IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Change search
Refine search result
1 - 14 of 14
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Bäckström, Sebastian
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Henriksson, Jonas
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Iverfeldt, Åke
    Zangiabadi, Sima
    Magnusson, Annika
    Klimatsmarta lägen - Beräkning av minskade utsläpp av växthusgaser genom förtätning av stationsnära lägen2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    ”Hur skiljer sig koldioxidutsläppen åt för resor till och från verksamheter som ligger i byggnader nära respektive långt ifrån spårbunden kollektivtrafik och reseknutpunkter?” Svaret på denna fråga är viktig när för- och nackdelar med en förtätning av stationsnära delar av städer bedöms. Att närhet till en järnvägsstation med högfrekvent lokal och regional tågtrafik skapar goda förutsättningar för ett resmönster med minskat inslag av bilåkande är uppenbart. Att tillgången till annan kollektivtrafik vid stationen ytterligare stimulerar val av kollektiva färdmedel förvånar ingen. Att det tillsammans i sin tur leder till fördelar för miljön i form av minskade utsläpp av klimatpåverkande och luftförorenade avgaser är också självklart. Men hur stora är de kvantitativa vinsterna mätt som minskade utsläpp om man bygger vid en knutpunkt för kollektiva transportslag jämfört med lägen sämre försörjda med kollektivtrafik? Och hur påverkar olika verksamheter i byggnaden resmönstret i den geografiska jämförelsen? Detta försöker vi klarlägga genom att utveckla ett kalkylverktyg med vilket det totala antalet resor till och från varje typ av verksamhet i en byggnad beräknas. Därefter inhämtar vi uppgifter om brukarnas olika resmönster, som används för att beräkna det totala transportarbetet, mätt som person-kilometer kopplat till byggnaden. Till sist kombineras dessa uppgifter med de olika trafikslagens utsläpp av koldioxid för att få fram en total siffra för byggnadens reserelaterade emissioner. Genom att ange möjliga alternativa lägen för de ingående verksamheterna i den analyserade byggnaden räknas den potentiella minskningen i koldioxidemissioner ut om etablering sker i det valda, stationsnära läget. Underlagsdata till kalkylverktyget planerades ursprungligen att hämtas från litteraturen och från annan forskning. Inga användbara data fanns dock tillgängliga vad gäller personers resmönster (det vill säga reslängd och val av färdmedel) nedbrutet på målpunkter, varför ett datainsamlingsprojekt initierades. Därför användes webbenkäter, frågeformulär till besökare, som direkta intervjuer i butik för att kunna beskriva hur resmönstret skiljer sig åt till för exempelvis en kund till detaljhandel på Stockholms Centralstation, Södermalm (innerstadsmiljö) och Nacka Forum (extern storhandel). I det typfall som vi har undersökt beräknas utsläppen för en möjlig etablering av en byggnad i Västra city i Stockholm, i direkt anslutning till Centralstationen. Byggnaden är tänkt att innehålla såväl trafikantutrymmen som handel, kontor, service och bostäder. Som jämförelse har vi beräknat resornas emissioner om motsvarande byggnadsytor etableras på alternativa adresser med sämre tillgång till effektiva kollektiva transportsystem. Kalkylen visar på tre till fem gånger högre reserelaterade emissioner i ett externt läge jämfört med det stationsnära i Västra city. Vi ger ett intervall därför att det speglar effekten av om vi antar att besöksfrekvensen till verksamheter med olika geografisk lokalisering är lika (högre siffran) eller olika (lägre siffran). Rent diskussionsmässigt tror vi att sanningen ligger mer åt den högre siffran som en följd av att verksamheter centralt belägna i staden tenderar att använda sig av mindre yta per verksamhet vilket balanserar en skillnad i besöksfrekvens. Kort sagt, det är förmodligen mer riktigt att jämföra en mindre byggnad i den centrala staden med en större i ett mer externt läge, givet att de både innehåller kvantitativt lika mängd verksamheter som utgör målpunkter för ett resande. En etablering av nya kontorsplatser i ett centralt, stationsnära läge indikerar också att 10 procent av de nyanställda kommer att pendla regionalt med tåg. I det externa läget verkar den regionala pendlingen uteslutande ske med bil. Skillnaden i utsläpp från det tillkommande regionala pendlandet är 78 procent till det centrala lägets fördel.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2. Enell, Magnus
    et al.
    Henriksson, Jonas
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Miljökonsekvensutredning angående provborrning efter olja på Klints bank, öster om Gotland1990Report (Other academic)
    Abstract [en]

