IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Change search
Refine search result
1 - 4 of 4
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Elander, Maria
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Jensen, Carl
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Stenmarck, Åsa
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hedberg, Marie
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Avfallsindikatorer - Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det finns idag ett stort behov av att kunna mäta och förstå hur resurseffektiv vår avfallshantering är, både på nationell nivå och i våra kommuner. Vi har successivt infört allt fler mål, styrmedel och åtgärder för att utveckla avfallshanteringen och stora förändringar har därigenom skett. Allt talar för att utvecklingen kommer att fortsätta i samma takt, potentialen att förbättra svensk avfallshantering är stor. Hur mäter vi om vi blir bättre? Hur effektiv är avfallshanteringen? Hur väl uppfyller vi de avfallspolitiska målen? Finns det skillnader i utvecklingen mellan olika kommuner och vilka slutsatser kan vi i så fall lära oss av det? Hur stor klimatpåverkan orsakar avfallsbehandlingen på de olika stegen i avfallshierarkin? Frågorna är många, men svaren är svåra att få fram. Trots förbättrad information och kunskap om avfallshanteringen har utmaningarna med att mäta och följa upp utvecklingen bara ökat. Inte minst eftersom man idag strävar efter att hantera så mycket av de de uppkomna avfallsmängderna på de övre stegen i avfallshierkin, det vill säga avfallsförebyggande, återanvändning och materialåtervinning. Dessa delar är betydligt svårare att beskriva, mäta och följa upp jämfört med de nedre behandlingsstegen. Denna vägledning är en av tre rapporter från ett projekt som har haft som syfte att ta fram mätetal, eller ""avfallsindikatorer"", som ska kunna mäta och följa utvecklingen för vår avfallshantering. Syftet är att avfallsindikatorerna årsvis ska presentera utvecklingen och därmed kunna ge svar på bland annat de frågor som nämns ovan. Avfallsindikatorerna presenteras mer utförligt i rapporten ""Indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering"" som finns att ladda ner på Waste Refinerys hemsida. I rapporten kan man följa beräknings-metoderna, val av indata och hur projektgruppen resonerade om vilka indikatorer som behövs för att kunna mäta resurseffektivitet. På Waste Refinerys hemsida finns även en rapport innehållande en litteraturstudie över vilka indikatorer som idag används i Europa: Litteraturstudie över indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Elander, Maria
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Jensen, Carl
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Stenmarck, Åsa
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Holmström, David
    Sundberg, Johan
    Indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det övergripande målet med projektet var att ta fram ett antal indikatorer för att kunna visa på hur resurseffektiv avfallshanteringen är och jämföra hur utvecklingen blir över tiden. Detta innebär att indikatorerna: ska åskådliggöra måluppfyllelsen för uppsatta mål samt göra det möjligt att följa upp utvecklingen för svensk avfallshantering på kommunal/regional och nationell nivå på ett enkelt sätt . Trots att informationen och kunskapen om avfallshanteringen ständigt har förbättrats i samhället så har ändå svårigheterna med att mäta och följa upp utvecklingen ökat. De mål som satts för avfallshanteringen har stadigt förstärkts vilket har skapat ett alltmer komplext avfallshanteringssystem. Det märks tydligt på dagens ambitioner att utveckla de övre delarna i avfallshierarkin, det vill säga avfallsprevention och materialåtervinning. Dessa delar är betydligt svårare att beskriva, mäta och följa upp jämfört med de nedre behandlingsstegen. Att utveckla indikatorer kring förebyggande och frikoppling har varit ett viktigt mål för indikatorprojektet. I projektet har indikatorerna analyserats och testats i fem olika fallstudier (tre på kommunal nivå och två på nationell nivå varav en för hushållsavfall enligt Avfall Sverige och en för nationellt totalt avfall kopplat till den officiella avfallsstatistiken). Följande kriterier har använts och uppfylls: Relevans Datatillgång Kvalitet Kommunicerbarhet och användbarhet Indikatorerna som har tagits fram: Är neutrala och användbara på den nivå de avser, det vill säga på kommunal/ regional och/eller nationell nivå. Är utformade för att kunna mäta förändring och/eller förändringstakten årsvis Täcker varje steg av avfallshierarkin (det vill säga ge en indikation på resurseffektiviteten för respektive steg samt totalt). Mäter förändringen i resurseffektivitet för hela systemet över tid (det vill säga beskriva en position i avfallshierarkin). Indikatorerna kan användas på kommunal nivå eller på nationell nivå. Indikatorerna avser att ge beslutsfattare, kommuner och kommunala avfallsbolag stöd i planeringen och uppföljningen av den kommunala avfallshanteringen. Tre typer av indikatorer är utvecklade: Förflyttningsindikatorer – speglar avfallshanteringssystemets nivå och utveckling i sin helhet. Trappstegsindikatorer – beskriver och mäter utvecklingen på varje enskilt trappsteg i avfallshierarkin (avfallstrappan) minus de rejektmängder som uppkommer      innan själva behandlingen (till exempel sorteringsrester från      materialåtervinning). Bakgrundsindikatorer – tar hänsyn till allt avfall som behandlas på respektive trappsteg även avfall som uppkommer vid annan behandling (till exempel askor från förbränning). Indikatorerna presenteras samlat i Bilaga A. Målsättningen är att de framtagna indikatorerna ska integreras med existerande avfallsrapportering i kommunerna (till exempel i Avfall Web) och i den nationella uppföljningen som Naturvårdsverket genomför. En användarvägledning har också producerats inom projektet med syfte att ge en lättöverskådlig bild över indikatorerna och vad de kan användas till.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Elander, Maria
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sundqvist, Jan-Olov
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Potentialer för materialåtervinning av byggplast från rivning - erfarenheter utifrån två fallstudier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    I Sverige uppkommer årligen runt 43 000 ton plastavfall från byggbranschen, varav endast 150 ton sorteras ut för materialåtervinning. Detta trots att livscykelanalyser visar att materialåtervinning generellt är betydligt resurseffektivare än tillverkning av plast från jungfruliga råvaror. I många andra europeiska länder materialåtervinns idag plast från byggsektorn, vilket skapat en marknad för den upparbetade plasten. Polyvinylklorid (PVC) utgör den vanligaste plasttypen inom byggbranschen.

    Totalt samlades år 2013 i Europa sammanlagt 435 000 ton PVC-avfall in för materialåtervinning, varav Tyskland och Storbritannien står för ca 50 procent. Det insamlade materialet utgjordes huvudsakligen av kabelskrot, styv PVC-folie, rör, golv och profiler. IVL Svenska Miljöinstitutet (IVL) har på uppdrag av Stiftelsen IVL (SIVL) och PVC Forum/IKEM - Innovations- och kemiindustrierna i Sverige undersökt potentialerna för en ökad insamling och materialåtervinning av byggplast i Sverige. Projektet genomfördes i form av två fallstudier, där plastavfall från en totalrivning respektive en ombyggnation sorterades ut, eftersorterades och delvis analyserades med avseende på materialegenskaper.

    This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Stenmarck, Åsa
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Elander, Maria
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Björklund, Anna
    Finnveden, Göran
    Styrmedel för ökad materialåtervinning - En kartläggning2014Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of the project was to map unexplored potentials for material recycling in Sweden and to list, analyse and suggest policy instruments that could contribute to an increased material recycling . The result should be possible to use as a basis for discussion on effective and suitable policy instruments for increased material recycling. The project was carried out in the following steps: Literature review Based on the literature review, a list of policy instruments with connection to material recycling was created. Progression Within the project five criteria that were seen as important for the policy instrument to have the desired effect were defined (potential amount of material, potential environmental benefit, acceptance, cost and holistic perspective). Based on these criteria ten policy instruments were selected to be described and evaluated more in detail. In a workshop with members from Återvinningsindustrierna (Recycling industry) the ten policy instruments were discussed with respect to their ability to exploit unexplored potentials for material recycling, barriers to implement the policy instrument and the probability that the policy instrument can be introduced in Sweden. Based on these discussions two policy instruments were selected for deeper analysis. Analysis The two selected policy instruments were described and evaluated based on ten different aspects, including which actors that would be affected, potential amounts for material recycling, potential environmental benefit, the cost for implementation and acceptance. (see chapter 7). The two policy instruments selected for deeper analysis are ”Requirements on material recycling for construction and demolition waste” and “Requirements on sorting and material recycling of waste from businesses and households”. The selection of these policy instruments was motivated by the fact that large amounts of waste from the construction and demolition sector still are not sorted and that there is a lot of recyclable material in the mixed waste from businesses and households. In total approximately 2.8 million tons of different kinds of mixed waste were generated in 2010 in Sweden. Out of this a large share could be sorted out for material recycling, hence the potential for increased material recycling was regarded as large. Similar policy instruments have already been implemented with positive results in other places, which indicated that that they are realisable and can gain acceptance. In total the conditions for implementation of the two policy instruments are believed to be relatively good. The policy instruments discussed in the report are suggestions with the main purpose to increase the amounts of waste available for material recycling. To reach increased material recycling and thereby decreased environmental impact and increased resource efficiency, other measures might be necessary. Not least, it is important to stimulate the market for recycled material and make material recycling more desirable than other treatment options. This report is only available in Swedish.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 4 of 4
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf