IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Endre søk
Begrens søket
1 - 23 of 23
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Dickinson, Joanna
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lundström, Helena
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hult, Cecilia
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Roth, Anders
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Snabb omställning av vägtrafiken för minskad klimatpåverkan2024Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    För att minska vägtrafikens klimatpåverkan på kort sikt räcker inte åtgärder för ökad andel fossilfria bränslen och elektrifiering. Det krävs också insatser som minskar trafikarbetet med bilar och lastbilar i närtid. Fokus behöver också ligga på sådana åtgärder som kan genomföras i närtid - vi talar här om ett par år i perspektiv av 1,5-gradersmålet. 

    Denna studie är en internationell litteraturöversikt av åtgärder som kan minska trafikarbetet med bil och lastbil i större städer (här avses kommuner med mer än 50 000 invånare samt kranskommuner till storstäder) och som främjar mer hållbar tillgänglighet och stadsmiljö.

    Ett flertal framgångsrika exempel finns från städer. Studien identifierar åtgärdernas effekter, hur dessa kan bedömas samt hur de kan utformas för att vara såväl effektiva som legitima, dvs ha avsedd verkan och ha god acceptans.

    Åtgärderna är i sig möjliga att genomföra på kort tid. I några fall beskriver studien åtgärder som kräver justerad lagstiftning men där tiden ändå kan hållas kort eftersom de är väl utredda och beskrivna sedan tidigare.

    Förutom beskrivningar av de enskilda åtgärderna drar studien en rad slutsatser. Till dessa hör att de föreslagna åtgärderna får verkligt god effekt om de kombineras i väl sammansatta åtgärdspaket, väl utformade utifrån den lokala situationen och som omfördelar den relativa attraktiviteten hos olika trafikslag till de mer hållbara färdsättens fördel. 

    Rapporten har bland annat inkluderat följande åtgärder i litteraturöversikten:

    Sänkta hastighetsbegränsningar på motorvägar med minst 10 km/h Undvika tjänsteresor när det finns alternativ.

    Distansarbete hemifrån upp till tre dagar i veckan där det är möjligt. Lägre priser för resor med kollektivtrafik och andra incitament för ökat resande med kollektivtrafik, mikromobilitet, gång och cykling.

    Öka bildelning och andra sätt att minska bränsleförbrukningen vid bilresor (som sparsam körning). Främja effektivare godsleveranser och effektivare användning av lastbilar. Omfördelning av gatu- och vägutrymme för biltrafik och för bilparkering av bilar till annan användning såsom gång- och cykelbanor och kollektivtrafikkörfält. 

    Miljözoner kombinerade med satsningar på kollektivtrafik och aktiva färdsätt samt styrmedel som skrotningspremie. Möjlighet att i kombinerade styrmedels- och åtgärdspaket finansiera ökat utbud och tillgänglighet hos mer energieffektiva färdsätt med intäkter från biltrafik och bilparkering. Sänkt bashastighet till 30 km/h i städer. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Hennlock, Magnus
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hult, Cecilia
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Roth, Anders
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Vägskatt för personbilar2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sverige behöver förändra trafikbeskattningen. Det kommer behövas för att hantera effekterna av elektrifieringen och utfasningen av fossila drivmedel. Men det är inte bara för att finansieringen av transportsystemet ska fungera, en ny beskattning innebär också en möjlighet att bättre ta hänsyn till var man kör. De som kör i glesbygd ska inte behöva betala för miljöstörningar som om de körde i en stad. Föreliggande rapport ger förslag och principer till hur en ny beskattning kan se baserad på en geografiskt differentierad vägskatt.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Hult, Cecilia
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Larsson, Mats-Ola
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Roth, Anders
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Arbetplatsparkering – dagens utmaningar och framtidens lösningar2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Under tre år har forskningsprojektet Arbpark studerat olika aspekter av arbetsplatsparkering i storstad. På två fallstudieområden i Göteborg har projektet studerat dagens parkerings-och mobilitetsläge.

    Rapporten diskuterar vad olika aktörer har för möjlighet att påverka arbetsresandet. En uppsättning verktyg presenteras som kan användas i arbetet att ställa om från traditionell arbetsplatsparkering till hållbar mobilitet för arbetsgivare och anställda. Verktygen kan användas av arbetsgivare, fastighetsägare eller kommuner som vill arbeta med hållbart resande.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Hult, Åsa
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bäckström, Sebastian
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Roth, Anders
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hållbara attraktiva stationssamhällen: bilaga om Res- och transporttjänster2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bilaga 7: Incitamentmodeller för ett mer hållbart resande i vardagen, RISE Viktoria, sidan 2 Bilaga 8: Tjänstedesign och tjänsteutveckling, RISE (tidigare SP), sidan 26

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Hult, Åsa
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Nyblom, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Roth, Anders
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Integrerad kollektivtrafik och samåkning på landsbygd – möjligheter och utmaningar ur ett användarperspektiv2022Rapport (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Projektet Kollaborativ kollektivtrafik för levande landsbygd (KollaKoll) har under åren 2017-2021 utvecklat och testat samverkan mellan kollektivtrafik, privatpersoner och plattformsaktörer som erbjuder delandetjänsten samåkning på landsbygden.

    Det har gjorts för att skapa bättre möjligheter för fler att resa på landsbygden. Då pandemin påverkade både resmönster och genomförandet av användarstudier har KollaKoll inte kunnat undersöka hinder för användning av tjänsterna på ett tillfredställande sätt inom alla fyra pilotprojekt och framför allt inte om det finns något som skulle kunna göra det mer attraktivt och möjligt att använda samåkning och kollektivtrafik mer frekvent. 

    För att öka sannolikheten att integrerade kollektivtrafik- och samåkningstjänster implementeras och används på landsbygden syftar det här projektet till att komplettera tidigare forskning genom att utforska de systemperspektiv som inte belysts tillräckligt. Fokusgrupper i två av orterna som deltog i KollaKoll-projektet har deltagit i detta projekt.

    Resultatet från fokusgrupperna visar att en fungerande kollektivtrafik hamnar högt på agendan med ett mer tillgänglig och behovsstyrt utbud jämfört med dagsläget. Kollektivtrafiken är en förutsättning för samåkning. Även cykelinfrastruktur behövs för att kunna ta sig till en kollektivtrafik och/eller – samåkningshållplats.

    Behovet av en normförändring lyftes för att samåkning och kollektivtrafik inte ska uppfattas som avvikande utan del i ett rationellt och normalt beteende. Det behövs en tydlighet från samhället varför olika åtgärder sker, en uthållighet och att det erbjuds alternativ som fungerar för att bryta bilnormen.

    Till sist lyftes behovet av nationella transformativa förslag/styrmedel som minskar bilens attraktionskraft till fördel för mer hållbara resealternativ. Exempel på sådana styrmedel är ökade skatter på drivmedel, avståndsbaserad skatt (km-skatt) och förändrade system till avdrag för resa till och från arbetet. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Hult, Åsa
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Roth, Anders
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bäckström, Sebastian
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hållbara attraktiva stationssamhällen: bilaga om Effektiv markanvändning2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bilaga 9: Parkering, markanvändning och mobilitet i Nödinge centrum, IVL, sidan 2 Bilaga 10: Diskussionsunderlag för parkering och p-tal vid nybyggnation i Aspen strand, IVL, sidan 30 Bilaga 11: Planeringsverktyg för markexploatering och hållbart mobilitetsindex, IVL, sidan 41 Bilaga 12: Dataunderlag för planeringsverktyg, WSP, sidan 60 Bilaga 13: Integrering av energiaspekter i Göteborgsregionens strukturbild, GR, sidan 75

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Hult, Åsa
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Roth, Anders
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bäckström, Sebastian
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hållbara attraktiva stationssamhällen: bilaga om Medskapande2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bilaga 1: Medborgardialog, enkät om framtidens resor i Lerum, sidan 2 Genomfördes digitalt via SurveyMonkey av RISE Viktoria, RISE (tidigare SP) och IVL under perioden 2016-03-28 - 2016-04-25, 237 deltagare Bilaga 2: Medborgardialog, enkät om framtidens resor i Nödinge, sidan 16 Genomfördes digitalt via SurveyMonkey av RISE Viktoria, RISE (tidigare SP) och IVL under perioden 2016-03-28 - 2016-04-25, 74 deltagare Bilaga 3: Intervjuer angående morgondagens transporttjänster, sidan 31 Genomfördes av RISE Viktoria under perioden 2016-05-12 – 2016-08-22, 12 deltagare Bilaga 4: Mobilitetstjänster workshop, sidan 36 Genomfördes av Chalmers den 2016-11-08 i Lerum, 9 deltagare Bilaga 5: Enkät: Digitala Panelen, sidan 47 Genomfördes digitalt av Chalmers under perioden 2017-05-28 – 2017-06-02, 18 deltagare Bilaga 6: Enkät: Projektutvärdering med projektpartners, sidan 61 Genomfördes av Chalmers under perioden 2018-02-22 – 2018-03-15, 20 deltagare

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Hult, Åsa
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Roth, Anders
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bäckström, Sebastian
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hållbara och attraktiva stationssamhällen2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Stationssamhällena Lerum och Nödinge (i Ale kommun) strax utanför Göteborg har varit testarenor i projektet. 24 projektpartners från olika sektorer har deltagit; kommuner, regioner, forskningsorganisationer, fastighetsbolag, detaljhandel, banker, mäklare, företag inom persontransport samt en it-plattformsleverantör.

    Projektet tar sin utgångspunkt i två konkreta politiska mål; öka byggandet i kommunerna och minska utsläppen från transporter. Den mark som kommunerna vill bygga på ligger vanligtvis nära stationerna, men upptas ofta av bilen för parkeringar och vägar. En del av projektet handlar om hur man kan använda marken runt stationerna mer effektivt, samtidigt som den blir mer attraktiv. Tanken med minskad parkeringsyta ger skjuts åt andra lösningar än privatbil för resor och transporter. Projektet har därför utvecklat och testat lokala res- och transporttjänster (mobilitetstjänster) kopplade till ett gemensamt belöningssystem. SMART-appen, som belönar hållbart resande, användes i projektet med syftet att testa om belöningar kan få människor att ändra sina resvanor. Vidare utvecklades en affärsmodell för plattformen (appen) för lokala res- och transporttjänster. I projektet har en medskapandeprocess använts, där både projektparter och allmänhet har bjudits in att tycka till och uttrycka sina behov.

    Parkeringsstudien, planeringsverktyget för markexploatering samt själva projektprocessen har varit till stor nytta f

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Larsson, Mats-Ola
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Holmqvist, Johan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Roth, Anders
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Mobilitetstrender, städers politiska mål och fastighetsaktörers möjligheter att hantera mobilitet vid bostadsbebyggelse2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    • Hållbart resande kan uppmuntras med bra närservice, attraktiva gångvägar, cykelparkering och kollektivtrafik.
    • Parkering kan prissättas enligt affärsmässiga principer för att minska behovet av parkeringsytor, sänka byggkostnaderna och få möjlighet till lägre hyror.
    • Parkering med fasta platser kan ställas om till bilparkering med tillstånd för att få bättre markutnyttjande och minska behovet av parkeringsytor.
    • Boende kan erbjudas attraktiva bil- och cykelpooler som gör det enklare att bo utan att äga bil.
    • Områden behöver anpassas till den ökade e-handeln med möjlighet att ta emot typer av varuleveranser.
    • Den kommande elektrifiering av bilparken ställer krav på ändamålsenliga laddtjänster.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Larsson, Mats-Ola
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Jerksjö, Martin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Wisell, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Roth, Anders
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Minskade utsläpp från trafik och arbetsmaskiner i Göteborg2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    IVL Svenska Miljöinstitutet har fått i uppdrag att översiktligt bedöma ett antal åtgärder som kan minska klimatpåverkande utsläpp från trafik och arbetsmaskiner i Göteborg. Studien är gjort på uppdrag av Miljöförvaltningen i Göteborg.

    De åtgärder som har studerats är utvalda av miljöförvaltningen. De närmare förutsättningarna har diskuterat fram gemensamt av IVL Svenska Miljöinstitutet och beställaren.

    Uppdraget var att översiktligt bedöma möjligheten att minska utsläppen av klimatgaser, stadens rådighet, ungefärliga kostnader och hur lång tid det kan ta att införa åtgärderna.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Larsson, Mats-Ola
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Roth, Anders
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Styhre, Linda
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Småreformer för miljöanpassat resande - Förslag till nationella åtgärder som kan genomföras inom nuvarande lagstiftning2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    IVL har haft i uppdrag att utreda och föreslå mindre reformer för hållbart resande. Projektet har finansierats av Trafikverkets medel för FUD-uppdrag. Det parlamentariska läget kan göra det svårare att få igenom större reformer de närmaste åren för att nå målsättningen om fossiloberoende fordonsflotta till år 2030. För att ändå upprätthålla en tillräckligt hög omställningstakt finns det behov av parallella åtgärdsstrategier.

    Utredningen har fokuserat på åtgärder som kan införas utan omfattande politisk behandling. Reformerna ska kunna användas av olika myndigheter och regeringen i arbetet med omställningen av transportsystemet och fordonsflottan. I projektet ingår att studera svenska och internationella exempel som går att genomföra genom mindre förändringar i befintliga regelverk och lagar, till exempel förordningar, regleringsbrev och direktiv. Projektet hade i uppdrag att presentera fem till tio verkningsfulla och användbara mindre reformer för hållbart resande som kan sättas i verket inom innevarande mandatperiod.

    Uppdraget var att utreda ett urval åtgärder som ska gå att införa utan omfattande politisk behandling. En bruttolista på ett tjugotal reformer har tagits fram och av dessa bedöms följande reformer vara möjliga att genomföra med nuvarande politiska förutsättningar utan alltför omfattande utredningar.

    Där framkom följande: Vägledning om flexibla parkeringstal, Skärpt kontroll av reseavdrag, Statlig medfinansiering i regional transportplanering, Råd och riktlinjer för steg 1- och steg 2-åtgärder i infrastrukturplanering, Premie för inköp av miljölastbilar, Stöd till kollektivtrafikhuvudmän för att utvärdera eldriven linjebusstrafik samt Utveckla resepolicyarbetet i statliga myndigheter.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Lundström, Helena
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Roth, Anders
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Wisell, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bergström Jonsson, Per
    Low Emission Zone in Sarajevo- Implementation and Developmen2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    C728 Development of Low emission zone in Sarajevo
  • 13.
    Mawdsley, Ingrid
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Mellin, Anna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bäckström, Sebastian
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Roth, Anders
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Tekie, Haben
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindén, Jenny
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Jerksjö, Martin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hult, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gustafsson, Malin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Utvärdering av samordnad varudistribution i Södertörns kommuner2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Samordnad varudistribution i kommunal regi har testats i flera kommuner i Sverige, och trots att intresset för konceptet växer i landet finns det brist på grundliga utvärderingar om hur den här typen av logistikförändringar påverkar miljön. I rapporten presenteras en utvärdering av miljöeffekter och samhällsekonomi av projektet Samordnad varudistribution på Södertörn. Utvärderingen har genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län och med finansiering av Energimyndigheten. Samordningsprojektet startade 2014 och innefattar åtta kommuner med ett gemensamt invånarantal på cirka 500 000.

    Mellan åren 2014 och 2017 har de fossila koldioxidutsläppen relaterat till distribution av varor (kommunalt och privat gods) i kommunerna minskat med 73 procent, vilket främst beror på en ökning av användningen av biobaserade drivmedel. Motsvarande körsträcka har minskat med fyra procent. Hur koldioxidutsläppen och körsträckan förknippat med enbart det kommunala godset har påverkats av samordnad varudistribution har inte kunnat särskiljas från den totala effekten men antalet leveranstillfällen till de kommunala enheterna har halverats jämfört med innan samordningsprojektet infördes, baserat på data från tre kommuner. Förstudien som genomfördes innan projektet startade visade på större effekter gällande minskade körsträckor. En anledning till att resultaten skiljer sig är att man i förstudien inte tog hänsyn till att de stora fullsortimentsleverantörerna till en hög grad samordnade sina varutransporter redan innan samordningsprojektet genomfördes.

    Utsläppen av kväveoxider och partiklar inom kommungränserna har även dessa minskat med omkring 70 procent. Effekten på den lokala luftkvalitén är dock försumbar eftersom minskningarna i emissioner från varudistributionen trots allt är små jämfört med utsläppen från övrig trafik. De minskade utsläppen av luftföroreningar från varudistributionen i kommunerna beror främst på en ökad användning av Euro VI-lastbilar.

    Vid tillfället för utvärderingen har samordnad varudistribution implementerats i samtliga åtta kommuner men det kvarstår att ansluta fler varugrupper och leverantörer och att omförhandla flertalet leverantörsavtal. En uppföljande utvärdering bör därför utföras om ytterligare några år för att avgöra den fulla effekten av samordnad varudistribution. Denna studie visar potentialen för samordnad varudistribution för några alternativa scenarion. I nuläget har samordningsprojektet inte lett till fler lokala leverantörer men möjligheterna för lokala leverantörer att ansluta sig vid kommande upphandlingar har förbättrats. Vid en övergång till en ökad andel lokala leverantörer visar utvärderingen att den samordnade varudistributionen har potential att minska miljöpåverkan. Kommunalt samordnade varutransporter, med tydliga krav på användning av icke-fossila bränslen, kan också visa sig vara en viktig åtgärd för att kunna säkra dagens med biodrivmedel uppnådda klimatvinster.

    De samhällsekonomiska vinsterna med samordningsprojektet är i dagsläget små jämfört med de ökade projektkostnaderna som det medfört. Det kontrakterade åkeriets distributionstrafik dominerar kostnaderna, men även kommunernas administrativa kostnader som kan knytas till samordningsprojektet är betydande. Dessa kostnader kan delvis knytas till den introduktionsfas som fortfarande pågår, varför dessa förväntas minska då projektet hösten 2017 övergår till en förvaltnings- och utvecklingsfas. Av de miljönyttor som har kvantifierats står minskad klimatpåverkan för den största. En betydande framtida kostnadsbesparing för kommunerna ligger i lägre varukostnader, då sluttransporten för varan i framtiden inte bör ingå i priset för varorna. Effekten på arbetsmiljön har inte kunnat fastställas baserat på de intervjuer som har utförts, men det är tydligt att upplevelsen hos de anställda inom kommunernas verksamheter skiljer sig mellan olika kommuner. Liksom i andra studier av samordnad varudistribution har kommunikation identifierats som en nyckel till ett fungerande system, såväl internt inom kommunerna som mellan åkeriet som är kontrakterat för distributionstrafiken och varuleverantörerna.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Roth, Anders
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Distansarbete och resfria möten: Rekommendationer till arbetsgivare2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna PM är en del av projektet ”Klimatsmarta tjänste- och arbetsresor” som har undersökt resandet hos organisationerna Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, Göteborgs Universitet och Chalmers. Erfarenheter från studien har sammanställts till generella råd om arbetsgivares möjligheter att underlätta för medarbetare att distansarbeta i hemmet och utveckla möjligheter till resfria möten för att minska klimatbelastning från tjänsteresandet.

    Exempel som tas upp är att definiera vilken typ av krav som ställs vid hemarbete, hur arbetsgivaren kan underlätta hemarbete och hur arbetsmiljöfrågor kan hanteras. För resfria möten ges exempel på möten som är lämpliga för fysiska möten, vilket tekniskt stöd som kan behövas samt hur sådana möten fungerar och kan följas upp. Coronapandemins effekter berörs och att den har givit större kunskap och nya möjligheter att arbeta webbaserat med resfri mötesteknik.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Roth, Anders
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bahr, Jenny von
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kloo, Henrik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Wisell, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Zero-emission vehicles and zones in Nordic cities - Promotion, instruments and effects2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The Nordic cities should be given greater legislative possibilities to reward the use of zero-emission vehicles. This legislation may include the possibility of introducing some form of environmental zone or levying traffic fees in urban areas.

    Cities are advised to put together packages deploying a raft of instruments that mutually reinforce one another. As a basic package, most cities should work with improved conditions for zero-emission vehicles as charging and / or tank infrastructure, requirements for zero-emission vehicles in public procurement of vehicles and services, complementary measures that increase the supply and attractiveness of alternatives to the car, as well as measures that promote sustainable mobility and urban development independent of vehicle technology.

    It is also important that improved charging capabilities for zero-emission vehicles go hand in hand with an environmentally friendly parking policy. Increased demand for zero-emission vehicle charging points will then be a good reason to review the city´s parking policy.

    Under the right conditions ambitious cities can implement a more comprehensive policy package with a combination of various forms of zero emission zones or fee systems. To fully implement these measures, cities must have a high proportion of zero-emission vehicles in the fleet as well as strengthening possibilities for residents to move around freely without having to own a car.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 16.
    Roth, Anders
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hult, Cecilia
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hult, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sänkt p-tal som drivkraft för attraktiv stadsbyggnad och hållbar mobilitet2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Konkurrensen om städers yta ökar i takt med den pågående urbaniseringen, samtidigt som byggande av bostäder och kontor sker med stort fokus på centrala etableringar. Ett nyckelområde för att möta denna utmaning är att skapa täta och transporteffektiva städer som möjliggör en högre befolkningstäthet, vilket i sin tur ger förutsättningar för en högre andel cykel- och kollektivtrafik än idag.

    Att skapa en effektiv och väl fungerande parkeringsmarknad är i detta sammanhang inte bara viktigt för stadsplaneringen och utvecklingen av attraktiva städer. Utbud, tillgänglighet och kostnad för parkering påverkar såväl bilinnehav, körsträckor som val av färdmedel. Parkering har också stor betydelse för städers och företags ekonomi, liksom för möjligheten att bygga billigare bostäder. Enligt Boverkets prognos kommer över 70 000 bostäder att påbörjas under 2017, vilket innebär att det samtidigt investeras i uppskattningsvis minst 35 000 nya parkeringsplatser.

    I flera svenska städer liksom runtom i Europa pågår eller planeras nu försök med en sänkning av p-talen, ofta i kombination med åtgärder som främjar tillgänglighet med andra färdmedel än bil. Förändringsarbetet är fortfarande i en tidig fas och hos de lokala aktörerna - exploatörer, kommunala tjänstemän och beslutsfattare – finns en stor osäkerhet kring dessa förändringars konsekvenser.

    Parallellt pågår också många projekt och initiativ som är inriktade på att skapa nya eller modifierade mobilitetstjänster och transportkoncept, både kommersiella och kollaborativa. Exempel på sådana tjänster som är under framväxt är bilpooler, samåkningstjänster, samdistributionstjänster och cykelpooler. Tjänsterna kommer utgöra en viktig del i framtidens mobilitet och de spelar allt oftare en central roll i nybyggnadsprojekt där ambitionen är att minimera behovet av bilparkering.

    Samtidigt visar forskning och erfarenhet att det saknas kunskap om hur ett sänkt parkeringstal tillsammans med ett paket av mobilitetsåtgärder påverkar färdmedelsfördelning och bilinnehav i ett nybyggt område. Det finns ett stort behov av att titta mer ingående på hur dessa faktorer samverkar och hur de kan utformas för att skapa mer attraktiva och hållbara städer.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 17.
    Roth, Anders
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hult, Cecilia
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hult, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sprei, Frances
    Frances Sprei, Cecilia Hult, Åsa Hult, Anders Roth2020Inngår i: Sustainability, E-ISSN 2071-1050, Vol. 12, nr 5, s. 1744-Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Parking management and planning can be used to address several issues related to sustainable urban development. For example, parking availability affects both car ownership and usage, and parking planning can affect both land use and building costs. A tool used in several countries is minimum parking requirements (MPR) and lowering these could be a pathway to more sustainable mobility. However, the actual effects of lower MPR have not systematically been studied. In this paper we present the results of a review of sixteen developments with low MPR in Sweden, Austria, Germany, Switzerland, and the UK. Existing research and reports have been analyzed to compare these and draw conclusions on the effect of MPR on mobility patterns and mobility services. In addition, interviews were conducted with representatives from municipalities and developers. Our results indicate that the mobility patterns of individuals in the studied projects are more sustainable than in nearby projects. However, the causality of MPR and mobility is hard to establish due to the risk of self-selection and that all of the studied projects have good prerequisites for sustainable mobility practices. Many of the studied evaluations are also of poor quality with, for example, lack of appropriate control group.

  • 18.
    Roth, Anders
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Larsson, Mats-Ola
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bilpoolsdefinition - förslag till nationella kriterier och möjliga användningsområden2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Nationella kriterier för allmänt tillgängliga bilpooler kan användas för att stimulera tjänster som underlättar för privatpersoner och företag att ha tillgång till bil utan att äga. En övergång från bilägande till bilpoolstjänster minskar bilresandet genom att resor planeras bättre och hela resekostnaden synliggörs tydligare än om företaget eller privatpersonen själv äger bilen. Nuvarande trend med ett ökande bilägande kan bromsas.

    Istället ökar nyttjandegraden hos bilar som delas av flera användare, vilket ökar resurseffektiviteten. Ett ökat antal bilpooler kan även ge bättre tillgång till bil för samhällsgrupper som inte har råd att äga bil. En ökad användning av bilpooler innebär även att behovet av parkeringsplatser minskar, vilket frigör mark och stadsyta.

    I utredningen föreslås följande kriterier för allmänt tillgängliga bilpooler: • Bilar som ingår i bilpool ska vara allmänt tillgängliga att hyra för privatpersoner, företag och organisationer. • Uthyrning ska ske på timbasis och minsta bokningsbara tid ska inte överstiga en timme. • Tjänsten ska vara publikt tillgänglig genom självbetjäning dygnet runt. • Alla bilar som ingår i bilpoolstjänsten ska vara allmänt tillgängliga för bokning minst 120 timmar per vecka. • Bilpoolsuthyraren ska tillhandahålla information om tjänstens upplägg, villkor och krav. • Prissättningen ska vara marknadsmässig och priserna får inte syfta till att försvåra för allmänheten, företag och organisationer att använda tjänsten som erbjuds.

    De nationella kriterierna föreslås införas i förordningen om biluthyrning. De kan då ligga till grund för statliga eller lokala incitament och styrmedel. Kommuner och andra myndigheter föreslås få rätt att upplåta allmän platsmark som bilpoolsplats i lokala trafikföreskrifter genom att införa sådan möjlighet i trafikförordningen.

    För att ge kommuner möjlighet att tilldela bilpoolsplatser till enskilda, utpekade fordon, något som krävs i fall där man vill erbjuda ytan till fasta bilpooler, föreslås ett offentligt anbudsförfarande som ett sätt att uppfylla kraven om likabehandling av bilpoolsaktörer, och samtidigt reservera plats för enskilda bilar.

    Kriterierna är även tänkta att kunna användas när kommuner och andra aktörer har behov av att specificera allmänt tillgängliga bilpooler, exempelvis i beslut om parkeringsnormer, bygglov, markanvisningar, offentliga upphandlingar etc.

    Om den fortsatta handläggningen av ärendet visar att det inte är möjligt att införa nationella kriterier föreslås som ett andrahandsalternativ att kommuner ändå ges möjlighet att avsätta allmän platsmark som bilpoolsplats i lokala trafikföreskrifter. Rätten att använda dessa ytor skulle i så fall kommunerna tilldela bilpoolsaktörer genom ett lokalt ansökningsförfarande, där de föreslagna kriterierna kan utgöra en mall. Bilpoolsdefinitionen omfattar i dagsläget de fyra verksamma kommersiella bilpoolsaktörerna i Sverige med både fasta och flytande bilpoolsupplägg men även de flesta kooperativa bilpoolslösningar kan omfattas. Även nya bildelningstjänster kan ingå om kraven ovan uppfylls.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 19.
    Roth, Anders
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Larsson, Mats-Ola
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hult, Cecilia
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    10 reformer som underlättar kommuners klimat- och miljöarbete2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Lagstiftning på nationell nivå styr i stor utsträckning hur kommunerna kan arbeta med frågor som rör hållbara transporter. Exempelvis regleras plan- och bygglagen, möjligheten att ta ut avgifter för parkering och delvis finansieringsmöjligheterna för cykelinfrastruktur på nationell nivå. Samtidigt ansvarar kommunerna för frågor som rör stadsbyggnad och lokal trafikplanering.

    Det finns ett antal områden där mindre förändringar, initierade av regeringen, skulle kunna förenkla kommunernas miljö- och klimatarbete. Nedan följer en lista på tio reformer där ett agerande från regeringen skulle kunna underlätta kommunernas arbete med hållbara transporter och hållbar mobilitet. Varje reform innehåller ett förslag till översiktliga förändringar av lagar, förordningar eller direktiv som kan ges av regeringen. Syftet är inte att ge en heltäckande bild över vad som behövs göras, utan att ta fram tio exempel på strategiska områden där avgränsade insatser skulle kunna göra skillnad inom transportområdet. De tio reformförslagen är:

    • Miljözoner för lätta fordon, där Transportstyrelsens befintliga förslag kompletteras med skärpningar i takt med att nya, skarpare utsläppsklasser, som Euro 6D, införs. • Möjlighet att reglera trafiken på enskilda gator utifrån fordons utsläppsklass eller drivmedel. • Särskilda cykelfartsgator där cykeln är prioriterad och möjlighet till cykling mot påbjuden färdriktning. • Möjlighet till differentierade parkeringsavgifter för miljöfordon. • Möjlighet att ta ut en parkeringsplatsskatt, under liknande former som trängselskatten, på kommersiella parkeringsytor. • Bättre kunskapsunderlag för att stödja kommuner som vill arbeta med sänkta parkeringstal och hållbara mobilitetstjänster, och en uppdaterad tolkning av hur plan- och bygglagen kan användas för att reglera tillgänglighet snarare än parkering. • Möjlighet att kräva gröna transportplaner i samband med nyexploateringar eller större ombyggnationer i kommunen. • Uppdrag till Trafikverket att prognoser och utbyggnadsplaner i högre utsträckning ska bidra till att nationella, regionala och lokala miljömål nås. • Möjlighet till statlig medfinansiering av åtgärder som minskar transportefterfrågan samt åtgärder som gynnar cykel- och kollektivtrafik. • Upphandlingshjälp för miljökrav på transporter i kommunal upphandling av varor och tjänster.

    Dessa reformförslag skulle kunna hjälpa kommunerna i sitt arbete med förbättrad luftkvalitet, att nå kommunala och regionala mål för ökad gång- och cykeltrafik och att på lokal nivå styra mot fordon och trafikslag med lägre utsläpp av luftföroreningar och växthusgaser. De möjliggör fler kommunala styrmedel som utgör ett komplement till statliga styrmedel som exempelvis fordons- och drivmedelsskatt.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 20.
    Roth, Anders
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Larsson, Mats-Ola
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sköld, Sara
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Romson, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Merelli, Luca
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Parkerings- och mobilitetstjänster för en hållbar stad - Slutrapport i projektet Sampark – metoder, möjligheter och potential att samutnyttja parkeringsytor och mobilitetstjänster med Framtiden-koncernens fastighetsbestånd som fallstudieobjekt2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Under åren 2018 till 2021 har IVL Svenska Miljöinstitutet drivit ett samfinansierat forskningsprojekt tillsammans med fastighetsbolaget Framtiden. Projektets mål har varit att bidra med kunskap till ett miljöanpassat byggande med effektiv markanvändning, låg resursanvändning och strukturer som stödjer ett hållbart resande. Parkeringskostnaden mellan olika bolag i Framtiden-koncernen skiljer sig åt och en harmonisering av avgifterna bör därför ske. Dagens avgiftsnivå är generellt låg i jämförelse med både marknadsvärde för parkering i aktuella områden och för att kunna styra och påverka bilresande och bilinnehav. Samband mellan exempelvis prissättning och bilinnehav kan inte bekräftas generellt i bostadsbolagens bestånd, vilket anses bero på avsaknad av tillgängliga data på bilinnehav på fastighetsnivå. Resultat från ett nybyggnadsprojekt visar dock att flexibla och sänkta parkeringstal tillsammans med en marknadsmässig prissättning kan ge effekter på bilinnehav men att det har betydelse hur attraktiva mobilitetstjänsterna är. Omvandling från fasta platser till tillståndsplatser kan ha en stor potential att effektivisera parkeringsbeståndet och därigenom frigöra mark för andra ändamål. Framtiden-koncernen har inte själv full rådighet över parkerings-och mobilitetsfrågorna, men tillsammans med stadsbyggnadskontoret, trafikkontoret, fastighetskontoret samt Göteborg Stads Parkering finns goda möjligheter att minska efterfrågan på bilresor i Göteborgsområdet. Exempelvis innebär förtätning och nybyggnation av bostäder innebär att man behöver bygga på befintliga parkeringsplatser. Krav på Framtiden från andra förvaltningar på att ersätta befintliga markparkeringar med förhållandevis låga avgifter, behöver då vara väl avvägda och ligga i linje med efterfrågan för nyproducerade dyrare parkeringsplatser. Plan-och bygglagens regler behöver också förändras med syfte att premiera och underlätta ett arbete mot ett mer bilsnålt eller transporteffektivt samhälle.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 21. Roth, Anders
    et al.
    Romson, Åsa
    Transporteffektvitet - i lagens namn2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    IVL har på uppdrag av regeringskansliet/Klimaträttsutredningen analyserat och föreslagit som kan ha betydelse för för att kunna leda till ett mer transporteffektivt samhälle.  De åtgärder som valts bedöms har stor potential  och är dessutom relevanta ur ett lagstiftningsperspektiv. Rekommenderade åtgärder är:- mål och utgångspunkter för transportpolitiken- skärpta regelkrav på transportintensiva verksamheter och dess etablering genom ändringar i miljöbalken och plan- och bygglagen- justerade hastighetsgränser- stadsmiljöavtal- infrastrukturplanering- parkering

    I rapporten görs också en genomång och analys av begreppet transporteffektivt samhälle.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 22. von Wieding, Sönke
    et al.
    Sprei, Frances
    Hult, Cecilia
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hult, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Roth, Anders
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Persson, Martin
    Drivers and barriers to business-to-business carsharing for work trips – A case study of Gothenburg, Sweden2022Inngår i: Case Studies on Transport Policy, ISSN 2213-624X, E-ISSN 2213-6258Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Carsharing is an important element in the transition to a more sustainable transport system.

    In contrast to the widely studied business-to-consumer (B2C) market segment, studies on Business-to-business (B2B) carsharing and its impacts are limited.

    This paper analyses the factors that drive and hinder organisations from using B2B carsharing for their employees’ work trips.

    The paper takes a case study approach, analysing B2B carsharing use for local work-trips at seven employers in Gothenburg, Sweden, based on interviews with employers, property owners, and carsharing operators.

    Our results indicate that carsharing services can contribute to reducing the employers’ costs for work-trips, ensuring the sustainability and safety of the employee’s work-trips, as well as increasing the employer’s workplace attractivity.

    However, carsharing services are currently used only to a very limited extent. Obstacles that limit a greater use of carsharing services are employers’ lack of data on the employees’ work travel patterns, little economic incentives for employers, as well as parking management and travel policies that favour the use of the private car.

  • 23.
    Åström, Stefan
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Wisell, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindblad, Maria
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Roth, Anders
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Konsekvensanalys av utvalda åtgärder för att minska utsläpp till luft2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Miljömålsberedningen beräknat möjlig påverkan på utsläpp till luft och åtgärdskostnader av följande åtgärder.

    Vägtransport: 1. Höjd kvotplikt avseende biodrivmedel för vägtransporter (införande år 2019) 2. Bonus-malus-differentierad registreringsskatt för personbilar (införande år 2018) 3. Premie för lågutsläppande lastbil/buss (införande år 2018) 4. Analys av luftföroreningseffekten vid Trafikverkets klimatscenario (införande enligt Trafikverkets klimatscenario i FFF-utredningen)

    Arbetsmaskiner: 5. Arbetsmaskinspremie för inhandling av lågutsläppande arbetsmaskiner (införande år 2018)

    Småskalig vedeldning: 6. Tidigareläggande av EU:s ekodesignkrav för pannor och kaminer från 2020 resp. 2022 till 2017 resp. 2018 7. Förbud mot installation av eldningsutrustning som inte uppfyller EU:s ekodesignkrav (införande år 2017) 8. Skrotningspremie för pannor/kaminer med dåliga miljöegenskaper (införande år 2017) Åtgärderna analyserades med avseende på påverkan på utsläpp av luftföroreningar och koldioxid (CO2) samt påverkan på åtgärdskostnader för att minska utsläpp. Specifik metod, underlag och resultat varierade beroende på vilken åtgärd som analyserades. De luftföroreningar som var i fokus var kväveoxider (NOx), fina partiklar (PM2,5), kolmonoxid (CO) samt flyktiga organiska ämnen (NMVOC). Åtgärdskostnader och effekter på CO2 har inte analyserats för samtliga åtgärder.

    Huvudbudskapet från analyserna utförda inom ramen för detta uppdrag är att: • Bäst effekt gällande både klimat och luftföroreningar erhålls vid en större omställning av hela transportsystemet. En sådan omställning förutsätter då, i enlighet med Trafikverkets klimatscenario, en kombination av olika åtgärder, både med avseende på trafikminskande åtgärder och på rena teknikstimulerande reformer (såsom eldrivna fordon). • Elektrifiering kan komma ha påtaglig effekt på utsläpp av luftföroreningar. • Vissa klimatåtgärder, som biodrivmedel, kan ge små eller inga effekter med avseende på luftföroreningar. Gällande en eventuellt höjd kvotplikt är det dock en neutral åtgärd för stadsbudgeten. • En eventuell effekt av nyköpspremier för lastbilar och stora arbetsmaskiner på utsläpp år 2030 påverkas främst av hur många gamla fordon som kommer vara i bruk år 2030. Våra analyser tyder alltså på att skrotning av riktigt gamla lastbilar och maskiner är viktigare för utsläpp av luftföroreningar än att öka andelen nya fordon och maskiner. • Samma situation gäller för småskalig vedeldning, där en skrotning av mycket gamla enheter skulle få stor effekt på utsläpp av PM2,5 år 2030.

    This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 23 of 23
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.41.0