    IVL har på uppdrag av Gotlandsolja AB genomfört en miljökonsekvensutredning angående provborrning efter olja på Klints bank, öster om Gotland i Östersjön. Med utgångspunkt från bl a fysikalisk-kemiska och biologiska förhållanden i området har ett försök gjorts att beskriva de miljökosekvenser som kan komma att uppstå i samband med oljeprovborrning i området. Miljökonsekvensutredningen gäller inte för en framtida oljeproduktion i området. Den aktuella formationen ligger grunt och den oljemängd som maximalt kan nå havsytan till följd av självtryck har beräknats till ca 10 000 ton. Statistik visar att sannolikheten för en utblåsning är en på 4000 provborrningar. Av dessa upphör 70 % av sig själva eller blir stoppade efter några timmar. Sannolikheten för ett oljeutsläpp med varaktighet >1 dygn är en på 13 000. Riskerna med en provborrning efter olja måste ställas i relation till olycksriskerna med fartygsburna oljetransporter. I rapporten diskuteras de fysikalisk-kemiska och biologiska konsekvenserna som kan uppstå i samband med en ev. utblåsning.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Grennfelt, Peringe
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Brorström-Lindén, Eva
    Ejhed, Heléne
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Henriksson, Jonas
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Zetterberg, Lars
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Danielsson, Helena
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Vår värld 2010 - Hur blev det?2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I mars 1988 ordnade Industriförbundet, Trygg Hansa, Ångpanneföreningen och IVL en konferens med temat Vår Värld 2010. Som ett underlag till konferensen hade IVL tagit fram ett bakgrundsdokument i vilket man diskuterade utvecklingen fram till 2010 för några då prioriterade miljöproblem i form av scenarier. I denna rapport har vi gått tillbaka och studerat vad vi sa 1988, hur utvecklingen blev i förhållande till de scenarier som vi då beskrev. Vi har studerat fem olika miljöproblem; global uppvärmning, uttunningen av stratosfärens ozonskikt, luftföroreningar (speciellt försurning), övergödningen av havet samt kemikalier. Av de fem ovan nämnda problemen kan vi idag konstatera att när det gäller utsläpp så har stora steg tagits för att lösa problemen för två av dem – hotet mot stratosfärens ozonskikt samt försurningen. För klimat, övergödningen av Östersjön och kemikalier är problemen fortsatt stora och det kommer att krävas fortsatt stora insatser för att nå de långsiktiga målen. Slutligen kan nämnas att med dagens kunskap skulle vi 1988 kanske också tagit upp luftföroreningarnas hälsoeffekter som ett särskilt problem liksom det omfattande nyttjandet av jordens naturresurser av olika slag.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Henriksson, Jonas
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Dagvattenreningsverket vid Rönningesjön, Täby kommun. Sedimentens innehåll av fosfor i utjämningsbassängen. Förslag till sedimentpumpning.1990Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Dagvattenreningsverket vid Vassvägen, Täby kommun, renar två dagvattentillflöden (Löttingediket och Vassvägsdiket) till Rönningesjön, samt sjövatten, genom försedimentering och fosforfällning med järnklorid. Reningsverket har under perioden 1983-89 tagit bort ca 126 kg fosfor från tillflödena och Rönningesjön. Vattenvolymen i utjämningsbassängen minskar något år från år, genom att bassängen fungerar som en sedimentationsbassäng. För att bassängen skall fungera optimalt, som utjämningsbassäng, bör sedimenten pumpas bort med jämna mellanrum. I utjämningsbassängen sedimenterar en del av den tillförda fosforn. Korrelationsanalyser visar att det är Löttingedikets tillförsel av fosfor somhuvudsakligen fastlägges i utjämningsbassängen. Fosforhalten är högre i den inre delen av utjämningsbassängen jämfört med den yttre delen av bassängen. En uppumpning av det översta 20 cm sedimentlagret i utjämningsbassängen innebär att ca 80 kg fosfor tas bort från hela bassängen. Sedimentpumpningen bör ske med ett sugmunstycke som kopplas till dagvattenreningsverkets pump. I dagvattenreningsverket behandlas sediment/vattenblandningen genom fällning med järnklorid, sedimentation och filtrering i mikrosandfilter.

