligheter och utmaningar ur ett användarperspektiv2022Report (Refereed)
    Abstract [en]

    The project Collaborative public transport for living countryside (KollaKoll) has during the years 2017-2021 developed and tested cooperation between public transport, private individuals and platform actors that offer ride-sharing services in the countryside.

    It has been done to create better opportunities for more people to travel in rural areas. As the pandemic affected both travel patterns and the implementation of user studies, KollaKoll has not been able to investigate obstacles to the use of the services in a satisfactory manner within all four pilot projects, and especially not whether there is anything that could make it more attractive and possible to use carpooling and public transport more frequently.

    In order to increase the likelihood that integrated public transport and carpooling services are implemented and used in rural areas, this project aims to complement previous research by exploring the system perspectives that have not been sufficiently highlighted. Focus groups in two of the localities that participated in the KollaKoll project have participated in this project.

    The results from the focus groups show that a functioning public transport is high on the agenda, with a more accessible and need-based offer compared to the current situation. Public transport is a prerequisite for carpooling. Bicycle infrastructure is also needed to be able to get to a public transport and/or carpool stop. The need for a changed norm was highlighted so that carpooling and public transport should not be perceived as deviant but part of rational and normal behavior. There is a need f

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Hult, Åsa
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Roth, Anders
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bäckström, Sebastian
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hållbara attraktiva stationssamhällen: bilaga om Effektiv markanvändning2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bilaga 9: Parkering, markanvändning och mobilitet i Nödinge centrum, IVL, sidan 2 Bilaga 10: Diskussionsunderlag för parkering och p-tal vid nybyggnation i Aspen strand, IVL, sidan 30 Bilaga 11: Planeringsverktyg för markexploatering och hållbart mobilitetsindex, IVL, sidan 41 Bilaga 12: Dataunderlag för planeringsverktyg, WSP, sidan 60 Bilaga 13: Integrering av energiaspekter i Göteborgsregionens strukturbild, GR, sidan 75

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Hult, Åsa
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Roth, Anders
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bäckström, Sebastian
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hållbara attraktiva stationssamhällen: bilaga om Medskapande2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bilaga 1: Medborgardialog, enkät om framtidens resor i Lerum, sidan 2 Genomfördes digitalt via SurveyMonkey av RISE Viktoria, RISE (tidigare SP) och IVL under perioden 2016-03-28 - 2016-04-25, 237 deltagare Bilaga 2: Medborgardialog, enkät om framtidens resor i Nödinge, sidan 16 Genomfördes digitalt via SurveyMonkey av RISE Viktoria, RISE (tidigare SP) och IVL under perioden 2016-03-28 - 2016-04-25, 74 deltagare Bilaga 3: Intervjuer angående morgondagens transporttjänster, sidan 31 Genomfördes av RISE Viktoria under perioden 2016-05-12 – 2016-08-22, 12 deltagare Bilaga 4: Mobilitetstjänster workshop, sidan 36 Genomfördes av Chalmers den 2016-11-08 i Lerum, 9 deltagare Bilaga 5: Enkät: Digitala Panelen, sidan 47 Genomfördes digitalt av Chalmers under perioden 2017-05-28 – 2017-06-02, 18 deltagare Bilaga 6: Enkät: Projektutvärdering med projektpartners, sidan 61 Genomfördes av Chalmers under perioden 2018-02-22 – 2018-03-15, 20 deltagare

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Hult, Åsa
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Roth, Anders
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bäckström, Sebastian
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hållbara och attraktiva stationssamhällen2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Stationssamhällena Lerum och Nödinge (i Ale kommun) strax utanför Göteborg har varit testarenor i projektet. 24 projektpartners från olika sektorer har deltagit; kommuner, regioner, forskningsorganisationer, fastighetsbolag, detaljhandel, banker, mäklare, företag inom persontransport samt en it-plattformsleverantör.

    Projektet tar sin utgångspunkt i två konkreta politiska mål; öka byggandet i kommunerna och minska utsläppen från transporter. Den mark som kommunerna vill bygga på ligger vanligtvis nära stationerna, men upptas ofta av bilen för parkeringar och vägar. En del av projektet handlar om hur man kan använda marken runt stationerna mer effektivt, samtidigt som den blir mer attraktiv. Tanken med minskad parkeringsyta ger skjuts åt andra lösningar än privatbil för resor och transporter. Projektet har därför utvecklat och testat lokala res- och transporttjänster (mobilitetstjänster) kopplade till ett gemensamt belöningssystem. SMART-appen, som belönar hållbart resande, användes i projektet med syftet att testa om belöningar kan få människor att ändra sina resvanor. Vidare utvecklades en affärsmodell för plattformen (appen) för lokala res- och transporttjänster. I projektet har en medskapandeprocess använts, där både projektparter och allmänhet har bjudits in att tycka till och uttrycka sina behov.

    Parkeringsstudien, planeringsverktyget för markexploatering samt själva projektprocessen har varit till stor nytta f

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Larsson, Mats-Ola
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Holmqvist, Johan
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Roth, Anders
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Mobilitetstrender, städers politiska mål och fastighetsaktörers möjligheter att hantera mobilitet vid bostadsbebyggelse2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    • Hållbart resande kan uppmuntras med bra närservice, attraktiva gångvägar, cykelparkering och kollektivtrafik.
    • Parkering kan prissättas enligt affärsmässiga principer för att minska behovet av parkeringsytor, sänka byggkostnaderna och få möjlighet till lägre hyror.
    • Parkering med fasta platser kan ställas om till bilparkering med tillstånd för att få bättre markutnyttjande och minska behovet av parkeringsytor.
    • Boende kan erbjudas attraktiva bil- och cykelpooler som gör det enklare att bo utan att äga bil.
    • Områden behöver anpassas till den ökade e-handeln med möjlighet att ta emot typer av varuleveranser.
    • Den kommande elektrifiering av bilparken ställer krav på ändamålsenliga laddtjänster.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Larsson, Mats-Ola
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Jerksjö, Martin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Wisell, Tomas
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Roth, Anders
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Minskade utsläpp från trafik och arbetsmaskiner i Göteborg2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    IVL Svenska Miljöinstitutet har fått i uppdrag att översiktligt bedöma ett antal åtgärder som kan minska klimatpåverkande utsläpp från trafik och arbetsmaskiner i Göteborg. Studien är gjort på uppdrag av Miljöförvaltningen i Göteborg.

    De åtgärder som har studerats är utvalda av miljöförvaltningen. De närmare förutsättningarna har diskuterat fram gemensamt av IVL Svenska Miljöinstitutet och beställaren.

    Uppdraget var att översiktligt bedöma möjligheten att minska utsläppen av klimatgaser, stadens rådighet, ungefärliga kostnader och hur lång tid det kan ta att införa åtgärderna.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Larsson, Mats-Ola
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Roth, Anders
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Styhre, Linda
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Småreformer för miljöanpassat resande - Förslag till nationella åtgärder som kan genomföras inom nuvarande lagstiftning2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    IVL har haft i uppdrag att utreda och föreslå mindre reformer för hållbart resande. Projektet har finansierats av Trafikverkets medel för FUD-uppdrag. Det parlamentariska läget kan göra det svårare att få igenom större reformer de närmaste åren för att nå målsättningen om fossiloberoende fordonsflotta till år 2030. För att ändå upprätthålla en tillräckligt hög omställningstakt finns det behov av parallella åtgärdsstrategier.

    Utredningen har fokuserat på åtgärder som kan införas utan omfattande politisk behandling. Reformerna ska kunna användas av olika myndigheter och regeringen i arbetet med omställningen av transportsystemet och fordonsflottan. I projektet ingår att studera svenska och internationella exempel som går att genomföra genom mindre förändringar i befintliga regelverk och lagar, till exempel förordningar, regleringsbrev och direktiv. Projektet hade i uppdrag att presentera fem till tio verkningsfulla och användbara mindre reformer för hållbart resande som kan sättas i verket inom innevarande mandatperiod.

    Uppdraget var att utreda ett urval åtgärder som ska gå att införa utan omfattande politisk behandling. En bruttolista på ett tjugotal reformer har tagits fram och av dessa bedöms följande reformer vara möjliga att genomföra med nuvarande politiska förutsättningar utan alltför omfattande utredningar.

