Mål om ökad materialåtervinning är en utmaning för mål om giftfria kretslopp. Det är avfallets farliga egenskaper som ligger till grund för hur avfallet ska hanteras. En sådan bedömning kan göras enligt EU förordning 1357/20141, och då tittar man på hela avfallets sammansättning totalt och inte enbart på ett enskilt ämne. Denna rapport har dock utgått ifrån enskilda ämnen, och vad som händer med ämnet i en vald produkt, beroende på hur avfallet behandlas i avfalls- eller återvinningsled. Då vi ger rekommendationer för hur produkten bör behandlas så baseras det endast på det för denna studie utvalda ämnet. Det kan alltså finnas andra ämnen i det specifika avfallet/ produkten som kan förorda andra rekommendationer, men detta ligger utanför omfattningen på detta projekt. Med särskilt farliga ämnen avses i Reach de ämnen vars egenskaper är så farliga att användningen bör fasas ut. Det är ämnen som är cancerframkallande, reproduktionsstörande eller mutagena (CMR 1A/ 1B) samt ämnen som är persistenta, bioackumulerande och toxiska eller mycket persistenta och mycket bioackumulerande (PBT eller vPvB). Enligt miljökvalitetsmålet Giftfri miljö ska även ämnen som är hormonstörande eller kraftigt allergiframkallande betraktas som särskilt farliga. Kvicksilver, kadmium och bly räknas också som särskilt farliga ämnen. Viktigt att tänka på är att om ett återvunnet material används i nya varor så måste varan uppfylla gällande kemikalielagstiftning, alltså produktspecifik lagstiftning. Nedan följer ämnesspecifika sammanfattningar för sex olika ämnen/ämnesgrupper, de produkter/produktgrupper som vi har valt att titta på i samband med ämnet, flödet av produkterna i samhället samt vad som händer med produkterna och slutligen ämnet i avfallsled. Projektet kan bidra till att ”rätt sak hamnar på rätt plats”, genom att öka kunskapsunderlaget kring kemikalier i varor och vad som händer med kemikalierna vid materialåtervinning respektive energiåtervinning.
Syftet med sammanställningen i denna rapport är att klargöra hur koppar i byggprodukter omfattas av Bastasystemet i dagsläget, och ge grund för bedömning om det finns behov av ytterligare begränsning av koppar i byggprodukter eller ej. Vid bedömning av om en artikel (vara eller produkt) uppfyller Bastas kriterier, kontrolleras om artikelns ingående kemiska ämnen har hälso- och miljöfarliga egenskaper som begränsas av kriteriekraven i Basta-systemet. Bastas kriterier har sin utgångspunkt i kemikalielagstiftningen REACH samt lagstiftningen för klassificering och märkning av kemiska produkter, CLP. Koppar i fast form är inte begränsad enigt REACH, och bedöms vanligen inte heller uppfylla kriterier för klassificering enligt CPL. Detta medför att koppar i fast form inte heller omfattas av några begränsningar i Bastasystemets kriterier i dagsläget. Dock sker spridning av koppar från dessa produkter både till avloppsslam och till vattenmiljön. Kopparinnehållande byggprodukter som kopparledningsrör bidrar till att höja halten koppar i avloppsslam (som kan spridas på åkermark) och i vattenmiljön. Naturvårdsverket konstaterar att negativa effekter av koppar inte sker på åkermark idag, men att marginalen för att negativa mikrobiologiska effekter ska ske är liten. Detta är ett problem då ökad återföring av fosfor från slam är önskvärt ur resurseffektivitets- och kretsloppssynpunkt. Å andra sidan finns studier som visar att grödorna inte tar upp mer koppar trots högre kopparhalt i jorden. Både koppar- och fosforinnehållet i slam avgör hur mycket slam som får spridas per hektar och år. Kopparhalten i slam varierar över landet. Åkermarkens befintliga kopparinnehåll varierar också över landet, och i vissa områden begränsar detta på grund av lagkrav möjligheten att sprida slam på åkermarken. När det gäller vattenmiljön är kopparhalter i vatten som överskrider gränsvärdena inte ett generellt problem över hela Sverige. Där gränsvärdena överskrids finns enligt vattenmyndigheterna ofta en punktkälla. Det är dock inte så att punktkällorna är den största källan till koppar i miljön generellt. Underlaget som tagits hänsyn till i denna utredning bedöms inte i dagsläget utgöra anledning att införa ytterligare begränsningar av koppar i Bastasystemet. Bastas kriterier är generella och tar inte hänsyn till lokala förutsättningar, detta måste istället göras inom ramen för riskbedömning vid specifika tillämpningar. I de områden där det finns behov kan lokala begränsningar och restriktioner av olika typer av byggmaterial införas. Basta kommer dock följa utvecklingen och kontinuerligt utvärdera behovet av en eventuell framtida begränsning.
This report is only available in Swedish.
IVL har tillsammans med KTH genomfört en livscykelanalys (LCA) för flerbostadshuset Blå Jungfrun i Hökarängen, Stockholm. Syftet med studien var att i detalj genomföra en LCA för en byggnad och redovisa resultatet på ett transparent sett. En av de intressantaste delarna i rapporten var att utreda andelen av klimatpåverkan från byggskedet i förhållande till klimatpåverkan för användningskedet. Underlagsdata för beräkningarna av LCA:en för byggnaden kommer från en produktionskalkyl som Skanska tagit fram. De ursprungliga LCA-beräkningarna gjordes av Skanska enligt Anavitorkonceptet som är baserad på LCA-data från IVL Miljödatabas bygg. Beräkningarna sammanställdes och redovisades i en rapport 2015 (Liljenström m.fl. 2015). För mer information om de ursprungliga beräkningarna och information om byggnaden hänvisas till den ursprungliga rapporten. Blå jungfruns konstruktion baseras på VST-konceptet1 som innebär att cementbundna skivor används som kvarsittande form för både bjälklag och väggar. På så sätt kan stommen resas snabbt. Förutom de produktionstekniska fördelarna blir resultatet en lufttät och fuktsäker ytterväggskonstruktion. Termiskt sett hamnar betongen på insidan vilket bidrar till en ökad tidskonstant, vilket är gynnsamt både ur termisk komfortsynpunkt och för energihushållningen. Blå Jungfrun är projekterad för, och uppfyller även under faktisk drift, de svenska kraven för passivhus på 55 kWh/m2 enligt FEBY12. Tidigare genomförda beräkningar visar att omkring halva byggnadens miljöpåverkan kommer från betong, cement- och betongprodukter och armering . De LCA-data som använts utgår från Skanskas betongrecept vid tidpunkten då huset uppfördes. Cementen som använts är därför Byggcement från Cementa. De LCA-data som används är specifika data från produktionen av cement från Cementa och betong från Skanskas betongfabriker. I originalrapporten görs en känslighetsanalys där den massiva yttervägen byts till en lätt utfackningsvägg av betong, vilket minskar miljöpåverkan med ungefär en åttondel. Ur ett betongperspektiv är det dock mer intressant att behålla den massiva betongväggen med utanpåliggande isolering och tunnputs, som bedöms som en tekniskt sett mer robust konstruktion. Men för att minska miljöpåverkan är det allra mest intressant att analysera alternativa typer av bindemedel, vilken är det enskilda material som bidrar mest till miljöpåverkan för byggnaden. En ytterligare möjlighet som ofta används för miljöförbättringar är att minska på mängden ingående material, förutsatt att funktionen blir den samma.
Projektet Smart Building Environment (SBE) livscykelperspektiv utvecklar stöd, implementerar och utvärderar hur en framtida digital miljöberäkning för ett byggnadsverk kan göras så effektivt som möjligt. Miljöpåverkan beräknas med en metod som kallas livscykelanalys (LCA). En LCA gör det möjligt att beräkna miljöpåverkan under hela byggnadsverkets livscykel. Resultatet omfattar flera miljöpåverkanskategorier såsom klimatpåverkan, försurning, övergödning, marknära ozon och resursanvändning. Ett sätt att beräkna betydande miljöaspekter är att analysera vår konsumtion, det vill säga vilka varor och tjänster som vi konsumerar med hänsyn till miljöpåverkan detta orsakar i ett livscykelperspektiv. Miljöpåverkan som konsumtionen ger upphov till ingår i beräkningen oavsett var på jordklotet dessa utsläpp sker och denna bedömning saknar därför territoriella systemgränser.
This report is only available in English.
Smart Built Environment (SBE) är ett strategiskt innovationsprogram för hur samhällsbyggnadssektorn kan bidra till Sveriges resa mot att bli ett globalt föregångsland som förverkligar de nya möjligheter som digitaliseringen för med sig. Smart Built Environment är ett av 16 strategiska innovationsprogram som har fått stöd inom ramen för Strategiska innovationsområden, en gemensam satsning mellan Vinnova, Energi-myndigheten och Formas. Syftet med satsningen är att skapa förutsättningar för Sveriges internationella konkurrenskraft och bidra till hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar.
Smart Built Environment (SBE) är ett strategiskt innovationsprogram för hur samhällsbyggnadssektorn kan bidra till Sveriges resa mot att bli ett globalt föregångsland som förverkligar de nya möjligheter som digitaliseringen för med sig. Smart Built Environment är ett av 16 strategiska innovationsprogram som har fått stöd inom ramen för Strategiska innovationsområden, en gemensam satsning mellan Vinnova, Energi-myndigheten och Formas. Syftet med satsningen är att skapa förutsättningar för Sveriges internationella konkurrenskraft och bidra till hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar. SBE Livscykelperspektiv är ett av fokusområdena i programmet. Det har letts av Kajsa Byfors (projektkoordinator) och Jeanette Sveder Lundin samt Martin Erlandsson (delprojektledare). Målet med fokusområdet Livscykelperspektiv är att integrera livscykelkostnadsberäkningar (LCC) och livscykelanalyser (LCA) i samhällsbyggandets informationsstrukturer och processer, i syfte att uppnå en ökad effektivitet under hela livscykeln och därmed en mer hållbar byggd miljö. För att uppnå ett hållbart samhällsbyggande krävs att man tar hänsyn till ett livscykelperspektiv när det gäller planering, projektering, byggande och användning av vår bebyggda miljö. Visionen är att integrering av livscykelkostnader (LCC) och livscykelanalyser (LCA) i sektorns informationsstrukturer och processer är en viktig del för att uppnå de miljömål som vi har framför oss. Inom fokusområdet samordnar och katalyserar vi pågående goda initiativ och sakkunskap inom området. På så sätt kan vi använda den kompetens som redan finns i sektorn för att säkerställa att vi har ett entydigt system för livscykelperspektivet. Vi ska skapa nationella tillämpningar utifrån internationella standarder och analysera hur digitalisering och objektbaserad informationshantering från övriga programaktiviteter kan stödja livscykelperspektivet, i alla skeden av samhällsbyggandets processer. Arbetet omfattar analyser av olika scenarier för materialval och hantering i planering, projektering och byggande liksom för drift, underhåll och brukande. Det innefattar även upphandlingsperspektiv och hur livscykelfrågor utgör drivkrafter i de tidiga skedena. Intervjun i denna rapport är utförd av Göran Nilsson på uppdrag av BIM Alliance. Denna rapport utgör ett delresultat från ett projekt som även fått medel från SBUF och Stiftelsen IVL och utgör en av flera rapporter från fokusområdet Livscykelperspektiv.
Since 2005 Sweden has a unique environmental classification system for pharmaceutical products. It is a self-declaration system where each pharmaceutical company is responsible for their own environmental information, which is published on the open web based portal www.Fass.se. Prior to publication the environmental risk assessments are reviewed by IVL Swedish Environmental Research Institute (IVL) as an independent, external part. The present report describes the experiences from the review process during the year 2017. Data for the statistical analyses are gained both from the Fass.se database and from a spreadsheet that the audit team develop and use to keep track of documents that have been reviewed or are under current review. In 2017, 775 environmental risk assessments (ERAs) were sent in for review. Almost half of the reviewed assessments received the comment no remarks and were recommended to be published, whereas the other half were recommended or needed to be corrected before publication. The number of unique substances that were published at Fass.se during 2017 was almost 500. Of these substances nearly half were exempted from classification, one fourth classified regarding environmental risk, and the rest quarter could not gain any classification due to lack of data. The work of improving the review system is an on-going process. As a part of this work IVL performs studies and activities to increase the knowledge of pharmaceuticals in the environment. During 2017 a two-year project started with the aim to develop, test and evaluate criteria for the implementation of a voluntary system for ERAs on pharmaceutical products instead of active substances. The new assessment system would include carbon dioxide and API emissions along the entire lifecycle of pharmaceutical products, both at production and at formulation.
Plockanalys innebär en metodisk eftersortering av avfall. I projektet gjorde vi uppdelning i olika produktgrupper och utefter potential för återanvändning. Avfallet samlades in från två återvinningscentraler, höst och vår, från fyra olika insamlingsfraktioner. Mätning med XRF-skanner av drygt 300 produkter utfördes vid plockanalyserna, varav 30 produkter även analyserades på laboratorium. Farliga ämnen hittades i många produkter, men i små mängder.
To be able to assess the environmental consequences of pharmaceutical products, reliable, comparable and relevant information is needed about the environmental impacts along the life cycle of the product. This project has developed and proposed a model for environmental assessment of pharmaceutical products, in regard to environmental risks related to emissions of Active Pharmaceutical Ingredient (API) from production processes and product carbon footprint in a life cycle perspective. The two parts is intended to supplement and expand the current environmental classification at Fass.se, which covers environmental risks from release of API from patient excretion in Swedish water recipients. The model is aimed to facilitate comparability of performed assessments of products with the same API and allow for third party review and validation, to ensure credibility and quality of reported results. The environmental risk part of the proposed model includes production stages where API can be/is released to the environment and builds on the current environmental classification at Fass.se. The carbon footprint part of the model covers greenhouse gas emissions in a life cycle perspective. We propose to use the framework described in ISO 14025 for environmental product declarations and initiate the development of Product Category Rules (PCR) for pharmaceutical products. Different potential options for such development are outlined in the report. The proposed model is aimed to deliver product specific environmental assessment results that may be used in a wide variety of different applications to control, manage and reduce impacts along the pharmaceutical value chain and drive improvements in different parts of the chain. The report includes an overview of potential use of the information, such as pharmaceutical benefits subsidy systems, procurement, process and product improvement, guidance in product choice as well as assessments in conjunction with product approval. The actual intended application of results, however, needs to be better understood in order to prioritise and guide further development and implementation of the model.
Denna studie syftar till att skapa förbättrade förutsättningar att ta hand om uttjänta PVC-produkter i samhället på ett resurseffektivt och kemikaliesäkert sätt. Därför har studien försökt kartlägga den upplagrade mängder PVC-produkter i samhället tillsammans med en kartläggning av när olika additiv har använts. Studien har också försökt uppskatta när produkterna blir avfall. Särskilt fokus har lagts på att identifiera förekomst och mängder av PVC-produkter som innehåller additiv som idag regleras, eller är på gång att regleras, genom kemikalielagstiftningen REACH eller som av andra skäl inte längre används. Studien har begränsats till ett antal produktgrupper som bedöms som viktiga och intressanta att studera. Dessa produktgrupper är rör, kablar, profiler, golv- och väggmattor samt takduk. Kartläggningen har gjorts genom intervjuer med erfarna nuvarande och tidigare medarbetare på företag som tillverkar de undersökta produkterna, och underleverantörer till dessa företag. Kompletteringar har gjorts via informationssammanställning och datainsamling från företags och branschföreningars statistik och register. Även statistik från Statistiska Centralbyrån och Kemikalieinspektionen (KemI) har inhämtats.
This project is a part of the Nordic Council of Ministers’ initiative “Green growth” and a continuation of the previous three projects on plastics recycling (“Future solutions for Nordic plastic recycling”, “Plastic sorting at recycling centres” and “Nordic plastic value chains – case WEEE”). In all these reports the content of hazardous substances was mentioned as an obstacle for increased plastics recycling. The project is also in line with EU’s aim for increased plastics recycling and the package on circular economy. In modern society we use plastic polymers in many different applications. To make the polymers fit our needs, we give them desirable properties by the use of added substances. Therefore, plastic products, like all other products and materials, contain a broad range of substances. The substances, or additives, can for example be flame retardants, pigments, fillers, UV-chemicals, plasticizers and stabilisers that are used to improve the properties of the plastics and reduce costs. The global production of additives is around 13 million tonnes, and the demand is forecasted to increase in the years to come. The global consumption.