IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Endre søk
Begrens søket
1 - 12 of 12
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Schmidt, Lisa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sjöström, John
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Understanding the Challenges Facing Occupational2017Inngår i: Nordic Journal of Working Life Studies, E-ISSN 2245-0157, Vol. 7, nr 3, s. 85-105Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    According to Swedish Work Environmental Act, all organizations are required to implement Occupational Health and Safety Management (OHSM). In support of this and when competence within the employer’s own organization is insufficient, regulations state that the employers are required to employ external resources such as an Occupational Health Service (OHS) provider.

    The aim of this study was to explore how public sector organizations utilized services and support from their OHS provider in preventive OHSM. Eleven public sector organizations were studied, 100 of respondents (politicians, managers, HR, safety representatives, and OHS professionals) interviewed, and the data collected qualitatively and thematically analyzed.

    The results showed that the OHS providers do not support the public-sector organizations with preventive OHSM according to the intentions of the legislation. A significant conclusion is that the HR department has an important role in the collaboration and for the utilization of preventive services in OHSM.

  • 2.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sjöström, John
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Schmidt, Lisa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Arbetsmiljö för anställda i bemanningsföretag - Hur kan ett väl fungerande arbetsmiljöarbete utformas?2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The occupational health and safety management and the responsibility for the working environment for employees in staffing companies is divided between the employer of the staffing consultants, the staffing company, and the hiring company, the company or organization hiring labour. To understand how the work environment management works and why it sometimes does not work, 38 employees in staffing companies were interviewed about the work-related injuries which they had experienced. Additionally representatives of four staffing companies and two of their customers, hiring companies, were interviewed about their work environment management. The companies were selected as they in different ways had well-functioning work environment management. The interviews illustrate weak spots in the work environment management but also effective means of dealing with weak spots. The results from the interviews were discussed at a workshop which focused on effective work environment management for employees in staffing companies. Participants in the workshop were representatives of actors that in different ways are involved in the work environment management for employees in staffing companies such as managers and human resource managers in staffing companies, safety representatives in hiring companies and representatives of the social partners for both employees and employers. The interviews have shown that a good and safe working environment for employees in staffing companies is often connected to good quality in the services provided by the consultants and qualified consultants. Based on this and the interviews, a framework for work environment management has been developed, illustrating how different actors in staffing companies and hiring companies can contribute to effective work environment management. The framework developed is characterised by redundancy, which has been judged to be an important feature of effective work environment management for this group of employees. If one actor fails to do his or her part of the work environment management, there have to be other actors that discover that the work environment management has failed and initiate improvements. The framework shows how different actors such as the management, managers, safety representatives in staffing companies and hiring companies as well as the consultants themselves can contribute to the work environment management before, during and after the hiring period and if a work-related injury occurs. Important parts of the framework are policies and values in both the staffing and hiring companies and the implementation of these in daily work. One important question is where to draw the limit for hiring or not hiring staff to a company due to occupational risks and a poor working environment. This report is only available in Swedish.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sjöström, John
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Östlund, Gabriella
    Integrerade och levande ledningssystem - Inspirerande goda exempel2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Målet med detta projekt var att beskriva goda och inspirerande exempel på hur företag hade integrerat sina ledningssystem för arbetsmiljö med andra ledningssystem exempelvis för kvalitet och miljö. Fem företag som integrerat sina ledningssystem har besökts. Dessa företag har genom att integrera sina ledningssystem men framför allt genom att integrera sina ledningssystem med verksamheten byggt upp ett levande sätt att styra och ständigt utveckla företagets verksamhet, något som vi uppfattar som mindre vanligt.Nyckelfaktorer för att företagen lyckats är att de målmedvetet infört ledningssystemen för att de skulle användas och bidra till verksamhetsnytta samt anpassat arbetet med ledningssystemen till verksamheten och de anställda. Företagens personal var påtagligt delaktiga i arbetet med ledningssystemen, som användes aktivt i det dagliga arbetet. Processer kartlades och kartläggningarna användes för att förbättra och styra verksamheten och för att analysera risker. Rapporteringsrutiner och riskbedömningar fungerade och ledde bland annat till ständiga förbättringar av arbetsmiljön men också av verksamheten. Företagen hade uppenbarligen stor nytta av sina ledningssystem. I rapporten kallas detta för levande ledningssystem.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Fråne, Anna
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Schmidt, Lisa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sjöström, John
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kunskapsunderlag för ökad källsotering av plastförpackningar2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I Sverige har vi sedan 1994 lagstiftat producentansvar för förpackningar, däribland plastförpackningar. Det innebär bland annat att producenterna är skyldiga att tillhandahålla ett insamlingssystem som tar hand om förpackningarna när de blivit avfall och att målen för materialåtervinning uppfylls. Som konsument är man ansvarig för att förpackningarna sorteras ut och lämnas i producenternas system. Insamlingssystem som bygger på att konsumenterna källsorterar plastförpackningar är det huvudsakliga verktyget för att samla in och därmed kunna materialåtervinna fler plastförpackningar. Enligt den senaste återvinningsstatistiken (från 2013) låg materialåtervinningsgraden för plastförpackningar på drygt 40 procent. Det betyder att nuvarande mål om att 30 procent av plastförpackningarna som sätts på marknaden ska materialåtervinnas uppfylls, men att det finns en bit kvar till målet 2020, att 50 procent ska materialåtervinnas.

    I samhället finns konsumenter som källsorterar plastförpackningar i olika omfattning. En förutsättning för att kunna öka materialåtervinningen är att förstå konsumenters motivation och incitament för sina ageranden, vad de ser för hinder och vad de efterfrågar för att källsortera fler plastförpackningar samt hur de tänker och tycker kring källsortering av plastförpackningar och om insamlingssystemen generellt. Målen med projektet var därför att ta fram kunskap om: o Hushållens uppfattning och åsikter om källsortering av plastförpackningar inklusive insamlingssystemens utformning och miljönytta. o Varför hushållen väljer eller inte väljer att källsortera plastförpackningar. o Möjligheter, drivkrafter och hinder för en ökad källsortering av plastförpackningar. o Vilken typ av plastförpackningar som konsumenter i regel är bättre respektive sämre på att källsortera, samt möjliga orsaker till agerandet. o Vilken information om källsortering av plastförpackningar som hushållen i projektets pilotkommun har fått och hur den har kommunicerats.

    Projektets resultat ska framförallt ge stöd åt Plastkretsens och Förpacknings- och tidningsinsamlingen FTI:s arbete för en ökad materialåtervinning av plastförpackningar och kunna fungera som underlag för åtgärdsförslag. Resultaten ska också kunna användas av producenter av plastförpackningar.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Jensen, Carl
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sjöström, John
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Schmidt, Lisa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Stenmarck, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gula tunnan2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med projektet var att öka kunskapen om fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar i en blandad fraktion under svenska förhållanden, i denna rapport kallat Gula tunnan. Genom praktiska försök undersöktes vilken påverkan ett sådant insamlingssystem har på: insamlingsnivåerna renhetsgraden för det insamlade materialet hushållens upplevelse och erfarenheter Insamlade mängder förpackningar och tidningar i den gula tunnan och mängder förpackningar och tidningar som fanns kvar i restavfallet indikerar att den stora vinsten med Gula tunnan är att hushållen kan kasta sina tidningar och förpackningar i nära anslutning till sin fastighet. Detta snarare än att slippa sortera tidningar och förpackningar separat. Denna övergripande slutsats baseras på att de insamlade mängderna av tidningar och förpackningar är större samt att mängderna tidningar och förpackningar minskar i restavfallet när Gula tunnan jämförs med bringsystemet. Någon motsvarande förbättring för Gula tunnan i jämförelse med andra fastighetsnära insamlingssystem kunde inte mätas I genomförd beteendestudie framhåller dock hushållen att en stor fördel med Gula tunnan är att slippa sortera sina tidningar och förpackningar i olika fraktioner. Fördelar som nämnts med Gula tunnan är att slippa fundera över vilket material förpackningen består av samt att insamlingssystemet sparar utrymme i hemmet.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Schmidt, Lisa
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sjöström, John
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Användning av företagshälsovård i kommuner och landsting2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In Sweden, municipalities and counties are among the largest employers, with more than a million employees out of Sweden 9 million inhabitants. Sweden is divided into 20 county councils which include four regions which are further divided in 290 municipalities. They are self-governing local authorities; municipalities are responsible for matters relating to the inhabitants of the municipality and the main task of the county councils and regions is healthcare. According to the Swedish work environment act, the employer is responsible for occupational health and safety. Employers are required to cooperate with employees and safety representatives about the work environment and occupational health- and safety management (OHSM). If necessary, the employer is required to consult and use support from external resources as occupational health services provider (OHS) (Swedish Work Environment Authority, 2015). The use of OHS as an expert resource in OHSM is hence strategically important for the prevention of work-related ill-health and accidents. In municipalities and counties the services can be provided by an in-house OHS unit or be purchased from a private OHS provider. The purpose of this study was to identify conditions and key factors for successful collaboration and use of OHS providers’ services in municipalities and counties, leading to preventive and proactive OHSM. Our results demonstrate how a good dialogue between employer, employees and OHS is a key factor for establishing effective use of expert knowledge and support. However, our study found only few cases where the OHSM actors – including managers, participating workers and their safety reps – have a significant role in defining the aims and scope of OHS support. One main finding was that OHS were only to a limited extent consulted on preventive issues. OHS was to a larger extent utilized for reactive tasks, such as rehab, and for curative services, as well as for activities that focused on individual health, such as health promotion e.g. non-smoking programs. Hence, OHSM actors had limited access to expert support from OHS to find, investigate and abate work environment risks. Many human resource (HR) departments have been transformed from being administrative support functions into being strategic business partners within the organizations. In our study, HR were in most cases main contract counterpart to OHS, heading the process for procurement and following up costs and delivered services. This means that HR, representing the management, had a major impact on provided support and services and the interaction with OHS. This jeopardizes the independent and neutral role of OHS. It also resulted in managers as well as workers and safety reps perceiving OHS as a HR resource, ant not as a resource for their local OHSM. The HR task in OHSM was in most cases focused on sick leave and rehab. Hence, the utilization of OHS became focused on individual issues as rehabilitation, curative services and wellness activities. Even though our study shows that public organizations have well established formal structures and rather extensive dialogue between managers and workers/safety reps on OHS issues, there is a lack of interaction and dialogue with OHS about work, workplace risks, causes and solutions. As a consequence, access to OHS support in and about preventive OHSM was limited, both for managers and for safety reps and workers. From this follows that OHS also have limited access to the actual workplaces, and to local knowledge, experiences, activities and discussions on health and safety. Utilization of OHS as an expert resource in preventive OHSM is thus restricted and inefficient This report is only available in Swedish.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Schmidt, Lisa
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sjöström, John
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    HR & SAM2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    HR/personalavdelningen (HR) har under de senare decennierna genomgått en transformation som innebär att HR ska sträva efter att differentiera sina insatser utifrån de behov som finns. En drivkraft har varit att få professionell status och ställning, men även att bli en mer strategisk och värdeskapande funktion i verksamheten.

    Utgångspunkten för denna studie är att arbetsmiljöfrågor ska hanteras av arbetsgivare och arbetstagare/skyddsombud i nära samverkan. I lagstiftningen har HR ingen definierad, formell roll när det handlar om det systematiska arbetsmiljöarbetet. HR-funktionen har dock fått en allt viktigare roll i organisationers ledning och styrning och mycket tyder på att HR:s inflytande över arbetsmiljöarbetet också har ökat. Det finns emellertid inte särskilt mycket forskning om hur deras roll fungerar i praktiken. Projektets syfte var att undersöka HR-funktionens roll i det systematiska arbetsmiljöarbetet inom kommun- och landstings/regionsektorn.

    I samråd med projektets referensgrupp valdes HR-funktioner i sex organisationer, med en variation i storlek och geografi. Vi har besökt varje verksamhet och medarbetare inom HR-funktionen, chefer och skyddsombud har intervjuats.

    Resultatet visar att HR på olika sätt bidrar i arbetsmiljöarbetet, framför allt i frågor inom organisatoriska och sociala arbetsmiljöområden. HR-funktionen kan ha en viktig roll i arbetsmiljöarbetet genom att jobba strategiskt med arbetsmiljö, vilket är i linje med HR-transformationskonceptet, men för att detta ska ge eftersträvat resultat, behövs ett bredare grepp.

    HR:s insatser behöver utvidgas, intensifieras och struktureras för att ge resultat i form av ett mer effektivt förebyggande arbetsmiljöarbete. För att bättre kunna bidra och utveckla sin roll i SAM behöver HR-funktionen:

    - Ha relevant och tillräckligt bred kunskap. Arbetsmiljökunskap behöver ingå i HR-/personalutbildningar. HR-specialister behöver förståelse för hur arbetsmiljöarbetet kan integreras i verksamheten för att drivas effektivt och systematiskt. Kunskap om grundprinciperna i SAM (systematik, förbättring och integrering i verksamhetsstyrningen) hos centrala aktörer är avgörande för ett väl fungerade arbetsmiljöarbete.

    - Finnas nära verksamheten och stödja chefers SAM. Chefer behöver ofta nära stöd för att klara arbetsmiljöarbetet såsom det är tänkt att fungera. Det finns risk att viktiga frågor faller mellan stolarna när HR-funktionen distanserar sig från verksamheten och främst arbetar med OSA-frågor och reaktiva insatser som rehabilitering, liksom när HR tar över alltför mycket ansvar för det löpande arbetsmiljöarbetet.

    - Utveckla arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet ur ett strategiskt perspektiv. HR-funktionen kan ha en viktig övergripande och samordnande roll när det gäller riskbedömningar, medicinska kontroller och uppföljningar av handlingsplaner. Andra delar som gynnas av en strategisk och framsynt HR-funktion är omvärldsanalys och tolkning av Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

    - Förstå och stödja samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Samverkan är centralt i arbetsmiljöarbetet och HR kan fylla en viktig funktion genom att stödja både struktur och innehåll. HR behöver dock utveckla arbetsformer för detta, vilka ofta skiljer sig från arbetsformerna i övrigt HR-arbete.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Schmidt, Lisa
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sjöström, John
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    HR & SAM2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    HR/personalavdelningen (HR) har under de senaste decennierna genomgått en transformation. Som en del i detta har HR i många organisationer fått ett ökat ansvar för arbetsmiljöarbetet.

    IVL har undersökt vilken roll HR-funktionen har i det systematiska arbetsmiljöarbetet och hur det uppfattas av olika aktörer. Slutsatser dras om insatser som behövs för att denna överflyttning inte ska leda till att arbetsmiljöarbetet försämras.

    Läs mer om studien i IVL B-rapport 2336, 2019 ”HR & SAM, Human Resource-funktionens betydelse för det systematiska arbetsmiljöarbetet i kommuner och landsting/regioner”.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Schmidt, Lisa
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sjöström, John
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Jämställdhetens betydelse för arbetsmiljön - problem och lösningar i fem företag2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Fem företag har deltagit i nätverksprojektet Effektiva åtgärder för färre arbetsskador bland kvinnor inom tvätterier, livsmedels-, plast och kemisk-teknisk industri. Projektet har ingått i AFA Försäkrings 3-åriga program Kvinnors arbetsmiljö inom industrin 2007-2010. Projektet har erbjudit företaget kartläggningar av arbetsmiljöförhållandena med hjälp av flera metoder. Efter genomgång av statistik av sjukfrånvaro, arbetsskador och tillbud har flera metoder används, beroende på det enskilda företagets situation; ARIA Arbetsinnehållsanalys, jämställdhetsenkät, ergonomisk utvärdering, arbetsmiljöenkät, observation, intervjuer. Efter analys av det insamlade materialet har en handlingsplan med åtgärdsförslag utarbetats tillsammans med företagen. Deltagarna har därefter fortsatt arbetet på egen hand.Parallellt med projektarbetet i företagen har deltagarna ingått i ett nätverk som har träffats vid tre årliga seminarier, Dessa träffar har genomförts som workshops och varit baserade på olika tema som haft koppling till deltagarnas förändringsarbete.De metoder som använts inom projektet bidrar till att befintliga skillnader mellan män och kvinnor på arbetsplatsen blir synliga och konkreta. En uppföljning visar att företagen har kommit olika långt med sitt arbetsmiljö- och jämställdhetsarbete inom projektperioden. Flera faktorer i företagen påverkar projektresultatet. Störst effekt har uppnåtts i de företag där affärsnyttan av förbättringsarbetet varit mest påtaglig.  Företagen är sällan medvetna om hur ett aktivt jämställdhetsarbete kan bidra till att utveckla företagets verksamhet samt bidra till affärsnytta. Det finns därför en risk att arbetsmiljö- och jämställdhetsarbetet blir en lågprioriterad sidovagn till den övriga verksamheten. Rapporten redovisar att metoder för att kartlägga arbetet ur ett genus- och arbetsmiljöperspektiv kan bidra till goda effekter i företagen både för arbetsmiljö, jämställdhet, verksamhetsutveckling och lönsamhet.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Schmidt, Lisa
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sjöström, John
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Vägar till framgångsrikt samarbete med företagshälsovård2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Företagshälsovårdens (fhv) uppdrag, är att "arbeta för att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatsen samt ha kompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa". Samtidigt agerar fhv på en marknad där de tjänster som fhv levererar ska svara mot kundens beställning. Denna studie syftar till att lyfta fram och analysera en rad goda exempel på hur fhv och företag har arbetat för att på ett bra sätt nå arbetsmiljölagens mål.Via kontakter med arbetsmarknadens parter, branschförbund, samt bevakning och sökning i massmedia identifierades 31 företag som tänkbara goda exempel, varav 15 företag slutligen valdes ut för att ingå i studien. HR-/personalchef, arbetsledande chef, skyddsombud samt representant(-er)/kundansvarig på den fhv som företaget anlitade har intervjuats.Projektet visar att relationen mellan fhv och företag är central för de goda resultat som uppnåtts. Tillit, förtroende och dialog mellan företag och fhv nämns som särskilt viktigt. I synnerhet gäller detta när företag har ambitionen att öka användningen av fhv i sitt förebyggande arbetsmiljöarbete och minska den behandlande delen av fhv:s verksamhet. Företag med god struktur och systematik i sitt arbetsmiljöarbete har lättare att utvärdera och strategiskt använda fhv:s insatser. När fhv får tillgång till information och kunskap från företaget kan de erbjuda bättre service och vara del i företagets processer. Fhv:s förmåga att anpassa sig efter företagets behov och anpassa/utveckla sina tjänster i samråd med företaget framhålls som framgångsfaktor före fhv:s kompetens eller metoder. En strategisk relation mellan företag och fhv kräver också kontinuerlig kalibrering, dialog och anpassning av vilka tjänster som erbjuds och tydlig fördelning av ansvar och arbetsområden.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Schmidt, Lisa
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sjöström, John
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Palm, David
    Ekvall, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Viktbaserad avfallstaxa: Vart tar avfallet vägen?2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att belysa huruvida införande av viktbaserad avfallstaxa får de önskvärda effekterna (till exempel minskade avfallsmängder) samt om det även får oönskade effekter som till exempel ökad nedskräpning. Viktbaserad avfallstaxa minskar i de flesta fall säck- och kärlavfallet med ca 20 procent (Jensen, 2011), men vart tar detta avfall vägen?Inom studien har 21 hushåll i Askim och 22 hushåll i Bergsjön/ Kortedala i Göteborgs kommun intervjuats om hur införandet av viktbaserad avfallstaxa har påverkat dem. Samtliga intervjuade har haft restavfallsminskningar med 20-90 procent jämfört med före införandet av taxan. Studien visar att en viktbaserad avfallstaxa minskar restavfallet främst till förmån för ökad utsortering av matavfall och förpackningar snarare än att förebygga avfall. Med en genomtänkt taxekonstruktion blir de negativa effekterna i form av nedskräpning och avfallsdumpning marginella. För en långsiktig effekt bör ytterligare återkoppling genomföras gentemot hushållen, exempelvis vid fakturering.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Sjöström, John
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Schmidt, Lisa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Arbetsmiljön i bemanningsföretag2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Projektet tog sin utgångspunkt i ett behov av att belysa frågor som framkommit i ett tidigare projekt om arbetsmiljöarbetet för anställda i bemanningsföretag (Antonsson et al 2014). Projektet resulterade i en rapport som visar hur olika aktörer i bemanningsföretag och inhyrande företag kan arbeta med arbetsmiljön före, under och efter inhyrning samt om en arbetsskada inträffar.

    I rapporten visas exempel på vad som ingår i lagar och regler och kollektivavtal och vilka krav som kan ställas vid upphandling. Dessutom diskuteras hur arbetsmiljö skulle kunna lyftas i dessa sammanhang och några exempel på områden av särskild vikt lyfts fram. I rapporten redovisas också exempel på policys och etiska riktlinjer som berör arbetsmiljö. Även dessa formuleringar och hur de skulle kunna utvecklas har diskuteras. Exempelvis kan arbetsmiljön lyftas fram tydligare i etiska riktlinjer och policys. Dessutom kan avtalen ge tydligare riktlinjer för de fall då bemanningsanställda (och anställda hos inhyrande företag) råkar ut för upprepade och likartade arbetsskador.

    Att bemanningsföretag och inhyrande företag båda har ett arbetsmiljöansvar för de uthyrda konsulterna gör att skyddsombudsrollen för bemanningsföretagen blir mer komplicerad än för företag som råder över sin egen arbetsmiljö. Skyddsombud har intervjuats om hur de ser på sin roll och vad de arbetar med och vad de skulle kunna arbeta med. I rapporten diskuteras möjligheter men även svårigheter för skyddsombud inom bemanningsbranschen. I synnerhet framstår det som problematiskt att verka som skyddsombud när man är uthyrd konsult hos inhyrande företag, då det kan vara svårt att avsätta tid för uppdraget. Samtidigt uppfattar flera bemanningsföretag liksom kundföretag att uthyrda skyddsombud kan bidra på ett positivt sätt till arbetsmiljöarbetet. Att verka som skyddsombud i bemanningsföretaget framstår som betydligt enklare. Ett sätt för skyddsombud i bemanningsföretag att bidra i arbetsmiljöarbetet är att fokusera på att bidra till utveckling och uppföljning av bemanningsföretagets rutiner för arbetsmiljöarbetet.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 12 of 12
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.43.0