    Där framkom följande: Vägledning om flexibla parkeringstal, Skärpt kontroll av reseavdrag, Statlig medfinansiering i regional transportplanering, Råd och riktlinjer för steg 1- och steg 2-åtgärder i infrastrukturplanering, Premie för inköp av miljölastbilar, Stöd till kollektivtrafikhuvudmän för att utvärdera eldriven linjebusstrafik samt Utveckla resepolicyarbetet i statliga myndigheter.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Lundström, Helena
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Roth, Anders
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Wisell, Tomas
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bergström Jonsson, Per
    Low Emission Zone in Sarajevo- Implementation and Developmen2022Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    C728 Development of Low emission zone in Sarajevo
  • 12.
    Mawdsley, Ingrid
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Mellin, Anna
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bäckström, Sebastian
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Roth, Anders
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Tekie, Haben
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Lindén, Jenny
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Jerksjö, Martin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hult, Åsa
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gustafsson, Malin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Utvärdering av samordnad varudistribution i Södertörns kommuner2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Samordnad varudistribution i kommunal regi har testats i flera kommuner i Sverige, och trots att intresset för konceptet växer i landet finns det brist på grundliga utvärderingar om hur den här typen av logistikförändringar påverkar miljön. I rapporten presenteras en utvärdering av miljöeffekter och samhällsekonomi av projektet Samordnad varudistribution på Södertörn. Utvärderingen har genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län och med finansiering av Energimyndigheten. Samordningsprojektet startade 2014 och innefattar åtta kommuner med ett gemensamt invånarantal på cirka 500 000.

    Mellan åren 2014 och 2017 har de fossila koldioxidutsläppen relaterat till distribution av varor (kommunalt och privat gods) i kommunerna minskat med 73 procent, vilket främst beror på en ökning av användningen av biobaserade drivmedel. Motsvarande körsträcka har minskat med fyra procent. Hur koldioxidutsläppen och körsträckan förknippat med enbart det kommunala godset har påverkats av samordnad varudistribution har inte kunnat särskiljas från den totala effekten men antalet leveranstillfällen till de kommunala enheterna har halverats jämfört med innan samordningsprojektet infördes, baserat på data från tre kommuner. Förstudien som genomfördes innan projektet startade visade på större effekter gällande minskade körsträckor. En anledning till att resultaten skiljer sig är att man i förstudien inte tog hänsyn till att de stora fullsortimentsleverantörerna till en hög grad samordnade sina varutransporter redan innan samordningsprojektet genomfördes.

    Utsläppen av kväveoxider och partiklar inom kommungränserna har även dessa minskat med omkring 70 procent. Effekten på den lokala luftkvalitén är dock försumbar eftersom minskningarna i emissioner från varudistributionen trots allt är små jämfört med utsläppen från övrig trafik. De minskade utsläppen av luftföroreningar från varudistributionen i kommunerna beror främst på en ökad användning av Euro VI-lastbilar.

    Vid tillfället för utvärderingen har samordnad varudistribution implementerats i samtliga åtta kommuner men det kvarstår att ansluta fler varugrupper och leverantörer och att omförhandla flertalet leverantörsavtal. En uppföljande utvärdering bör därför utföras om ytterligare några år för att avgöra den fulla effekten av samordnad varudistribution. Denna studie visar potentialen för samordnad varudistribution för några alternativa scenarion. I nuläget har samordningsprojektet inte lett till fler lokala leverantörer men möjligheterna för lokala leverantörer att ansluta sig vid kommande upphandlingar har förbättrats. Vid en övergång till en ökad andel lokala leverantörer visar utvärderingen att den samordnade varudistributionen har potential att minska miljöpåverkan. Kommunalt samordnade varutransporter, med tydliga krav på användning av icke-fossila bränslen, kan också visa sig vara en viktig åtgärd för att kunna säkra dagens med biodrivmedel uppnådda klimatvinster.

    De samhällsekonomiska vinsterna med samordningsprojektet är i dagsläget små jämfört med de ökade projektkostnaderna som det medfört. Det kontrakterade åkeriets distributionstrafik dominerar kostnaderna, men även kommunernas administrativa kostnader som kan knytas till samordningsprojektet är betydande. Dessa kostnader kan delvis knytas till den introduktionsfas som fortfarande pågår, varför dessa förväntas minska då projektet hösten 2017 övergår till en förvaltnings- och utvecklingsfas. Av de miljönyttor som har kvantifierats står minskad klimatpåverkan för den största. En betydande framtida kostnadsbesparing för kommunerna ligger i lägre varukostnader, då sluttransporten för varan i framtiden inte bör ingå i priset för varorna. Effekten på arbetsmiljön har inte kunnat fastställas baserat på de intervjuer som har utförts, men det är tydligt att upplevelsen hos de anställda inom kommunernas verksamheter skiljer sig mellan olika kommuner. Liksom i andra studier av samordnad varudistribution har kommunikation identifierats som en nyckel till ett fungerande system, såväl internt inom kommunerna som mellan åkeriet som är kontrakterat för distributionstrafiken och varuleverantörerna.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Roth, Anders
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Distansarbete och resfria möten: Rekommendationer till arbetsgivare2022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna PM är en del av projektet ”Klimatsmarta tjänste- och arbetsresor” som har undersökt resandet hos organisationerna Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, Göteborgs Universitet och Chalmers. Erfarenheter från studien har sammanställts till generella råd om arbetsgivares möjligheter att underlätta för medarbetare att distansarbeta i hemmet och utveckla möjligheter till resfria möten för att minska klimatbelastning från tjänsteresandet.

    Exempel som tas upp är att definiera vilken typ av krav som ställs vid hemarbete, hur arbetsgivaren kan underlätta hemarbete och hur arbetsmiljöfrågor kan hanteras. För resfria möten ges exempel på möten som är lämpliga för fysiska möten, vilket tekniskt stöd som kan behövas samt hur sådana möten fungerar och kan följas upp. Coronapandemins effekter berörs och att den har givit större kunskap och nya möjligheter att arbeta webbaserat med resfri mötesteknik.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Roth, Anders
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bahr, Jenny von
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Kloo, Henrik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Wisell, Tomas
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Zero-emission vehicles and zones in Nordic cities - Promotion, instruments and effects2021Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The Nordic cities should be given greater legislative possibilities to reward the use of zero-emission vehicles. This legislation may include the possibility of introducing some form of environmental zone or levying traffic fees in urban areas.

    Cities are advised to put together packages deploying a raft of instruments that mutually reinforce one another. As a basic package, most cities should work with improved conditions for zero-emission vehicles as charging and / or tank infrastructure, requirements for zero-emission vehicles in public procurement of vehicles and services, complementary measures that increase the supply and attractiveness of alternatives to the car, as well as measures that promote sustainable mobility and urban development independent of vehicle technology.

    It is also important that improved charging capabilities for zero-emission vehicles go hand in hand with an environmentally friendly parking policy. Increased demand for zero-emission vehicle charging points will then be a good reason to review the city´s parking policy.

    Under the right conditions ambitious cities can implement a more comprehensive policy package with a combination of various forms of zero emission zones or fee systems. To fully implement these measures, cities must have a high proportion of zero-emission vehicles in the fleet as well as strengthening possibilities for residents to move around freely without having to own a car.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 15.
    Roth, Anders
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hult, Cecilia
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hult, Åsa
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sänkt p-tal som drivkraft för attraktiv stadsbyggnad och hållbar mobilitet2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Konkurrensen om städers yta ökar i takt med den pågående urbaniseringen, samtidigt som byggande av bostäder och kontor sker med stort fokus på centrala etableringar. Ett nyckelområde för att möta denna utmaning är att skapa täta och transporteffektiva städer som möjliggör en högre befolkningstäthet, vilket i sin tur ger förutsättningar för en högre andel cykel- och kollektivtrafik än idag.

    Att skapa en effektiv och väl fungerande parkeringsmarknad är i detta sammanhang inte bara viktigt för stadsplaneringen och utvecklingen av attraktiva städer. Utbud, tillgänglighet och kostnad för parkering påverkar såväl bilinnehav, körsträckor som val av färdmedel. Parkering har också stor betydelse för städers och företags ekonomi, liksom för möjligheten att bygga billigare bostäder. Enligt Boverkets prognos kommer över 70 000 bostäder att påbörjas under 2017, vilket innebär att det samtidigt investeras i uppskattningsvis minst 35 000 nya parkeringsplatser.

    I flera svenska städer liksom runtom i Europa pågår eller planeras nu försök med en sänkning av p-talen, ofta i kombination med åtgärder som främjar tillgänglighet med andra färdmedel än bil. Förändringsarbetet är fortfarande i en tidig fas och hos de lokala aktörerna - exploatörer, kommunala tjänstemän och beslutsfattare – finns en stor osäkerhet kring dessa förändringars konsekvenser.

    Parallellt pågår också många projekt och initiativ som är inriktade på att skapa nya eller modifierade mobilitetstjänster och transportkoncept, både kommersiella och kollaborativa. Exempel på sådana tjänster som är under framväxt är bilpooler, samåkningstjänster, samdistributionstjänster och cykelpooler. Tjänsterna kommer utgöra en viktig del i framtidens mobilitet och de spelar allt oftare en central roll i nybyggnadsprojekt där ambitionen är att minimera behovet av bilparkering.

    Samtidigt visar forskning och erfarenhet att det saknas kunskap om hur ett sänkt parkeringstal tillsammans med ett paket av mobilitetsåtgärder påverkar färdmedelsfördelning och bilinnehav i ett nybyggt område. Det finns ett stort behov av att titta mer ingående på hur dessa faktorer samverkar och hur de kan utformas för att skapa mer attraktiva och hållbara städer.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 16.
    Roth, Anders
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hult, Cecilia
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hult, Åsa
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sprei, Frances
    Frances Sprei, Cecilia Hult, Åsa Hult, Anders Roth2020In: Sustainability, E-ISSN 2071-1050, Vol. 12, no 5, p. 1744-Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Parking management and planning can be used to address several issues related to sustainable urban development. For example, parking availability affects both car ownership and usage, and parking planning can affect both land use and building costs. A tool used in several countries is minimum parking requirements (MPR) and lowering these could be a pathway to more sustainable mobility. However, the actual effects of lower MPR have not systematically been studied. In this paper we present the results of a review of sixteen developments with low MPR in Sweden, Austria, Germany, Switzerland, and the UK. Existing research and reports have been analyzed to compare these and draw conclusions on the effect of MPR on mobility patterns and mobility services. In addition, interviews were conducted with representatives from municipalities and developers. Our results indicate that the mobility patterns of individuals in the studied projects are more sustainable than in nearby projects. However, the causality of MPR and mobility is hard to establish due to the risk of self-selection and that all of the studied projects have good prerequisites for sustainable mobility practices. Many of the studied evaluations are also of poor quality with, for example, lack of appropriate control group.

  • 17.
    Roth, Anders
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Larsson, Mats-Ola
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bilpoolsdefinition - förslag till nationella kriterier och möjliga användningsområden2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Nationella kriterier för allmänt tillgängliga bilpooler kan användas för att stimulera tjänster som underlättar för privatpersoner och företag att ha tillgång till bil utan att äga. En övergång från bilägande till bilpoolstjänster minskar bilresandet genom att resor planeras bättre och hela resekostnaden synliggörs tydligare än om företaget eller privatpersonen själv äger bilen. Nuvarande trend med ett ökande bilägande kan bromsas.

    Istället ökar nyttjandegraden hos bilar som delas av flera användare, vilket ökar resurseffektiviteten. Ett ökat antal bilpooler kan även ge bättre tillgång till bil för samhällsgrupper som inte har råd att äga bil. En ökad användning av bilpooler innebär även att behovet av parkeringsplatser minskar, vilket frigör mark och stadsyta.

    I utredningen föreslås följande kriterier för allmänt tillgängliga bilpooler: • Bilar som ingår i bilpool ska vara allmänt tillgängliga att hyra för privatpersoner, företag och organisationer. • Uthyrning ska ske på timbasis och minsta bokningsbara tid ska inte överstiga en timme. • Tjänsten ska vara publikt tillgänglig genom självbetjäning dygnet runt. • Alla bilar som ingår i bilpoolstjänsten ska vara allmänt tillgängliga för bokning minst 120 timmar per vecka. • Bilpoolsuthyraren ska tillhandahålla information om tjänstens upplägg, villkor och krav. • Prissättningen ska vara marknadsmässig och priserna får inte syfta till att försvåra för allmänheten, företag och organisationer att använda tjänsten som erbjuds.

    De nationella kriterierna föreslås införas i förordningen om biluthyrning. De kan då ligga till grund för statliga eller lokala incitament och styrmedel. Kommuner och andra myndigheter föreslås få rätt att upplåta allmän platsmark som bilpoolsplats i lokala trafikföreskrifter genom att införa sådan möjlighet i trafikförordningen.

    För att ge kommuner möjlighet att tilldela bilpoolsplatser till enskilda, utpekade fordon, något som krävs i fall där man vill erbjuda ytan till fasta bilpooler, föreslås ett offentligt anbudsförfarande som ett sätt att uppfylla kraven om likabehandling av bilpoolsaktörer, och samtidigt reservera plats för enskilda bilar.

    Kriterierna är även tänkta att kunna användas när kommuner och andra aktörer har behov av att specificera allmänt tillgängliga bilpooler, exempelvis i beslut om parkeringsnormer, bygglov, markanvisningar, offentliga upphandlingar etc.

    Om den fortsatta handläggningen av ärendet visar att det inte är möjligt att införa nationella kriterier föreslås som ett andrahandsalternativ att kommuner ändå ges möjlighet att avsätta allmän platsmark som bilpoolsplats i lokala trafikföreskrifter. Rätten att använda dessa ytor skulle i så fall kommunerna tilldela bilpoolsaktörer genom ett lokalt ansökningsförfarande, där de föreslagna kriterierna kan utgöra en mall. Bilpoolsdefinitionen omfattar i dagsläget de fyra verksamma kommersiella bilpoolsaktörerna i Sverige med både fasta och flytande bilpoolsupplägg men även de flesta kooperativa bilpoolslösningar kan omfattas. Även nya bildelningstjänster kan ingå om kraven ovan uppfylls.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Roth, Anders
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Larsson, Mats-Ola
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hult, Cecilia
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    10 reformer som underlättar kommuners klimat- och miljöarbete2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Lagstiftning på nationell nivå styr i stor utsträckning hur kommunerna kan arbeta med frågor som rör hållbara transporter. Exempelvis regleras plan- och bygglagen, möjligheten att ta ut avgifter för parkering och delvis finansieringsmöjligheterna för cykelinfrastruktur på nationell nivå. Samtidigt ansvarar kommunerna för frågor som rör stadsbyggnad och lokal trafikplanering.

    Det finns ett antal områden där mindre förändringar, initierade av regeringen, skulle kunna förenkla kommunernas miljö- och klimatarbete. Nedan följer en lista på tio reformer där ett agerande från regeringen skulle kunna underlätta kommunernas arbete med hållbara transporter och hållbar mobilitet. Varje reform innehåller ett förslag till översiktliga förändringar av lagar, förordningar eller direktiv som kan ges av regeringen. Syftet är inte att ge en heltäckande bild över vad som behövs göras, utan att ta fram tio exempel på strategiska områden där avgränsade insatser skulle kunna göra skillnad inom transportområdet. De tio reformförslagen är:

    • Miljözoner för lätta fordon, där Transportstyrelsens befintliga förslag kompletteras med skärpningar i takt med att nya, skarpare utsläppsklasser, som Euro 6D, införs. • Möjlighet att reglera trafiken på enskilda gator utifrån fordons utsläppsklass eller drivmedel. • Särskilda cykelfartsgator där cykeln är prioriterad och möjlighet till cykling mot påbjuden färdriktning. • Möjlighet till differentierade parkeringsavgifter för miljöfordon. • Möjlighet att ta ut en parkeringsplatsskatt, under liknande former som trängselskatten, på kommersiella parkeringsytor. • Bättre kunskapsunderlag för att stödja kommuner som vill arbeta med sänkta parkeringstal och hållbara mobilitetstjänster, och en uppdaterad tolkning av hur plan- och bygglagen kan användas för att reglera tillgänglighet snarare än parkering. • Möjlighet att kräva gröna transportplaner i samband med nyexploateringar eller större ombyggnationer i kommunen. • Uppdrag till Trafikverket att prognoser och utbyggnadsplaner i högre utsträckning ska bidra till att nationella, regionala och lokala miljömål nås. • Möjlighet till statlig medfinansiering av åtgärder som minskar transportefterfrågan samt åtgärder som gynnar cykel- och kollektivtrafik. • Upphandlingshjälp för miljökrav på transporter i kommunal upphandling av varor och tjänster.

    Dessa reformförslag skulle kunna hjälpa kommunerna i sitt arbete med förbättrad luftkvalitet, att nå kommunala och regionala mål för ökad gång- och cykeltrafik och att på lokal nivå styra mot fordon och trafikslag med lägre utsläpp av luftföroreningar och växthusgaser. De möjliggör fler kommunala styrmedel som utgör ett komplement till statliga styrmedel som exempelvis fordons- och drivmedelsskatt.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 19.
    Roth, Anders
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Larsson, Mats-Ola
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sköld, Sara
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Romson, Åsa
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Merelli, Luca
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Parkerings- och mobilitetstjänster för en hållbar stad - Slutrapport i projektet Sampark – metoder, möjligheter och potential att samutnyttja parkeringsytor och mobilitetstjänster med Framtiden-koncernens fastighetsbestånd som fallstudieobjekt2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under åren 2018 till 2021 har IVL Svenska Miljöinstitutet drivit ett samfinansierat forskningsprojekt tillsammans med fastighetsbolaget Framtiden. Projektets mål har varit att bidra med kunskap till ett miljöanpassat byggande med effektiv markanvändning, låg resursanvändning och strukturer som stödjer ett hållbart resande. Parkeringskostnaden mellan olika bolag i Framtiden-koncernen skiljer sig åt och en harmonisering av avgifterna bör därför ske. Dagens avgiftsnivå är generellt låg i jämförelse med både marknadsvärde för parkering i aktuella områden och för att kunna styra och påverka bilresande och bilinnehav. Samband mellan exempelvis prissättning och bilinnehav kan inte bekräftas generellt i bostadsbolagens bestånd, vilket anses bero på avsaknad av tillgängliga data på bilinnehav på fastighetsnivå. Resultat från ett nybyggnadsprojekt visar dock att flexibla och sänkta parkeringstal tillsammans med en marknadsmässig prissättning kan ge effekter på bilinnehav men att det har betydelse hur attraktiva mobilitetstjänsterna är. Omvandling från fasta platser till tillståndsplatser kan ha en stor potential att effektivisera parkeringsbeståndet och därigenom frigöra mark för andra ändamål. Framtiden-koncernen har inte själv full rådighet över parkerings-och mobilitetsfrågorna, men tillsammans med stadsbyggnadskontoret, trafikkontoret, fastighetskontoret samt Göteborg Stads Parkering finns goda möjligheter att minska efterfrågan på bilresor i Göteborgsområdet. Exempelvis innebär förtätning och nybyggnation av bostäder innebär att man behöver bygga på befintliga parkeringsplatser. Krav på Framtiden från andra förvaltningar på att ersätta befintliga markparkeringar med förhållandevis låga avgifter, behöver då vara väl avvägda och ligga i linje med efterfrågan för nyproducerade dyrare parkeringsplatser. Plan-och bygglagens regler behöver också förändras med syfte att premiera och underlätta ett arbete mot ett mer bilsnålt eller transporteffektivt samhälle.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 20. Roth, Anders
    et al.
    Romson, Åsa
    Transporteffektvitet - i lagens namn2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    IVL har på uppdrag av regeringskansliet/Klimaträttsutredningen analyserat och föreslagit som kan ha betydelse för för att kunna leda till ett mer transporteffektivt samhälle.  De åtgärder som valts bedöms har stor potential  och är dessutom relevanta ur ett lagstiftningsperspektiv. Rekommenderade åtgärder är:- mål och utgångspunkter för transportpolitiken- skärpta regelkrav på transportintensiva verksamheter och dess etablering genom ändringar i miljöbalken och plan- och bygglagen- justerade hastighetsgränser- stadsmiljöavtal- infrastrukturplanering- parkering

    I rapporten görs också en genomång och analys av begreppet transporteffektivt samhälle.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 21. von Wieding, Sönke
    et al.
    Sprei, Frances
    Hult, Cecilia
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hult, Åsa
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Roth, Anders
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Persson, Martin
    Drivers and barriers to business-to-business carsharing for work trips – A case study of Gothenburg, Sweden2022In: Case Studies on Transport Policy, ISSN 2213-624X, E-ISSN 2213-6258Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Carsharing is an important element in the transition to a more sustainable transport system.

    In contrast to the widely studied business-to-consumer (B2C) market segment, studies on Business-to-business (B2B) carsharing and its impacts are limited.

    This paper analyses the factors that drive and hinder organisations from using B2B carsharing for their employees’ work trips.

    The paper takes a case study approach, analysing B2B carsharing use for local work-trips at seven employers in Gothenburg, Sweden, based on interviews with employers, property owners, and carsharing operators.

    Our results indicate that carsharing services can contribute to reducing the employers’ costs for work-trips, ensuring the sustainability and safety of the employee’s work-trips, as well as increasing the employer’s workplace attractivity.

    However, carsharing services are currently used only to a very limited extent. Obstacles that limit a greater use of carsharing services are employers’ lack of data on the employees’ work travel patterns, little economic incentives for employers, as well as parking management and travel policies that favour the use of the private car.

  • 22.
    Åström, Stefan
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Wisell, Tomas
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Lindblad, Maria
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Roth, Anders
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Konsekvensanalys av utvalda åtgärder för att minska utsläpp till luft2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Miljömålsberedningen beräknat möjlig påverkan på utsläpp till luft och åtgärdskostnader av följande åtgärder.

    Vägtransport: 1. Höjd kvotplikt avseende biodrivmedel för vägtransporter (införande år 2019) 2. Bonus-malus-differentierad registreringsskatt för personbilar (införande år 2018) 3. Premie för lågutsläppande lastbil/buss (införande år 2018) 4. Analys av luftföroreningseffekten vid Trafikverkets klimatscenario (införande enligt Trafikverkets klimatscenario i FFF-utredningen)

    Arbetsmaskiner: 5. Arbetsmaskinspremie för inhandling av lågutsläppande arbetsmaskiner (införande år 2018)

    Småskalig vedeldning: 6. Tidigareläggande av EU:s ekodesignkrav för pannor och kaminer från 2020 resp. 2022 till 2017 resp. 2018 7. Förbud mot installation av eldningsutrustning som inte uppfyller EU:s ekodesignkrav (införande år 2017) 8. Skrotningspremie för pannor/kaminer med dåliga miljöegenskaper (införande år 2017) Åtgärderna analyserades med avseende på påverkan på utsläpp av luftföroreningar och koldioxid (CO2) samt påverkan på åtgärdskostnader för att minska utsläpp. Specifik metod, underlag och resultat varierade beroende på vilken åtgärd som analyserades. De luftföroreningar som var i fokus var kväveoxider (NOx), fina partiklar (PM2,5), kolmonoxid (CO) samt flyktiga organiska ämnen (NMVOC). Åtgärdskostnader och effekter på CO2 har inte analyserats för samtliga åtgärder.

    Huvudbudskapet från analyserna utförda inom ramen för detta uppdrag är att: • Bäst effekt gällande både klimat och luftföroreningar erhålls vid en större omställning av hela transportsystemet. En sådan omställning förutsätter då, i enlighet med Trafikverkets klimatscenario, en kombination av olika åtgärder, både med avseende på trafikminskande åtgärder och på rena teknikstimulerande reformer (såsom eldrivna fordon). • Elektrifiering kan komma ha påtaglig effekt på utsläpp av luftföroreningar. • Vissa klimatåtgärder, som biodrivmedel, kan ge små eller inga effekter med avseende på luftföroreningar. Gällande en eventuellt höjd kvotplikt är det dock en neutral åtgärd för stadsbudgeten. • En eventuell effekt av nyköpspremier för lastbilar och stora arbetsmaskiner på utsläpp år 2030 påverkas främst av hur många gamla fordon som kommer vara i bruk år 2030. Våra analyser tyder alltså på att skrotning av riktigt gamla lastbilar och maskiner är viktigare för utsläpp av luftföroreningar än att öka andelen nya fordon och maskiner. • Samma situation gäller för småskalig vedeldning, där en skrotning av mycket gamla enheter skulle få stor effekt på utsläpp av PM2,5 år 2030.

    This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 22 of 22
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf