IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Change search
Refine search result
1 - 8 of 8
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Arnell, Jenny
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Martinsson, Fredrik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Miljöklassningssystem för fjärrvärmeuppvärmda byggnader2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Idag efterfrågas i allt större utsträckning certifiering och miljömärkning av såväl varor och tjänster som byggnader. En certifiering eller klassning av en byggnad innebär att ett antal uppställda mål för miljöprestanda måste uppfyllas1. De finns idag ett flertal olika miljöklassningssystem på marknaden. Gemensamt är att användandet av miljöklassningssystem har sin utgångspunkt i att bidra till förbättringar inom byggsektorns arbete kring miljöfrågor, exempelvis effektivare energianvändning, minskad miljöpåverkan och bättre innemiljö. En miljöklassning av en byggnad är en bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är där genomförd klassning skall vara tredjepartsgranskad. Genom att använda ett certifieringssystem för att utvärdera en befintlig eller projekterad byggnads miljömässiga hållbarhet kan en byggnad erhålla ett certifikat. Förutom lägre energikostnader, bättre innemiljö med mera är certifieringen också ett led i kommunikation och marknadsföring. Många multinationella företag har exempelvis som norm att använda en viss typ av miljöklassning för alla sina byggnader. Det finns ett flertal nationella miljöklassningssystem, exempelvis Miljöbyggnad, GreenBuilding och Svanen. Amerikanska systemet LEED och det brittiska systemet BREEAM används också i Sverige och nationella anpassningar håller på att tas fram. För BEEAM har en svensk anpassning föreslagits som skickats på remiss under våren 2013, det är detta förslag som beräkningarna i denna studie grundar sig på. I LEED finns en viss anpassning till de svenska förhållandena vad gäller fjärrvärme och fjärrkyla. Detta projekt har analyserat hur olika uppvärmningssystem påverkar slutresultaten enligt några miljöklassnings- och certifieringssystem. I denna studie har tre olika fjärrvärme- och fjärrkylanät samt värmepump och kylmaskin studerats. Ett kontor respektive ett flerbostadshus har använts som typhus för beräkningarna. Resultaten har också satts i ett större sammanhang där resurseffektivitet och miljöbelastning diskuteras.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Gode, Jenny
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Anrell, Jenny
    Höglund, Jonas
    Martinsson, Fredrik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Emissioner från transport av biodrivmedel och flytande biobränslen Beräkningsexempel enligt STEMFS 2011:22011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Förnybartdirektivets[1] hållbarhetskriterier anger krav på växthusgasreduktion för biodrivmedel, biogas och flytande biobränslen jämfört med det fossila alternativet. I direktivet anges också hur beräkning ska göras av växthusgasutsläpp i hela produktions-kedjan. I Sverige utgår metodiken från Energimyndighetens föreskrifter om hållbarhets-kriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen (STEMFS 2011:2). Beräkningarna ska omfatta hela livscykeln omfattande flera steg, bland annat utvinning, transport och användning.IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Energimyndigheten tagit fram beräkningsexempel för utsläpp från transportsteget för några biobränslen. Exemplen omfattar importerad tallbeckolja, biogas från avloppsreningsslam och importerad etanol från sockerrör. Dessa har valts för att illustrera transporterna för tre bränslen med förhållandevis långa transportkedjor och med hänsyn till användningen i Sverige.Emissionerna omfattar alltså endast etd (utsläpp från transport och distribution) i Energimyndig-hetens riktlinjer för beräkning av växthus-gas-emissioner enligt STEMFS 2011:2 (kap 7, §10). Exemplen gäller för transport av 1 MJ av respektive biobränsle/bio-drivmedel. Huvud-sakliga datakällor är NTM Nätverket för transport och miljö (NTM 2011a, b), varifrån även större delen av metodiken för transportberäkningarna hämtats, och Miljöfaktaboken 2011 (Gode m.fl., 2011).[1] Europaparlamentet och rådets direktiv 2009/28/EG om främjande av energi från förnybara energikällor.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Gode, Jenny
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Lätt, Ambjörn
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Martinsson, Fredrik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Adolfsson, Ida
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Lindblom, Jacob
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ekvall, Tomas
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Miljövärdering av energilösningar i byggnader2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det ställs allt högre krav på byggnaders energiprestanda. Detta tillsammans med exempelvis gynnsamma priser på solceller och statliga bidrag innebär att investeringarna i småskaliga energilösningar på eller invid byggnader har ökat kraftigt de senaste åren. Många småskaliga energilösningar är väderberoende och producerar elen och/eller värmen just när väderförutsättningarna är rätt. Det behöver inte sammanfalla med de tidpunkter då byggnaden har behov av el/värme. Vilka konsekvenser detta får för energisystemen har hittills i princip uteslutande analyserats baserat på årsvärden. Ibland tas inte heller någon hänsyn till hur energisystemet utvecklas över åren, alltså från installation av energilösningen till dess livslängds slut. I denna rapport presenterar vi en helt ny metod för att analysera miljökonsekvenserna av byggnaders energilösningar där tiden har ett framstående fokus. Metoden ska visa på effekterna av olika val och ge underlag för planering av byggnaders energilösningar. Därför har utgångspunkten varit att analysera konsekvenser av förändrad energianvändning, alltså en jämförelse av olika energilösningar mot en referens. I miljövärderingstermer brukar detta kallas konsekvensanalys. Energilösningar kan vara både lösningar för energieffektivitet och för produktion av förnyelsebar energi. Med metoden jämförs energilösningar för en byggnad mot en referensbyggnad. En procedur i åtta steg har utvecklats för att beräkna, analysera och jämföra olika energilösningar.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Hagberg, Martin
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Martinsson, Fredrik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Adolfsson, Ida
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Lätt, Ambjörn
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Faraguna, Carolina
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Larsson, Johan
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Strategier för energieffektivisering ur ett fjärrvärmeperspektiv2017Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Hur kan det integrerade fjärrvärme- och byggnadssystemet kostnadseffektivt möta mål om minskade CO2-utsläpp och fossilbränsleutfasning? Hur påverkas fjärrvärmeproduktionssystemet av olika teknikval för energieffektivisering i stadens byggnader?