  • 5.
    Henriksson, Jonas
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Metallinnehåll i ytsedimenten i Farstaviken, väster om Kattholmen, Gustavsberg1990Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Målsättningen med undersökningen var att undersöka sedimenten i en del av Farstaviken, Gustavsberg, med avseende på utbredning och innehåll av metaller samt att redogöra för hur en upptagning av sedimenten kan ske. De översta 5 centimetrarna av det organiska sedimentet i viken väster om Kattholmen innehåller höga halter av bly, kadmium, koppar och zink. Jämförelser med djupare liggande sediment (>25 cm) dvs sediment avsatta i preindustriell tid, visar på förhöjningar i storleksordningen 10-40 gånger. En borttagning av de lösa sedimentens översta 25 centimetrar genom sugmuddring och med följande avvattning och deponering på land är genomförbart med dagens teknik. Om sugmuddringen genomförs på ett ekologiskt riktigt sätt kommer det dessutom att innebära en förbättring för Farstaviken som helhet. Upptagningen av sedimentet innebär att ca 600 kg bly, 60 kg koppar, 220 kg zink och 1,5 kg kadmium tas bort från viken. Idag är området belastat med bl a lakvatten från tippen vid Ekbacken, vilket innebär att metaller läcker ut i det undersökta området. De planerade aktiviteterna i området kommer förmodligen att skärpa miljökraven och därmed bidra till en bättre ekologi i området.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Henriksson, Jonas
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Tungmetaller i Lommabukten. Belastning och källor.1990Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Målsättningen med föreliggande undersökning var att relativt kvantifiera och källspecificera tungmetallbelasningen på Lommabukten. Dessutom ingår en sammanfattning av de i litteraturen redovisade undersökningsmetoderna för tungmetaller. Rapporten bygger på analyser av tungmetaller i musslor från Lommabukten samt tillgängliga resultat från recipientkontrollprogram, enstaka undersökningar samt forskningsrapporter från skilda håll. I de insamlade musslorna registrerades onormalt höga halter av nickel, krom, kadmium, koppar, järn och mangan. Musslorna innehöll låga halter bly och kvicksilver. Lommabukten belastas med tungmetaller från framför allt fyra olika källor: Höje å, Sege å, Sjölunda avloppsreningsverk och från Östersjön. Från Höje å transporteras stora mängder järn, mangan, bly, aluminium och krom ut i Lommabukten.Med Sege å följer stora mängder koppar och järn. Sjölunda avloppsreningsverk släpper ut stora mängder kadmium, krom och koppar. Från Östersjön tillförs Lommabukten zinkhaltigt vatten.

  • 7.
    Henriksson, Jonas
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Lindblom, Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sorbenter för olje- och kemikaliespill. Utveckling av en bedömningsmetodik för miljöanpassad produktion, användning och omhändertagande2003Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Detta samfinansierade forskningsprojekt har tagit fram en bedömningsmetodik som miljömässigt och arbetsmiljömässigt värderar sorbenter och dess handhavande vid sanering av i första hand petroleumprodukter och i andra hand kemikaliespill. Forskningsprojektets långsiktiga inriktning har varit att minska framtida miljöpåverkan vid sanering av olje- och kemikaliespill, reducera kostnader för bortskaffning/ omhändertagande, värdera nya typer av sorbenter och saneringsmetoder samt att öka kunskapen hos tillverkare/återförsäljare, miljöhandläggare, användare och avfallstekniker. Målet har varit att bedömningsmetodiken skall kunna användas minst 10 år framåt. Projektet har genomförts i nära samarbete med 15 tillverkare/återförsäljare, Räddningsverket, Naturvårdsverket, Kommunförbundet, användare samt IVL:s avfallstekniker och miljöforskare inom specialområdena ekotoxikologi, avfallshantering, livscykelanalyser (LCA) och arbetsmiljö

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Henriksson, Jonas
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Lindblom, Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Uppföljning av oljeutsläppet från Preems oljeterminal på Loudden. Hur genomfördes saneringen och varför?2007Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Erfarenheterna från bekämpning och sanering efter oljeutsläppet visar på vikten av agera tydligt, kraftfullt och snabbt. De personer som har erfarenhet och kunskap måste omgående ta 'plats' och driva igenom beslut om bekämpnings- och saneringsmetoder och slutmål. I stort sett var det precis det som utfördes vid oljeutsläppet vid Loudden 2004. I dialogerna efter utförd bekämpning och sanering är det få som ifrågasatt mål och resultat av utfört arbete. Slutsatsen är att kompetenta organisationer fick rätt roller vid bekämpning och sanering av oljan.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Henriksson, Jonas
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Lindblom, Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Uppföljning av oljeutsläppet från Preems oljeterminal på Loudden. Hur genomfördes saneringen och varför?2007Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Erfarenheterna från bekämpning och sanering efter oljeutsläppet visar på vikten av agera tydligt, kraftfullt och snabbt. De personer som har erfarenhet och kunskap måste omgående ta 'plats' och driva igenom beslut om bekämpnings- och saneringsmetoder och slutmål. I stort sett var det precis det som utfördes vid oljeutsläppet vid Loudden 2004. I dialogerna efter utförd bekämpning och sanering är det få som ifrågasatt mål och resultat av utfört arbete. Slutsatsen är att kompetenta organisationer fick rätt roller vid bekämpning och sanering av oljan.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Henriksson, Jonas
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Williams, Camilla
    Motala Ströms Vattenvårdsförbund, Redovisning av recipientkontroll 1993-19951996Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Denna rapport utgör en sammanfattning av recipientkontrollen 1993-1995. Syftet med sammanfattningen är att ge en kort och övergripande information om tillståndet i de vattendrag, sjöar och kustområden som Motala Ströms Vattenvårdsförbund verkar i. Sammanfattningen ingår i en mer omfattande rapport av den kontroll förbundet har utfört under 1993-1995, vilken kan beställas av MSV eller IVL.

  • 11.
    Henriksson, Jonas
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Williams, Camilla
    Motala Ströms Vattenvårdsförbund. Redovisning av recipientkontroll 19941995Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Kalenderåret 1994 utgjorde det andra året med det nya reviderade recipientkontrollprogrammet för Motala ström samt för Söderköpingsån och Storån. Enligt programmet utgör 1994 års kontroll ett mellanår, där redovisningen endast skall ske i enkel form. Utöver den årliga kontrollen genomfördes under 1994 en mängd specialprogram som redovisas i årets rapport. Motala ström, Mjölnaån, Söderköpingsån, Storån och kusten det finns fortfarande några områden i avrinningsområdet som är kraftigt påverkade av övergödning. De områden som för närvarande har ett mycket näringsrikt tillstånd utgörs av Tåkern, Ralången, Säbysjön, Lillån i Svartåns nedre område, inre delen av Bråviken, Söderköpinsån inklusive Storån och Hällaån samt Slätbaken. Åtgärder som minskar näringstillståndet i dessa områden bör initieras inom en snar framtid. Till Bråviken transporterade Motala ström 1994 (GB21) 104 ton fosfor och 2.600 ton kväve. År 1985 transporterades 109 ton fosfor och 4.400 ton kväve. Detta innebär att fosfortransporten 1994 har minskat till 95 % av transporten 1985 och att kvävetransporten har minskat till 59 %. Detta innebär att det nationella miljömålet att reducera kväve- och fosforbelastningen på havet med 50 % nästan har uppfyllts med avseende på kvävebelastningen från Motala ström, medan det är en bra bit kvar på fosforsidan.

  • 12.
    Henriksson, Jonas
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Zetterberg, Anne
    Andersson, Stefan
    Palokangas, Päivi
    Svenson, Anders
    Sorbenter för olje- och kemikaliespill. En marknadsöversikt1999Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Rapporten en sammanställning av de sorbenter för kemikalie- och oljespill finns på den svenska marknaden idag. Här presenteras uppgifter om tillverkare och återförsäljare, tillverkade eller sålda volymer, priser liksom olika egenskaper hos sorbenter. I rapporten anges också metodik för sorbenters spridning och uppsamling samt kvittblivning av använda sorbenter. Översikten är en uppföljning av en liknande sammanställning 1991 (SRV Cirkulär 6/91 R). Uppgifterna har lämnats av tillverkare och återförsäljare genom en rundfrågning under april-maj 1998

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13. Lindgren, Charlotte
    et al.
    Lager, Helene
    Henriksson, Jonas
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Oil spill dispersants. Risk assessment for Swedish waters2001Report (Other academic)
    Abstract [en]

    IVL has compiled a list of the international usage of oil spill dispersants and presents the technical limitations with the use of such agents as well as the biological effects of these chemical products. IVL has also conducted an analysis of the pros and cons to using dispersants against oil spills in waters and has applied this with a risk assessment of chemical methods to combat oil spills in the Kattegat and Skagerrak and the Baltic Sea

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Zetterberg, Lars
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Henriksson, Jonas
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sjöberg, Karin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Environmental Indicators for Informal Settlements in South Africa2000Report (Other academic)
1 - 14 of 14
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf