IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Endre søk
Begrens søket
1 - 8 of 8
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Erlandsson, Martin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fredén, Johanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Adolfsson, Ida
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Byggproduktionens miljöpåverkan i förhållande till driften - Livscykelberäkning av klimatpåverkan och energianvändning av ett nyproducerat flerbostadshus i beting med lågenergiprofil2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report is only available in Swedish.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Fredén, Johanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Framtidens byggvarudeklaration i digitalt format2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report is only available in Swedish.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Fredén, Johanna
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Green, Jeanette
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Holm, Daniel
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bygga med Basta - slutrapport2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Nyckeln till ett giftfritt byggande är att välja bygg- och anläggningsprodukter med minimerat innehåll av farliga kemiska ämnen. Genom att bygga på ett ansvarsfullt sätt skapas vinster både för miljön och för ekonomin. Basta är ett oberoende system för val av bygg- och anläggningsprodukter med syftet att fasa ut ämnen med farliga egenskaper från bygg- och anläggningsprodukter. BASTA är uppbyggt på egenskapskriterier och är ett verktyg som möjliggör ett systematiskt och effektivt sätt att arbeta med Giftfritt byggande. Detta är en slutrapport från utvecklingsprojektet "Bygga med BASTA" som genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet, Basta, Skanska och Trafikverket. I rapporten presenteras resultat och erfarenheter från projektet. Målgruppen för rapporten är aktörer i bygg- och anläggningssektorn som vill öka sin kunskap om giftfritt byggande. Syfte och målsättning för projektet har varit att: Med utgångspunkt i byggsektorns verktyg BASTA utveckla en kvalitetssäkrad process för val och användning av bygg-och anläggningsprodukter utan särskilt farliga ämnen. Testa och utveckla användbarheten av processen i några olika typer av anläggnings- och byggprojekt. Utforma tydliga kvalitetskriterier och ambitionsnivåer för materialvalsarbetet som kan användas av byggprocessens aktörer som beställarkrav, för målstyrning och uppföljning samt i det interna utvecklingsarbetet. Få ökad kunskap om hur långt det är möjligt att "Bygga med BASTA" dvs. med kemiska produkter och material som inte innehåller farliga ämnen. Tre pilotprojekt har utgjort kärnan för projektet "Bygga med BASTA" och legat till grund för övriga arbetspaket; Riksväg 49, Driftområde Nordvärmland, samt en garagebyggnad på Nya Karolinska i Solna. För anläggningsprojekten valdes projekt där Trafikverkets krav på material och varor enligt En förutsättning för att erhålla byggnader och anläggningar utan farliga ämnen är att byggherren ställer krav på entreprenören när det gäller materialval i projekten. Inom ramen för projektet har tydliga målnivåer för materialvalsarbetet därför utformats. Målnivåerna kan användas av byggprocessens aktörer som beställarkrav samt för målstyrning och uppföljning och i det interna utvecklingsarbetet. I projektet har även en kvalitetssäkrad arbetsprocess för val och användning av bygg-och anläggningsprodukter utan särskilt farliga ämnen utvecklats. Processen är ett sätt att säkerställa att materialvalsfrågorna finns med i hela processen så att trygga materialval kan göras och dokumenteras på ett bra sätt. Materialvalsfrågan bör finnas med från start i projekten, helst i designfasen, eftersom det är viktigt att man så tidigt som möjligt säkerställer att bra produkter finns att tillgå. För att få ett effektivt materialvalsarbete är det viktigt att frågan integreras i redan befintliga rutiner. Erfarenheter från pilotprojekten visar att det finns en efterfrågan på att få stöd från centralt håll inom organisationen, då man i projekten har begränsat med tid och resurser.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Green, Jeanette
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fredén, Johanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Holm, Daniel
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bygga med Basta2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Handledningsdokument för val av produkter med begränsat innehåll av farliga ämnen i byggprocessen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Green, Jeanette
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fredén, Johanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Holm, Daniel
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bygga med Basta - Målnivåer och verifiering2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta dokument är att presentera målnivåer för att kunna visa på och mäta hur långt man nått "att bygga med BASTA" i den slutgiltiga byggnaden eller konstruktionen. Målnivåerna kan användas för att formulera beställarkrav i bygg- och anläggningsprojekt. Syftet med målnivåerna är att skapa ökad transparens kring hur långt man uppnår i sin strävan efter att bygga utan farliga ämnen i det enskilda projektet. Målnivåer kan därmed tydligare anges, följas upp och verifieras av byggherren. Målnivåerna kan även användas för

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6. Liljenström, Carolina
    et al.
    Malmqvist, Tove
    Erlandsson, Martin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fredén, Johanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Adolfsson, Ida
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Larsson, Gustav
    Brogren, Maria
    Byggandets klimatpåverkan2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Historiskt sett har den största andelen av en byggnads klimatpåverkan uppstått vid driften av byggnaden, från den energi som då används. Allt eftersom husen blivit mer energisnåla och mer förnybara energikällor används under driften håller detta dock på att ändras, så att klimatpåverkan förskjuts från driftskedet till byggprocessen. För ett modernt hur visar vår studie att energieffektivt betonghus i nivå med passivhuskraven är klimatpåverkan för att bygga och underhålla huset i samma storleksordning som klimatpåverkan från driftens energianvändning i 50 år. Med hjälp av livscykelanalysmetodik har vi studerat klimatpåverkan och energianvändningen för ett nybyggt flerfamiljshus med lågenergiprofil.

    Den livscykelanalysmetodik som har använts följer den europeiska standarden EN15978 som bland annat anger att det är dagens teknik som ska användas. Detta gäller även för framtida avfallshantering och driftenergi, eftersom informationen måste vara verifierbar. Detta gäller även miljödata för de byggmaterial som används, det vill säga det är dagens produktionsmetoder, betongrecept och så vidare som studien avspeglar. Projektet har genomförts som en fallstudie för kvarteret Blå Jungfrun i Hökarängen i södra Stockholm. Husen har stommar och ytterväggar av betong och kan anses vara representativa för nybyggda energieffektiva flerbostadshus av betong.


    Studien visar även att det är viktigt att bygga med energieffektiva klimatskal även om det leder till något ökade materialmängder. Samtidigt visar studien tydligt att byggprocessens klimatpåverkan är mycket viktig att hantera i nybyggnation. En övergripande rekommendation från projektet är att frågan om klimatpåverkan från byggandet måste upp på agendan och adresseras till beslutsfattare inom flera olika sektorer och på olika nivåer för att ta fram åtgärder. Beställare, byggföretag med flera måste analysera och tydliggöra byggprocessens klimatbelastning, så att de kan identifiera sin egen roll och bidra med sin del för att minska klimatpåverkan från byggandet.

    This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7. Liljenström, Carolina
    et al.
    Malmqvist, Tove
    Erlandsson, Martin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fredén, Johanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Adolfsson, Ida
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Larsson, Gustav
    Brogren, Maria
    Byggandets klimatpåverkan - sammanfattning för beslutsfattare2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I ett modernt energieffektivt flerbostadshus i betong är klimatpåverkan från att uppföra huset i samma storleksordning som klimatpåverkan från byggnadens energianvändning under en analysperiod på 50 år. Det största bidraget till byggprocessens klimatpåverkan kommer från produktionen av byggmaterial, framförallt betong. Klimatpåverkan från underhåll och rivning står för en mindre del av byggnadens totala klimatpåverkan. Att bygga ett energieffektivt hus ger en lägre klimatpåverkan i ett livscykel-perspektiv än att bygga enligt dagens BBR-krav på energiprestanda. Det ger också en minskad total klimatbelastning att energirenovera flerbostadshus, trots den ökade materialåtgången. Krav på garage i källarplan ökar klimatpåverkan med cirka 20 procent jämfört med gatuparkering. Dessa slutsatser baseras på beräkningar för flerbostadshusen i kvarteret Blå Jungfrun i Stockholm. Husen kan anses vara representativa för nya energieffektiva flerbostadshus med betongstomme och ytterväggar av betong. Beräkningarna har gjorts med livscykelanalys (LCA) enligt europeiska standarder kopplade till Byggproduktdirektivet. Beräkningarna är gjorda med så kallad bokförings-LCA och baseras på dagens energitillförsel och dagens byggmaterialproduktion. Samtliga resultat och underlag för beräkningarna finns redovisade i huvudrapporten.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8. Palm, David
    et al.
    Fredén, Johanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Jensen, Carl
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ljunggren Söderman, Maria
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Avfallsförebyggande i praktiken - En guide till hur kommuner kan arbeta med återbruk2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Att förebygga avfall är högst upp i avfallshierarkin och den nivå som bör eftersträvas att nå ur miljösynpunkt. Ett problem är att ansvaret och möjligheterna för detta i de flesta fall inte ligger hos dem som arbetar med avfall. Men det finns områden som tätt anknyter till den traditionella avfallsverksamheten och här är återbruk, återanvändning och förberedelse av återanvändning, av produkter viktiga exempel. När en produkt återbrukas lever den längre och det gör att färre nya produkter behöver produceras och här finns en stor miljövinst. Vad som är lämpliga produkter att samla in beror bland annat på miljönytta, hanterbarhet och potentiella risker i form av farliga ämnen och farliga produkter och efterfrågan beroende på ekonomi. Varje verksamhet behöver själva upprätta riktlinjer för vad som ska samlas in. En grundregel är att ingenting bör återbrukas utan avlämnarens medgivande. I rapporten ges tips och vägledning om vilka produkter som är lämpliga att samla in i olika verksamheter. Återbruk kan ske genom en bytesbod, obemannad insamling, bemannad insamling eller genom bemannad mottagning och försäljning.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 8 of 8
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.41.0