    Det pågår just nu omfattande renoveringar av befintlig bebyggelse i Sverige. I samband med dessa renoveringar sker även energibesparande åtgärder av byggnadernas el- och värmebehov. Energieffektiviseringsåtgärder har effekter på såväl tillförsel- som användarsidan av energisystemet. Ett systemperspektiv är därför av stor vikt. Denna studies övergripande fokus är att med ett integrerat systemperspektiv på produktionssidan och användarsidan i en stads fjärrvärmesystem undersöka vägar för att nå framtida miljömål.

    Analysen använder ett fallstudie- och modellbaserat angreppssätt där Malmö stads fjärrvärmesystem och byggnadsbestånd ligger till grund. Arbetet inkluderar en kartläggning av byggnadsbestånd och fjärrvärmeproduktion i Malmö, identifiering av teknikåtgärder inklusive renoveringspaket för energieffektivisering, energisimuleringar på byggnadsnivå, utveckling av energisystemmodell för tillförsel- och användarled i fjärrvärmesystemet och, slutligen, modellkörningar och analys av resultat.

    Den utvecklade energisystemmodellen över Malmös energisystem, TIMES_Malmö, bygger på det internationellt etablerade modellgeneratorn TIMES. Modellen är en optimeringsmodell som beräknar den över tid kostnadsoptimala utvecklingen av det studerade systemet. Studien har en långsiktig tidshorisont och har 2050 som slutår för analysen.

    Resultaten visar bland annat att hur stadens miljömål definieras har en viktig betydelse för vilka teknikval och investeringar som är kostnadseffektiva i systemet. Miljömål där stadens påverkan på CO2-utsläpp utanför den egna stadens gränser inkluderas ger ett annat utfall än om fokus för miljömålen är på utfasning av fossila bränslen inom staden.

    Mål om ”fossilfrihet”, som fokuserar på minskning av fossila bränslen inom staden, leder i modellresultaten till en hög andel värmepumpar i fjärrvärmeproduktionen. Mål om ”CO2-neutralitet”, som tar hänsyn till effekter på elsystemet i det för staden omgivande systemet (marginalel), gynnar istället en högre andel kraftvärmeproduktion i fjärrvärmeproduktionen.

    Enklare teknikåtgärder för energieffektivisering i byggnadsbeståndet visar ofta samhällsekonomisk kostnadseffektivitet. Omfattande klimatskalsåtgärder ger en större energibesparing, men medför också en högre systemkostnad. Energieffektiviseringsåtgärder som minskar el- och värmeanvändning under årets kallare del då den totala efterfrågan är hög ger fördelar ur ett systemperspektiv. Åtgärder som främst minskar behovet av fjärrvärmens baslastproduktion ger i många fall begränsade fördelar ur ett systemperspektiv.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5. Höglund, Jonas
    et al.
    Martinsson, Fredrik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Comparative review of variations in LCA results and peatland emissions from energy peat utilisation2013Report (Other academic)
    Abstract [en]

    AA

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6. Höglund, Jonas
    et al.
    Martinsson, Fredrik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hansson, Julia
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gustavsson, Mathias
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Analys av faktorer som påverkar den svenska pelletsmarknaden2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att studera vilka faktorer som påverkar efterfrågan på fasta biobränslen från Sverige med fokus på pellets samt i vilken utsträckning. Målet är att identifiera och beskriva de omvärldsfaktorer som i störst utsträckning påverkar efterfrågan på fasta svenska pellets och hur dessa faktorer samspelar med varandra. Analysen grundas på en aktörsbaserad sensitivitetsmodell där marknaden beskrivs och studeras tillsammans med en extern expertgrupp. Enligt denna studie verkar efterfrågan på pellets både från storskaliga och småskaliga kunder påverkas av flera av de andra studerade faktorerna. De fem faktorer som totalt sett bedöms påverka efterfrågan på svensk pellets mest är råvarupriset, pelletskvaliteten, temperaturvariationen jämfört med normalår, prisskillnaden mellan pellets och alternativen pga styrmedel med förutbestämd nivå samt tillgänglighet av nya råvaror.  Utav dessa påverkar de fyra första efterfrågan på pellets från småskaliga kunder och de tre sista pelletsefterfrågan från storskaliga kunder.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7. Krook-Riekkola, Anna
    et al.
    Martinsson, Fredrik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Lindblom, Jacob
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Wråke., Markus
    Modelling the Swedish residential and service sectors in TIMES: a feasibility studies2014Report (Other academic)
    Abstract [en]

    I denna rapport presenteras ett förslag på hur bostads- och servicesektorn kan modelleras med hjälp av TIMES-plattformen. Fokus är på långsiktiga scenarier, med två tänkta användningsområden. Explorativa scenarier syftar till att svara på frågan Vad kan hända? Normativa scenarier är mer praktiskt orienterade: Hur kan ett givet mål uppnås? Det övergripande syftet är att identifiera kostnadseffektiva vägar för att nå uppsatta policymål. Mot bakgrund av hur tillförsel och efterfrågan på energi förväntas utvecklas så diskuteras även i rapporten hur urbana energisystem och system med stor andel decentraliserad energiomvandling kan modelleras, men mer översiktligt. Hittills har modellering av långsiktiga scenarier ofta haft mer fokus på energitillförsel än på efterfrågesektorerna. Förändringar i både tillförsel och efterfrågan på energi skapar ett behov av en bättre representation av kostnader och prestanda för olika tekniker och energieffektiviseringsåtgärder i användarledet, inklusive i bostäder och lokaler. Modellspecifikationen som presenteras i den här rapporten bygger på tre delar: en utvärdering av vilka frågor en sådan modell kan svara på; en genomgång av tillgängliga modeller som hanterar bostäder och lokaler; och en inventering av vilka data som finns tillgängliga eller realistiskt skulle kunna samlas in. Den största skillnaden gentemot existerande representation i TIMES-Sweden är förändringen från användning av nyttig energi (exempelvis hur mycket energi som krävs för att hålla 22°C inomhus) som en input till modellen, till att istället ha efterfrågan på byggnader som input (nyttig energi blir då ett resultat från modellen). Byggnader föreslås specificeras som så kallade arketyper med definierade egenskaper, för att fånga skillnader i ekonomi, energiprestanda (exempelvis olika profiler på värmeefterfrågan), klimatzoner (exv värmepumpar är olika effektiva beroende på utomhustemperatur) osv. Genom att synliggöra sådana underliggande antaganden blir analysen mer transparent. Dessutom ger det en flexibilitet att hantera val mellan olika byggnadstyper och underlättar analysen av vilka alternativ som är kostnadseffektiva i valet mellan nära-noll hus och byggnader med högre efterfrågan på energi. This report is only available in English.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Wråke, Markus
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Liljeberg, Marcus
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Martinsson, Fredrik
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Nordic Energy Technology Perspectives 20162016Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Much has changed since the last edition of Nordic Energy Technology Perspectives (NETP) in 2013. Despite lower fossil fuel prices, the Nordic region has continued to reduce emissions. This decline is the result of efficiency improvements and strong renewables growth – evidence that energy policies suggested in the last report are producing results. Similar developments are evident across Europe, where the Energy Union has established a new framework for European energy policy. Globally, too, efforts to cut CO2 have gained momentum.

    At the time of writing, 189 countries had pledged to reduce emissions under the framework of the Paris Agreement on climate change, which has already been signed by more than 170 country representatives. Policy makers around the world are now looking to fulfil these pledges. The experiences of the Nordic region in energy system transition can offer a valuable contribution as the world takes on this challenge. The highly interconnected regional electricity market is the cornerstone of the Nordic energy system, and it can serve as a key enabler for further emission reductions towards 2050.

    This report provides a case study on how to go beyond the 2°C target, towards a carbonneutral energy system. For Nordic policy makers, the scenarios in this report identify both challenges and opportunities on the road towards the ambitious national climate targets of the region. Their success will depend on ensuring public acceptance of new power generation and grid investments, the continued competitiveness of energy-intensive industries amidst higher electricity prices, and the sustainable supply of biofuels for long-distance transport. In addition, there are significant opportunities to benefit from supplying and balancing the European electricity grid, and to harness urban leadership in the electrification of transport.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 8 of 8
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf