IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Endre søk
Begrens søket
1 - 7 of 7
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Gode, Jenny
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Nilsson, Johanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ottosson, Jonas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sidvall, Anders
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Klimatbedömning av energilösningar i byggnader - Pilotprojekt för test av verktyget Tidstegen2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Verktyget Tidstegen kan användas för att analysera klimatpåverkan vid val av olika energiåtgärder. Resultaten från verktyget kan med fördel användas som ett komplement till andra beslutsunderlag (ekonomi och innemiljö med mera) när ett bygg- eller fastighetsföretag står inför beslut att genomföra en investering i nybyggnation eller i ändring av en befintlig byggnad. I rapporten beskrivs resultat från fyra olika pilotprojekt som har använt verktyget för att analysera klimatpåverkan av olika energiåtgärder i byggnader. Pilotprojekten har även bidragit till utvecklingen av verktyget genom regelbunden återkoppling. Pilotprojekten har genomförts i tre olika fjärrvärmenät (Linköping, Stockholm Nordvästra samt Stockholm Södra och Centrala). Ett av pilotprojekten har även inkluderat energilösningar med fjärrkyla och två pilotprojekt har omfattat solcellslösningar. Beräkningarna i verktyget Tidstegen bygger på så kallad konsekvensanalys, som innebär att effekterna av en förändrad energianvändning analyseras. Det är alltså bara de anläggningar i energisystemet (el, fjärrvärme, fjärrkyla) som påverkas av den förändrade energianvändningen som ingår i konsekvensanalysen. Verktygets beräkningar bygger på metodik som utvecklats av IVL i flera tidigare forskningsprojekt i samarbete med representanter från bygg-, fastighets- och energibranschen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Klugman, Sofia
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Nilsson, Johanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hackl, Roman
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Holmgren, Kristina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Harvey, Simon
    Energy Integration of Domsjö Biorefinery Cluster2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Within the Domsjö Biorefinery cluster in Örnsköldsvik, all the industries are cooperating regarding energy. The cluster consists of one wood pulp production facility, two bio-chemical facilities and one energy facility.

    In this study, we have analysed how efficient the steam is used within the industries. Are steam of right pressure and temperature used for the right purposes? To what extent could steam be replaced by district heating? And, how big is the potential to use simultaneous heat and cold demand for energy integration? The method for energy analysis was “pinch analysis”.

    It is found that steam of 7 bar(g) and 170 °C is used to supply a major part of the heat demand, sometimes even heat demands of low temperatures. Such demands would be more efficient to supply by district heating. Alternatively, a new utility with temperatures 40/120 °C could be introduced, either within the total site, or only within the biggest of the industries. The practical heat recovery potential is about 15 MW for the total site, and about 10 MW at the biggest of the industries.

    For all alternatives, steam capacity is released, which for example could be used for increased industrial production without investments in new steam boilers. Alternatively, the released capacity could be used to completely (or partially) offset the steam requirements of a new process plant at the Domsjö site.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Klugman, Sofia
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Nilsson, Johanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hackl, Roman
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Holmgren, Kristina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Harvey, Simon
    Energy Integration of Domsjö Biorefinery Cluster - Summary2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Within the Domsjö Biorefinery cluster in Örnsköldsvik, all the industries are cooperating regarding energy. The cluster consists of one wood pulp production facility, two bio-chemical facilities and one energy facility.

    In this study, we have analysed how efficient the steam is used within the industries. Are steam of right pressure and temperature used for the right purposes? To what extent could steam be replaced by district heating? And, how big is the potential to use simultaneous heat and cold demand for energy integration? The method for energy analysis was “pinch analysis”.

    It is found that steam of 7 bar(g) and 170 °C is used to supply a major part of the heat demand, sometimes even heat demands of low temperatures. Such demands would be more efficient to supply by district heating. Alternatively, a new utility with temperatures 40/120 °C could be introduced, either within the total site, or only within the biggest of the industries. The practical heat recovery potential is about 15 MW for the total site, and about 10 MW at the biggest of the industries.

    For all alternatives, steam capacity is released, which for example could be used for increased industrial production without investments in new steam boilers. Alternatively, the released capacity could be used to completely (or partially) offset the steam requirements of a new process plant at the Domsjö site.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Larsson, Johan
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Nilsson, Johanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sandkvist, Filip
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Simulering av energibesparingspotential genom renovering med Grundels fönstersystem2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport avhandlar energieffektiviseringspotentialen för ett bostadshus av Miljonprogramsstandard genom fönsterrenovering enligt företaget Grundels metod. Potentialen har uppskattats med avseende på en förbättring av klimatskalets isolerförmåga genom energisimuleringar av ett referenshus utförda i IDA ICE. Fönsterrenovering enligt Grundels metod uppskattades resultera i en minskning av byggnadens energibehov med ungefär 14 % för det aktuella referenshuset. Renoveringen uppskattades också leda till en minskning av byggnadens U-medelvärde, de genomsnittliga energiförlusterna genom ledning fördelade på byggnadens omslutande area, med ungefär 20 %.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Lätt, Ambjörn
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gode, Jenny
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sidvall, Anders
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Boberg, Nils
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Nilsson, Johanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Berglund, Ragnhild
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Miljövärdering av energilösningar i byggnader2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Byggnaders energianvändning påverkar hela energisystemet. Att välja klimatmässigt gynnsamma energilösningar och renoveringsstrategier i byggnadsbeståndet är därför en viktig del i omställningen till ett mer hållbart energisystem. Det har länge saknats praktiska verktyg som bygg- och fastighetsbranschen kan använda för att analysera klimatprestanda för olika energilösningar och som tar hänsyn till interaktionen med energisystemet.

    Projektet har utvecklat ett verktyg för att beräkna hur en förändring i byggnadens energianvändning (el, värme, kyla, bränslen) påverkar utsläpp av växthusgaser med hänsyn tagen till interaktionen med energisystemet. Verktyget kallas Tidstegen och bygger på en metod som har utvecklats i olika forskningsprojekt. Metoden tar hänsyn till när i tiden byggnaden använder och/eller producerar el, värme och kyla och energisystemens utveckling över tid. Det är konsekvensen av en förändring som analyseras. Detta brukar kallas miljöbedömning i beslutsperspektiv eller konsekvensanalys och är en vedertagen metodik i livscykelanalys. Analysen av energisystemet inkluderar konsekvenser som uppstår både i det lokala fjärrvärmesystemet och i det nordeuropeiska elsystemet.

    Verktyget innebär att det nu finns ett hjälpmedel för klimatmässigt mer välgrundade beslut vid renovering och nybyggnation av fastigheter. Det kan användas av t.ex. fastighetsägare, konsulter, kommuner eller byggherrar som ett av flera beslutstödsverktyg vid planering av både energieffektiviseringsåtgärder och lösningar för egen produktion av förnybar el, värme eller kyla i eller på byggnaden. I verktyget Tidstegen jämförs energiåtgärder för en byggnad mot en referensbyggnad utan åtgärderna installerade. Verktyget kan även användas av energiföretag för klimatbedömning av exempelvis olika investeringar i fjärrvärmenäten.

    Konkret går beräkningen till så att användaren matar in energidata (producerad och använd el, värme och kyla) i verktyget, dels för en referensbyggnad, dels för ett antal fallstudier som ska analyseras. Referensbyggnad kan vara befintlig byggnad vid upprustning och basalternativet vid nybyggnad och läggs in av användaren i verktyget. Dessa data bör vara timupplösta. Om byggnaden är kopplad till ett fjärrvärmenät, väljer användaren detta fjärrvärmenät om det finns inlagt i verktyget. Annars är tanken att det lokala energibolaget matar in sina fjärrvärme¬data enligt en särskild metod. Initialt kommer det även att finnas tre typnät med fjärrvärme, litet, medelstort och stort, att välja om det saknas lokala data. Elsystemet (Nordeuropa) är redan inlagt i verktyget med tre framtids¬scenarier och uppdateras centralt. Verktyget beräknar sedan skillnaden i klimatpåverkan mellan varje fallstudie och referensbyggnaden och redovisar resultaten i siffror, diagram och staplar.

    Beräkningarna beaktar i nuläget enbart energianvändning och energiomvandling under driftsfasen. Energianvändning för produktion av byggnadsmaterial och liknande har inte ingått i projektet. För detta finns andra verktyg, såsom Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg BM (IVL, 2019).

    Det pågår just nu ett flertal aktiviteter där ett verktyg likt Tidstegen skulle vara mycket användbart. Nyttan för bygg- och fastighetsbranschen är bland annat att i tidigt skede kunna planera energilösningar ur klimatperspektiv och att de bättre kan se konsekvenserna av olika val, även om energiomvandlingen sker utanför Sveriges gränser. Energibolagen ser nyttan i att klimatsmarta beslut i bebyggelsen kommer att hjälpa energisystemet att också utvecklas i rätt riktning, och som hjälp behövs verktyg och miljöbedömningsmetoder som Tidstegen.

    De faktiska konsekvenserna av en åtgärd är alltid osäkra. Tidstegen uppskattar konsekvenserna med hjälp av modeller, vilka alltid är förenklingar av den komplexa verkligheten. Resultat från verktyget Tidstegen kommer också av vissa aktörer troligen uppfattas som kontroversiella och resultaten är inte alltid intuitiva. Den här typen av systemeffekter bör hellre ses som indikativa och användas för att få ökad förståelse för de system som byggnaden är kopplad till, snarare än att räkna exakt vad olika energilösningar innebär för klimatpåverkan.

    För bred användning av verktyget krävs samtidigt att det är så användarvänligt och buggfritt som möjligt. Nästa steg är därför att testa verktyget i några pilotprojekt. I takt med att ny kunskap och nya data genereras kommer verktyget också att behöva uppdateras för att inte bli inaktuellt. Efter att pilotprojekten genomförts kommer verktyget att finnas tillgängligt på IVL:s hemsida.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Mata, Erika
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ottosson, Jonas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Nilsson, Johanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    A review of flexibility of residential electricity demand as climate solution in four EU countries2020Inngår i: Environmental Research Letters, E-ISSN 1748-9326Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Increased flexibility at the grid edge is required to achieve ambitious climate goals and can be provided by smart energy solutions. By systematically reviewing the literature, we provide an overview of the potential flexibility of different residential electrical loads for France, Germany, Sweden, and the United Kingdom. While 85% of the studies aimed to identify potentials for shifting electrical energy use in time, the other 15% aimed to identify energy-saving potentials. Most of the data were found for the German and British electrical systems. A wide range of flexibility measures (e.g., price mechanisms, user-centered control strategies for space heating and water heating, automated shifting of appliances' use, EV charging algorithms, and consumer feedback) and methods (e.g., simulations, trials, and interviews) have been used. Potentials obtained from the literature have been upscaled to the national level, including corresponding effects in terms of carbon dioxide (CO2) emissions. The results show that between 2% and 18% of residential sector electricity in the four countries could be shifted, resulting in total emission reductions of 10 MtCO2 from peak shaving, or 24 MtCO2 per year if optimizing the deployment of renewables. The literature identifies substantial economic, technical, and behavioral benefits from implementing flexibility measures. In all the cases, it seems that the current regulatory framework would need to change to facilitate participation. Recognized risks include higher peaks and congestions in low price-hours and difficulties in designing electricity tariffs because of conflicts with CO2 intensity as well as potential instability in the entire electricity system caused by tariffs coupling to wholesale electricity pricing.

  • 7.
    Mata, Erika
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ottosson, Jonas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Nilsson, Johanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Solid state breakers as climate solutions2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Ökad flexibilitet i elnätets utkant är nödvändigt för att uppnå ambitiöst satta klimatmål. En sådan ökad flexibilitet kan fås genom smarta energilösningar. Dessa lösningar förväntas vara en del av det pågående skiftet inom energiförsörjningen, med ett större fokus på förnybar energi, både centralt och distribuerat i näten. Detta kombineras med att konsumenter får möjlighet att minska sina energikostnader genom att flytta sin elförbrukning i tiden, får bättre information kring och lösningar för att automatisera sin energiförbrukning och kan ta steget mot att bli prosumenter.

    Genom en systematisk genomgång av vetenskaplig litteratur ges en överblick av den potentiella flexibilitet som finns hos olika el-laster i bostadssektorn i Frankrike, Tyskland, Storbritannien och Sverige. Uppgifterna har hämtats från litteratur och skalats upp homogent för att spegla den nationella potentialen, inklusive effekten som den potentiella flexibiliteten har på koldioxidutsläppen.

    Våra resultat visar att mellan 2% och 18% av elanvändningen i bostadssektorn i de fyra EU-länderna kan flyttas i tiden, vilket skulle resultera i att utsläpp på mellan 10 och 28 Mton CO2 per år kan undvikas till förmån för att maximera användandet av förnybara energikällor. Med dagens prismekanismer och tariffer för energianvändning är flexibilitet av denna typ inte ekonomiskt hållbar och därför krävs förändringar.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 7 of 7
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.41.0