IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Endre søk
Begrens søket
1 - 26 of 26
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Albertsson, Gustav Sandin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Zetterberg, Therese Sahlén
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Rydberg, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Tillgång på skogsråvara – sammanfattning och scenarier2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna förstudie sammanställer kunskap om tillgången på skogsråvara som skulle kunna utgöra råvarubas i ny produktion av kemikalier, material och bränslen i Västsverige.

    Resultatet indikerar att det med rätt förutsättningar finns goda möjligheter att öka uttaget av flera fraktioner av skogsråvara, exempelvis GROT, i tillräcklig omfattning för att de ska utgöra en relevant, framtida råvarubas. Resultatet synliggör också de osäkerheter som finns på grund av de många faktorer som påverkar framtida tillgång, t.ex. klimatförändringar, politiska beslut och konkurrens om råvaran.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Gode, Jenny
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Särnholm, Erik
    Zetterberg, Lars
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Arnell, Jenny
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sahlén Zetterberg, Therese
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Swedish long-term low carbon scenario - Exploratory study on opportunities and barriers2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    In 2009, the Swedish government proposed a vision of reaching zero net emissions of greenhouse gases in the year 2050. However, there are few details on concrete actions after 2020. In the light of the long investment cycles associated with energy, housing, transport infrastructure and heavy industry, we believe that the society now needs to start identifying possible pathways for reaching this vision. The pathways also need to be investigated in terms of their feasibility and consequences. The aim of our study has been to develop and elaborate on one potential future energy scenario where Sweden minimises the use of fossil fuels in 2050 and to identify opportunities and barriers. The scenario we present is one of several possible scenarios and is obviously not a forecast. Our purpose is not to show a likely development, but rather to illustrate, by example, a society that is largely independent of fossil fuels and what would be required to get there. In a next step, more detailed scenarios as well as accurate impact assessments are needed. For example, the impact of high bioenergy utilisation needs to be carefully examined. The results also show several cross-sectoral measures and/or effects that need further study. There is also a need for thorough cost analyses as well as analyses of what is required to implement these measures in practice. We have analysed potential fossil fuel reductions in the sectors industry, residential/service, transports and energy conversion. For these sectors, systematic investigations have been made on measures for replacing fossil fuels, improving energy efficiency and applying new technologies and industrial processes. Our scenario is to a great extent based on existing technologies. In addition to sector specific measures, we have applied cross-sectoral measures such as using industrial surplus heat in the residential sector or forest residues for producing heat and power. Furthermore, we have assumed a system change in transportation and limited use of carbon capture and storage (CCS). The applied measures influence the demand for electricity, heat/steam and fuels. The results indicate a very high demand for biofuels in the future.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3. Hagberg, Linus
    et al.
    Karlsson, Per Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Stripple, Håkan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ek, Mats
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sahlén Zetterberg, Therese
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Zetterberg, Lars
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Svenska skogsindustrins emissioner och upptag av växthusgaser2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna studie har upptag och emissioner av växthusgaser för aktiviteter förknippade med den svenska skogsindustrins beräknats för åren 2001-2003. Emissioner och upptag i svensk skog och emissioner vid skogsbruk, vid produktion av skogsprodukter och vid transporter inom Sverige har ingått i inventeringen. Studien kommer fram till att nettoresultatet för svenska skogsindustrin är ett årligt upptag på ca 1,6 milj ton CO2-ekvivalenter. Upptaget i skogsekosystemet beräknades till ca 5,2 milj ton CO2-ekvivalenter och emissionerna i det skogsindustriella produktionssystemet beräknades till 3,5 milj ton CO2-ekvivalenter.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Hansen, Karin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hellsten, Sofie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Holmgren, Kristina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Liljeberg, Marcus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Valley, Stephan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Wisell, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Zetterberg, Therese Sahlén
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Öberg, Mona Olsson
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Torvutvinningens miljöpåverkan2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete har varit att klargöra aktuellt kunskapsläge gällande torvutvinning och dess miljöpåverkan i Sverige, att identifiera brister i underlag som behövs för att ge en bild av de svenska torvtäkternas miljöpåverkan och att föreslå, om möjligt, åtgärder för hur torvtäkters och efterbehandlingsmetoders miljöpåverkan kan minimeras.

    Torv är en organisk jordart som bildas genom ofullständig nedbrytning av främst växtmaterial i våt, syrefattig miljö. Torven bildas i myrar som antingen uppstått genom igenväxning av sjöar eller genom försumpning av fastmark. Sverige är ett av jordens torvmarkstätaste länder. De vanligaste användningsområdena för torv i Sverige är för energiändamål (energitorv) och som odlingssubstrat (odlingstorv). Dessutom används även torv som stallströ vid djurhållning (strötorv).

    Miljöpåverkan vid torvtäktverksamhet uppstår vid dikning och utvinning som medför förändrade vattenflöden (mark- och grundvatten) och vattenkemi (suspendering, surhet, näringsämnen och metaller), vilket kan förändra de biologiska förutsättningarna nedströms och bidra till övergödning och förlust av akvatisk biodiversitet. Annan viktig miljöpåverkan vid täktverksamhet är risk för brand, damning samt buller och emissioner till luft från arbetsmaskiner och vid förbränning.

    This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Hansen, Karin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kronnäs, Veronika
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sahlén Zetterberg, Therese
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Setterberg, Margareta
    Moldan, Filip
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pettersson, Per
    Munthe, John
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    DiVa - Dikesrensningens effekter på vattenföring, vatten­kemi och bottenfauna i skogsekosystem2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Stora arealer av Sveriges dikade skogsmark har diken som är eftersatta. Kunskapen om vilken effekt en dikesrensning har på ökad tillväxt samt dikenas vattenföring, vattenkvalité och bottenfauna är obefintlig. DiVa projektet (Dikesrensningens effekter på vattenekosystem) sattes i verket för att belysa effekterna av dikesrensning och öka kunskapen och processförståelsen kring effekterna på bottenfauna och vattenkemi. DiVa projektet har pågått sedan 2007 i två faser, 3 respektive 2 år. Två områden i Sverige valdes ut: Fagerheden utanför Piteå i Norrbottens län och Unnaryd i Jönköpings län i södra Sverige. I varje försöksområde utfördes dikesrensningen i två diken. Olika maskintyper användes i de två områden. Ett dike rensades med normala hänsynsåtgärder medan ett annat rensades under förhöjda hänsynsåtgärder. Ett dike lämnades orört som referens. Dikesrensningen med normal hänsyn innebar att en översilningsmark anlades nedströms den rensade sträckan, samt att nästan hela diket rensades, nerifrån och upp. Dikesrensningen med ökad hänsyn innebar, förutom översilningsmark nedströms dikena, även att mindre proppar och små slamfickor och/eller översilningsmarker längs diket skapades, samt att orensade partier lämnades. Efter mätningar i en inledande period på 1-2 år genomfördes dikesrensning och vattenkemin registrerades löpande under 1-2 år efter åtgärden, medan bottenfaunan inventerades på våren och hösten varje år.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Hellsten, Sofie
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Akselsson, Cecilia
    Olsson, Bengt
    Belyazid, Salim
    Sahlén Zetterberg, Therese
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Effekter av skogsbränsleuttag på markförsurning, näringsbalanser och tillväxt - Uppskalning baserat på experimentella data och modellberäkningar som grund för kartläggning av behov av askåterföring2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna studie har tre olika verktyg använts för att studera effekten på näringsbalanser (N, P, Ca, Mg, K och Na) och försurning samt tillväxt vid skogsbränsleuttag; i) utvärdering av långliggande helträdsförsök, ii) beräkningar med en näringsbalansmodell med hög geografisk upplösning, samt iii) dynamisk modellering. Tre olika scenarier har studerats; stamuttag, GROT-uttag och stubbskörd. Stor vikt har lagts vid att göra en känslighetsanalys för näringshalter i olika träddelar, som är en viktig indata-parameter i näringsbalansberäkningarna, samt att undersöka möjligheterna att minska osäkerheten i näringshalter samt biomassa. Tre långliggande försök visade på en minskning i biomassa, vid tidpunkten för första gallringen, på omkring 15% efter GROT-uttag. Även halterna i träddelar av olika ämnen minskade efter GROT-uttag med upp till 10 %. De långliggande försöken visar på en minskning av basmättnaden i humuslagret och den övre delen av mineraljorden, oftast mellan 10 och 30 %, 15 och 26 år efter GROT-uttag. Samband hittades både för tall och gran mellan C/N i humuslagret och kvävehalt i barr. Denna studie visar att det finns stor potential i att använda näringsbalansberäkningar och beräkningar av överskottsaciditet på Riksskogstaxeringens punkter för att bedöma utarmningstakten för baskatjoner samt behovet av askåterföring. Känslighetsanalysen visade att osäkerheten i näringshalter har relativt stor påverkan på resultatet för N, Ca och K. Vidare arbete med den dynamiska modelleringen (fler lokaler, fler scenarier och fler omloppstider) kan öka förståelsen för effekter av GROT-uttag. Det är även viktigt att utveckla och förfina stubb-beräkningarna, och att tillsammans med representanter från det praktiska skogbruket jobba vidare med att utveckla realistiska scenarier för uttag av stam, GROT och stubbar.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Karlsson, Per Erik
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sahlén Zetterberg, Therese
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hellsten, Sofie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Munthe, John
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kvicksilverutlakning från växande, avverkad och stormskadad skog2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas resultaten från olika mätprogram gällande kvicksilverhalter i avrinningen från växande, slutavverkad och stormskadad skog. Den övergripande målsättningen har varit att besvara frågeställningen om skador orsakade av de senaste årens stormar har bidragit till att öka risken för förekomsten av höga halter av kvicksilver i insjöfisk i södra Sverige

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8. Lång, Lars-Ove
    et al.
    Klarqvist, Malin
    Sahlén Zetterberg, Therese
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bäckvattenkemin och avrinningsområdets karaktär i SKOKAL-områden2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver sambandet mellan vattenkemin och jordarternas karaktär i nio kalkade SKOKAL-områden. Det finns anledning att anta att det finns faktorer inom avrinningsområdet som på ett betydande sätt bidrar till variationer i vattenkemin exempelvis förändringar i skogens brukande, geologiska faktorer, etc. Resultaten visar att det finns möjlighet att relatera skillnader i bäckvattnens kemiska sammansättning till jordartsförhållanden och därmed vattnets bedömda uppehållstid inom avrinningsområdena. Inom dessa SKOKAL-områden med surt avrinnande vatten är variationerna i både bäckvattnens kemi och jordlagrens motståndskraft mot försurning dock små. Resultaten visar som en konsekvens av detta att det behövs markerade skillnader i exempelvis morändjup för tydligt genomslag i bäckvattnens kemi. Torvmarker som bäckar passerar genom ger däremot ofta utslag på den kemiska sammansättningen. Från undersökningen framgår också att i flera avrinningsområden är variationen i bäckvattnets kemi mellan provtagningstillfällena större än mellan provtagningspunkterna inom avrinningsområdet vilket visar på att vattenflödets storlek har stor betydelse för bäckvattnens kemiska sammansättning. Det har i tidigare undersökningar konstaterats att det sannolikt krävs en relativt hög halt av basiska mineral i jordlagren för att ge en synlig effekt på den vattenkemiska sammansättningen inom ett avrinningsområde. Sådana förhållanden bedöms inte gälla i SKOKAL-områdena. De resultat som tagits fram i studien kan inte användas för att fastställa effekter av kalkningen inom SKOKAL-områdena. Däremot har kunskapen ökat om variationer i bäckvattnens sammansättning inom avrinningsområdena samt rimligheten i att praktiskt kunna använda information om jordlager och jorddjup inför val av ytor att markkalka för att uppnå effekter i ytvattendrag. Utgående från vattnets strömningsvägar i avrinningsområdet är det sluttningar nära vattendrag med inga eller tunna jordlager och med begränsad förekomst av humus och torv kan anses vara lämpligast att markkalka. Vilka givor som krävs för att uppnå målen i bäckvattnens sammansättning bedöms inte i denna rapport. Det är dock tydligt att de givor som lagts på SKOKAL-områdena varit otillräckliga under de 16 år som försöket pågått.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Sahlén Zetterberg, Therese
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Impact of whole-tree harvest on soil and stream water acidity in southern Sweden based on HD-MINTEQ simulations and pH-sensitivity2016Inngår i: Forest Ecology and Management, ISSN 0378-1127, E-ISSN 1872-7042Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The shift in major drivers of acidification from sulfur deposition to biological acidification has put the focus on the impact of biomass harvest for bioenergy on the acid base status of forests soils and surface waters. This paper presents a model-based assessment in which the impact of whole-tree harvest (WTH) is compared with that of no harvest at two different sulfur deposition levels by use of the HD-MINTEQ model. Additionally, the pH-sensitivity of 179 randomly selected boreal headwater streams was assessed. The results indicate that the exchangeable Ca2+ pool in humus and mineral soils (⩽B-horizon) is most affected by harvest. Concerning the pH, the WTH impact is restricted to shallow soils and for a much shorter period of time. The impact of WTH on the soil solution was primarily restricted to the recharge area and much less pronounced in the discharge area.

    Due to high buffering capacity of riparian soils and low pH-sensitivity of many headwater streams, the pH effects of WTH on surface waters will most probably be small, at least over a rotation period of several decades. Over time perspectives of multiple rotations, the pH effects are more uncertain due to a possible slow successive protonation of organic matter in the riparian zone. Another important aspect is the currently restricted availability of mobile anion charge balancing the acidity produced by tree growth. Therefore, the acidity is to a large extent arrested in the soil. At the current low S deposition levels, southwestern Sweden seems to be the least vulnerable region to further acid input due to high buffer capacity at low pH. The streams in central and northern Sweden are much more pH-sensitive, but restricted availability of mobile strong acid anions and large buffer capacity in the soils make them less vulnerable to WTH. The partly diverging results between experimental and model studies indicate that one or more processes (hydrological, chemical or biological) are not fully understood or that available data are lacking for a proper parameterization.

    Thus, the results from long-term WTH experiments are very important for understanding the processes involved as well as for improving and validating model predictions. We therefore encourage societal support of maintaining monitoring and research coupled to such experiments. For the future and for improving our current understanding of biogeochemical dynamics in forest ecosystems subjected to active forestry as well as for policy and management purposes, a mixture of experiments and models ought to be used.

  • 10.
    Sahlén Zetterberg, Therese
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kväveutlakning från föryngringsavverkad skog - en jämförelse mellan slutavverkade gran- och lövbestånd i södra Sverige2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Skogsstyrelsen har IVL Svenska Miljöinstitutet AB studerat skillnader i kväveutlakning mellan slutavverkade löv- och granbestånd i södra Sverige. Studien syftade till att besvara två viktiga frågeställningar; 1) skiljer sig kväveutlakningen åt mellan gran- och lövhyggen och 2) har C/N-kvoten betydelse för kväveutlakningen? Resultaten bygger på markvattenkemiska undersökningar i löv- och granhyggen som slutavverkades under perioden 2002/2003. Hösten 2006 kompletterades mätningarna med en markkemisk provtagning och en markvegetationsundersökning. Totalt ingår sex försöksområden, samtliga belägna i södra Sverige. Kväveutlakningen var högre från granhyggen (4,7 mg per liter) jämfört med lövhyggen (1,9 mg per liter), räknat som ett medelvärde under hela försöksperioden. Skillnaden skulle kunna bero ett etablerat och utbrett fältskikt på lövhyggena redan innan avverkning. Ett år efter avverkning ökade nitrathalterna och nådde de högsta nivåerna efter cirka 2 år. Efter fyra år hade hyggeseffekten klingat av. Det finns tendenser till en säsongsvariation, med högre halter under vinter-halvåret och lägre halter under sommarhalvåret. Det geografiska läget hade ingen tydlig påverkan på kväveutlakningen även om det fanns svaga tendenser till en ökad utlakning från lövhyggen i de sydligaste delarna. I denna studie spelade inte C/N-kvoten någon roll för kväveutlakningen. Resultaten från denna studie tyder på att lövhyggen läcker mindre kväve än granhyggen vilket var omvänt arbetshypotesen. Hyggeseffekten hade också, förutom en tydligt ökad kvävehalt, en påverkan på kaliumhalten samt ämnen som i stor utsträckning tillförs via torrdeposition (sulfat och klorid). Exempelvis var kaliumhalten förhöjd i markvattnet både på gran- och lövhyggena jämfört med lövskogen. Kalium är en av de mest lättlösliga jonerna i markvattnet och följer med nitratjoner ut i vattendragen. En förhöjning av nitrathalten i markvattnet eller avrinningsvattnet innebär således en större förlust av kalium. Vidare led-de föryngringsavverkningen till en minskning av torrdepositionen av sulfat och klorid vilket avspeglar sig i markvattenkoncentrationerna.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Sahlén Zetterberg, Therese
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Long-term soil calcium depletion after conventional and whole-tree harvest2016Inngår i: Forest Ecology and Management, ISSN 0378-1127, E-ISSN 1872-7042, Vol. 369Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Whole-tree harvest (WTH) may compromise tree productivity and health and lead to soil and surface water acidification. The aim of this study was to assess the long-term change (up to circa 40 years) in soil exchangeable calcium (Ca2+) pools following conventional (CH) and WTH at three Swedish coniferous sites. A second aim was to evaluate how well the results could be reproduced by the dynamic model MAGIC (Model of Acidification of Groundwater in Catchments). Soil Ca2+ pools (down to 20 cm) decreased at all three sites from stand age 15–16 to 37–38 years. The depletion ranged from 2.6 to 8.6 kEq ha−1 (26.5–52.7%) and 0.2 to 5.0 kEq ha−1 (2.3–49.1%) in the CH and WTH treatment, respectively.

    The presence of an interaction effect indicated that the main effect of time was not statistically significant at all three sites. Over the course of time, soil Ca2+ pools have also become more similar between the CH and WTH treatments, but the Ca2+ pools were still significantly lower (p < 0.05) after WTH at stand age 37–38 years. The measured declines in Ca2+ pools were generally greater than what has been found in other studies and were largely explained by high soil Ca2+ availability and high tree Ca2+ uptake, especially in the CH-plots, as indicated by the MAGIC mass balance budgets. Model simulations by MAGIC partly agreed with the measured data. However, the model exaggerated the soil Ca2+ losses between 1990 and 2013 (CH = 3.6–9.9 kEq ha−1; WTH = 3.0–8.3 kEq ha−1), especially at the spruce sites.

    Furthermore, MAGIC could not reproduce the rapid diminishing differences between CH and WTH. Uncertainties in model parameters, underestimated soil Ca2+ pools or biological feed-back mechanisms could explain this discrepancy. Until these have been resolved, interpretations of Ca2+ changes related to CH or WTH using dynamic modelling or mass balance budget calculations should be done with caution

  • 12.
    Sahlén Zetterberg, Therese
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Långsiktiga effekter på vattenkemi och öringbestånd (Salmo trutta) efter ask- och kalkbehandling i hela avrinningsområden2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Försöksområdet Nissadalen nära Halmstad ligger i ett av Sveriges mest försurningsdrabbade områden. Vid projektets start 1999 var tillståndet i vattendragen kritiskt och området var i akut behov av restaurerande åtgärder. Mot denna bakgrund startade EU-Life projektet 'En integrerad strategi för kalkning av avrinningsområden' i Nissadalen. Syftet med projektet har varit att utveckla och demonstrera en metod som både motverkar försurningen och påskyndar återhämtningen i mark och vatten. Metoden bygger på en engångsbehandling av både fastmark och våtmark, det vill säga behandling av hela avrinningsområdet. Grunddosen har varit 4 ton kalk och 2 ton aska per hektar. Vissa våtmarker har behandlats med högre kalkdoser. Detta skiljer denna metod från den som rekommenderas av Skogsstyrelsen. Resultaten från mätningarna visar att metoden än så länge är ett kostnadseffektivt sätt att motverka ett oönskat surt tillstånd jämfört med den traditionella ytvattenkalkningen. Framför allt är det behandlingen av våtmarksområden som har stått för de positiva effekterna. Effekter i form av högre koncentrationer av kalcium, ANC och högre pH förekommer dock i alla områden oavsett behandling. Det förbättrade tillståndet har inneburit att en av bäckarna (Ni2) numera hyser ett stort öringbestånd som reproducerar sig framgångsrikt jämfört med referensbäcken (Ni2) som fortfarande är fisktom. Fortsatta mätningar är emellertid nödvändiga eftersom effekten från våtmarksbehandlingen håller på att klinga av samtidigt som bidraget från fastmarksbehandlingen än så länge är litet. Initialt förkom förhöjda nitratkvävehalter som ett resultat av ask- och kalkbehandlingen men ökningen var endast måttlig jämfört med den utlakning som sker i samband med föryngringsavverkning. En ökad utlakning av kväve har även uppmätts efter stormen Gudrun 2005 som drabbade försöksområdet i varierande grad. Utlakningen från Ni10, ett av de värst stormdrabbade områdena var i samma storleksordning som modellberäkningar har påvisat.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Sahlén Zetterberg, Therese
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Upprätthållandet av tre askförsök i södra Sverige samt en redovisning över bäckvattenkemiska effekter 1991-2008. Slutrapport till Energimyndigheten Projektnummer P13138-3 'Nationell resursbank med långsiktiga försök inom ämnesområdet helträdsuttag och askkompensation för uppföljning av miljöeffekter'2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    IVL Svenska Miljöinstitutet har, tillsammans med SLU Sveriges Lantbruksuniversitet och SkogForsk, bedrivit ett samverkansprojekt med det övergripande syftet att utreda de långsiktiga effekterna av biobränsleuttag och näringskompensation. Projektet startade 2000 inom ramen för Energimyndighetens Energiforskningsprogram och har genomförts i 3 etapper. Målet är att identifiera försök av hög vetenskaplig kvalité inom ämnesområdet helträdsuttag och askåterföring och bibehålla dem som kan användas som underlag för att studera de långsiktiga effekterna av ett skogsbruk inriktat mot bränsleproduktion. I den första etappen identifierades 72 fältförsök varav 3 (Fröslida, Nyårsåsen och Tågabo) drivs i regi av IVL. Vidare har det varit viktigt att vidmakthålla försöken genom olika skötselinsatser, att dokumentera störningar eller andra förändringar samt att upprätthålla mätverksamheten på en extensiv nivå. Det har också varit viktigt att exponera försöken och göra dem lättillgängliga för forskare, myndigheter, finansiärer och andra avnämare i en gemensam försöksdatabas. Utvecklandet av databasen skedde under etapp 1 och 2 och uppdaterad information om de olika försöken finns tillgänglig på www.silvaboreal.com. Viktiga moment under etapp 3 har varit att vidmakthålla befintliga försök (3 st), genomföra provtagning och analyser på en extensiv nivå, dokumentera resultaten i den gemensamma försöksdatabasen samt slutrapportera resultaten.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Sahlén Zetterberg, Therese
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Upprätthållandet av tre askförsök i södra Sverige samt en redovisning över bäckvattenkemiska effekter 1991-2008. Slutrapport till Energimyndigheten Projektnummer P13138-3 'Nationell resursbank med långsiktiga försök inom ämnesområdet helträdsuttag och askkompensation för uppföljning av miljöeffekter'2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    IVL Svenska Miljöinstitutet har, tillsammans med SLU Sveriges Lantbruksuniversitet och SkogForsk, bedrivit ett samverkansprojekt med det övergripande syftet att utreda de långsiktiga effekterna av biobränsleuttag och näringskompensation. Projektet startade 2000 inom ramen för Energimyndighetens Energiforskningsprogram och har genomförts i 3 etapper. Målet är att identifiera försök av hög vetenskaplig kvalité inom ämnesområdet helträdsuttag och askåterföring och bibehålla dem som kan användas som underlag för att studera de långsiktiga effekterna av ett skogsbruk inriktat mot bränsleproduktion. I den första etappen identifierades 72 fältförsök varav 3 (Fröslida, Nyårsåsen och Tågabo) drivs i regi av IVL. Vidare har det varit viktigt att vidmakthålla försöken genom olika skötselinsatser, att dokumentera störningar eller andra förändringar samt att upprätthålla mätverksamheten på en extensiv nivå. Det har också varit viktigt att exponera försöken och göra dem lättillgängliga för forskare, myndigheter, finansiärer och andra avnämare i en gemensam försöksdatabas. Utvecklandet av databasen skedde under etapp 1 och 2 och uppdaterad information om de olika försöken finns tillgänglig på www.silvaboreal.com. Viktiga moment under etapp 3 har varit att vidmakthålla befintliga försök (3 st), genomföra provtagning och analyser på en extensiv nivå, dokumentera resultaten i den gemensamma försöksdatabasen samt slutrapportera resultaten.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 15.
    Sahlén Zetterberg, Therese
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Akselsson, Cecilia
    Westling, Olle
    Effekter på markvatten vid spridning av aska på skogsmark. Slutredovisning från ett 10-årigt dosförsök2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Skogsstyrelsen program mot markförsurning och för ett uthålligt brukande av skogsmark bygger i korthet på att behandla avrinningsområden med kalk och aska där den naturliga återhämtningsförmågan bedöms som otillräcklig eller att halten av surt och aluminiumrikt ytvatten är oacceptabelt hög. Inom försöksverksamheten bedrivs ett omfattande effektuppföljningsprogram. Bland annat ingår en specialstudie med syfte att jämföra olika askdoser och sorter med avseende på kort- (0-2.5 år) och långsiktiga (7.5-10 år) effekter på markvattenkemin i mineraljorden. I askförsöket jämförs fem behandlingar med varandra: tre olika doser av krossaska (1.5, 3 och 6 ton/ha), 3 ton/ha finmald aska och en blandning av 3 ton kalk och 3 ton aska/ha. Dessutom ingår två obehandlade referenser. Experimentet är ett parcell-försök i granskog på moränmark som upprättades 1993 i Asa Försökspark i norra Kronobergs län och som avslutades 2003. Behandling med aska och kalk har i de flesta fall tydliga effekter på markvattenkemin. Generellt har behandlingarna långsiktigt minskat surhetsgraden och ökat halten av baskatjoner i markvattnet på 50 cm djup. I de flesta fall har även aluminiumhalten (total) minskat. Initialt ökade väte- och aluminiumhalten, sannolikt på grund av jonbytesreaktioner i de övre marklagren. Behandling med 3 ton finmald aska har däremot orsakat ett surare markvatten. Två försöksled med behandling med samma asktyp (3 ton krossad aska) har i flera fall uppvisat motsägande resultat, vilket ger en stor spridning som i sin tur leder till att få effekter var statistiskt signifikanta och skilda från varandra. Skillnaderna i effekt med samma askdos kan inte enbart förklaras med vissa olikheter i markvattenkemi före behandling i de två försöksleden.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 16.
    Sahlén Zetterberg, Therese
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Akselsson, Cecilia
    Westling, Olle
    Markvattenkemiska effekter vid spridning av kalk på skogsmark. Slutrapport från ett 12-årigt dosförsök2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Skogsstyrelsen program mot markförsurning och för ett uthålligt brukande av skogsmark bygger i kort-het på att behandla avrinningsområden med kalk och aska där den naturliga återhämtningsförmågan bedöms som otillräcklig eller att halten av surt och aluminiumrikt ytvatten är oacceptabelt hög. Inom försöksverksamheten bedrivs ett omfattande effektuppföljningsprogram. Bland annat ingår en special-studie med syfte att jämföra olika doser och sorter av kalk med avseende på långsiktiga (9-12 år) effekter på markvattenkemin. Markvattenstudien omfattar behandling med fyra olika kalksorter: krossad kalksten, finmald kalksten, krossad dolomit och finmald dolomit. Doserna 3, 6 och 12 ton/ha jämför-des med obehandlade referensytor. Experimentet är ett parcellförsök i granskog på moränmark som upprättades 1991 i Asa Försökspark i norra Kronobergs län och som avslutades 2003. Generellt har behandlingen lett till att halterna av Ca och Mg i markvatten på 50 cm djup har ökat me-dan halterna av H och Al-tot har minskat jämfört med referenserna. Ökningen respektive minskningen skedde oavsett dos och sort, men ökningen var olika stor och inte alltid statistisk signifikant. Dosen 3 ton kalk per hektar ledde endast till små effekter. Behandlingseffekterna på markvatten var likartade på 25 respektive 50cm djup i mineraljorden. Några behandlingseffekter på K, NO3-N, Fe, Na, Cl, SO4, TOC eller Mn kunde inte konstateras oavsett dos, sort eller kornstorlek. Kalkning i de doser som un-dersökts i denna studie verkar inte leda till minskad biotillgänglighet av K eller till ett ökat nä-ringsläckage av NO3-N. Alla behandlingarna ökade kvoten BC/Al i markvatten på både kort och lång sikt, vilket minskar risken för skadliga effekter i rotzonen. Högre doser av kalk än 3 ton per ha resulte-rade i regel i en både snabb och relativt stor ökning av kvoten.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 17.
    Sahlén Zetterberg, Therese
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hellsten, Sofie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Belyazid, Salim
    Karlsson, Per Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Akselsson, Cecilia
    Regionala förutsättningar och miljörisker till följd av kväveupplagring i skogsmarken vid olika scenarier för skogsskötsel och kvävedeposition2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport beskriver regionala förutsättningar och miljörisker av ett förändrat kvävegödslingsprogram, inom en rotationsperiod, på regional nivå. Möjligheterna och miljöriskerna beskrivs med utgångspunkt från regionala scenarioberäkningar av kvävebalanser i skogsmark samt dynamiska modellberäkningar av framtida förändringar i biomassa, markkemi och vegetation. Kväveupplagring har i denna rapport använts som en indikator på risken för en förhöjd kväveutlakning tillsammans med nuvarande och historisk kvävedeposition samt C/N-kvoten i skogsmark. Massbalansberäkningarna visade att balansen mellan till- och bortförseln av kväve i skogsmark varierar starkt, inte bara i olika regioner utan även mellan olika skötselmetoder och trädslag. För närvarande sker en kväveupplagring i marken i hela Sverige enligt nuvarande deposition, men ett ökat uttag av biomassa och/eller en minskad kvävedeposition kan leda till negativa kvävebalanser, särskilt i granbestånd. Vidare indikerar modellberäkningarna att kvävegödsling leder till en ökad kväveupplagring vid normalt stamvedsuttag, trots att upplagringen delvis motverkas av den ökade tillväxten. Kväveupplagringen ökar med ökad gödselgiva. Vid ett ökat uttag av biomassa uppstår negativa eller svagt positiva kvävebalanser i stora delar av Sverige, oavsett om beståndet gödslas eller ej. Detta gäller framför allt granbestånden. Vidare leder kvävegödsling till kraftiga vegetationsförändringar jämfört med dagens vegetationssammansättning i norra Sverige men inte i södra eller mellersta Sverige, där betydande förändringar troligtvis redan har ägt rum till följd av ett högt kvävenedfall. Under den första rotationsperioden är effekterna av gödslingen relativt kortlivade, men under den andra rotationsperioden orsakar gödslingen sannolikt kroniska förändringar av vegetationssammansättningen i näringsfattiga bestånd.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Sahlén Zetterberg, Therese
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kronnäs, Veronika
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hellsten, Sofie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Helträdsuttag i samband med gallring/röjning och föryngringsavverkning - påverkan på markvattnet och modellerad försurningsutveckling2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna rapport har konsekvenserna av olika biomassauttag på markvattenhalterna på 50 cm djup undersökts och jämförts med modellerade data. Studien är genomförd både i gran- och tallbestånd i norra och södra Sverige. Resultaten från markvattenmätningarna visade på få signifikanta skillnader på markens surhets- och näringsstatus mellan helträds- och stamvedsuttag, vilket beror på en stor spridning inom varje provyta. Jämfört med stamvedsuttag har helträdsuttag lett till signifikant minskade koncentrationer av kalcium, magnesium och sulfat i drygt hälften av ytorna. Skillnaden var större vid helträdsuttag i granbestånd än i tallbestånd vilket sannolikt beror på ett större biomassauttag, något som även de statiska modellberäkningarna tyder på. Resultaten från den dynamiska (MAGIC) modelleringen var dock inte lika entydig.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 19.
    Sahlén Zetterberg, Therese
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    McGivney, Eric
    Gustafsson, Jon-Petter
    Belyazid, Salim
    Löfgren, Stefan
    Assessing the impact of acid rain and forest harvest intensity with the HD-MINTEQ model – soil chemistry of three Swedish conifer sites from 1880 to 2080.2019Inngår i: SOIL, Vol. 5, nr 1, s. 63–77-Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 20.
    Sahlén Zetterberg, Therese
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Olsson, Bengt
    Long-term effects of clear-cutting and biomass removal on soil water chemistry at three coniferous sites in Sweden2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    The long-term effects (27-36 years) of conventional and whole-tree harvest on soil water chemistry (50 cm depth) have been examined at three coniferous sites. One of the most important findings of our study were that WTH caused a long-term (27-30 years), but temporary loss, of exchangeable Ca2+ measured as lower soil water concentrations at 50 cm depth as a result of large amounts of Ca2+ being removed during harvest. In addition, WTH resulted in lower soil water pH and ANC. Treatment effects were also noted for SO42- which could be the combined results of lower dry deposition in WTH-plots and/or increased retention in the mineral soil. The main treatment differences are temporary and had disappeared during the second study period between 2008 and 2010 (i.e. 32 to 35 years after harvest). These results are in agreement with previous soil studies carried out at the same sites. The implications of WTH effect are discussed in the context of validating model forecasts and need for ash-recycling.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 21.
    Sahlén Zetterberg, Therese
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Westling, Olle
    Utlakning från kalkade avrinningsområden. Effektuppföljning av Skogsstyrelsens program för kalkning och vitaliseringsgödsling av skogsmark2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    IVL Svenska Miljöinstitutet har bearbetat och utvärderat resultat från undersökningar av ytvatten i tio kalkade avrinningsområden i skog samt ett kalkat hygge. Fyra av de kalkade områdena samt hygget har dessutom matchande referenser. Redovisningen omfattar perioden hösten 1990 fram till och med hösten 2004. Kalkningen, i flertalet fall med tre ton per ha av en blandning av krossad kaksten och dolomit, utfördes huvudsakligen under hösten 1990 och hösten 1991, inom ramen för Skogsstyrelsens program för kalkning och vitaliseringsgödsling av skogsmark. Resultaten beskriver de långsiktiga effek-terna på avrinningsvatten (13 till 14 år efter behandling) av skogsmarkskalkningen. Generellt ökar koncentrationen av kalcium i bäckvattnet liksom den syraneutraliserande förmågan (ANC) omedelbart efter kalkning och denna effekt kvarstår fortfarande efter 14 år. Samtidigt har surheten och halten oorganiskt aluminium minskat i de behandlade områdena. Bäckvattnet från de behandlade områdena uppvisar också en högre motståndskraft mot tillfälliga kemiska förändringar såsom havssaltepisoder. Kalkningen har inte ökat nitratutlakningen förutom en kortvarig svag ökning strax efter kalkningen. Snarare har utlakningen minskat, sannolikt på grund av en stimulerad denitrifikation i bäcknära zoner. I hyggesförsöket ökade också kalciumhalten och ANC i avrinningsvattnet efter behandling och effekten kvarstår fortfarande. Initialt noterades även här en mindre ökning av nitratutlakning men denna upp-hörde också efter drygt ett år. Utlakningen av totalaluminium var också låg jämfört med referensbäcken.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 22.
    Sahlén Zetterberg, Therese
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Westling, Olle
    Utlakning från kalkade avrinningsområden. Effektuppföljning av Skogsstyrelsens program för kalkning och vitaliseringsgödsling av skogsmark2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    IVL Svenska Miljöinstitutet har bearbetat och utvärderat resultat från undersökningar av ytvatten i tio kalkade avrinningsområden i skog samt ett kalkat hygge. Fyra av de kalkade områdena samt hygget har dessutom matchande referenser. Redovisningen omfattar perioden hösten 1990 fram till och med hösten 2004. Kalkningen, i flertalet fall med tre ton per ha av en blandning av krossad kaksten och dolomit, utfördes huvudsakligen under hösten 1990 och hösten 1991, inom ramen för Skogsstyrelsens program för kalkning och vitaliseringsgödsling av skogsmark. Resultaten beskriver de långsiktiga effek-terna på avrinningsvatten (13 till 14 år efter behandling) av skogsmarkskalkningen. Generellt ökar koncentrationen av kalcium i bäckvattnet liksom den syraneutraliserande förmågan (ANC) omedelbart efter kalkning och denna effekt kvarstår fortfarande efter 14 år. Samtidigt har surheten och halten oorganiskt aluminium minskat i de behandlade områdena. Bäckvattnet från de behandlade områdena uppvisar också en högre motståndskraft mot tillfälliga kemiska förändringar såsom havssaltepisoder. Kalkningen har inte ökat nitratutlakningen förutom en kortvarig svag ökning strax efter kalkningen. Snarare har utlakningen minskat, sannolikt på grund av en stimulerad denitrifikation i bäcknära zoner. I hyggesförsöket ökade också kalciumhalten och ANC i avrinningsvattnet efter behandling och effekten kvarstår fortfarande. Initialt noterades även här en mindre ökning av nitratutlakning men denna upp-hörde också efter drygt ett år. Utlakningen av totalaluminium var också låg jämfört med referensbäcken.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 23.
    Sahlén Zetterberg, Therese
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Westling, Olle
    Moldan, Filip
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Försurningsepisoder i södra Sverige. Nuvarande omfattning och framtida betydelse2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I takt med att nedfallet av försurande ämnen har minskat har den naturliga återhämtningen påbörjats i mark och vatten. Det finns emellertid en möjlighet att återhämtningen eventuellt bromsas av tillfälliga försurningsepisoder. Om så är fallet bör episodförsurning inkluderas i revideringen av Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för försurning av ytvatten, tillstånd och påverkan. Försurningsepisoder definieras i denna rapport som en kraftig avvikelse från medelkemin vilket kan ha en stor betydelse för det biologiska livet. Två olika typer av försurningsepisoder har identifierats; torkstyrda episoder samt havssaltepisoder, den föregående framkallad av sommartorka och den senare av stormar. Episoder orsakad av höga flöden och snösmältning kunde inte påvisas i någon av bäckarna. Oavsett drivfaktor ger episoderna upphov till en sänkning av ANC samt en ökning av oorganiskt Al. Sänkningen är tillfällig och kortvarig. Redan vid nästa mättillfälle (vanligtvis 2-4 veckor) har vattenkemin återställts till de förhållanden som rådde innan försurningsepisoden. Återhämtningen från försurning är påtaglig i de vattendrag som ingår i studien vilket innebär att torkstyrda episoder inte längre är ett försurningsproblem i södra Sverige och därmed inte behöver beaktas i en revidering av bedömningsgrunderna. Risken för havssaltepisoder är fortfarande hög, men endast i en begränsad del av landet (kustnära områden i sydvästra delen av Sverige). I övriga delar av södra Sverige verkar kraftiga havssaltnedfall inte leda till episodförsurning. Klimatförändringar, främst ökad stormfrekvens, kan öka depositionen av havssalt och därmed även risken för försurningseffekter i framtiden.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 24.
    Westerberg, Ida
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sahlén Zetterberg, Therese
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Stibe, Lars
    Långsiktiga effekter på vattenkemi, öringbestånd och bottefauna efter ask- och kalkbehandling i hela avrinningsområden i brukad skogsmark - utvärdering 13 år efter åtgärder mot försurning2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Nissadalen ligger i ett av Sveriges mest försurningsdrabbade områden. I slutet av 1990-talet var vattendragen i området mycket starkt försurningspåverkade och det befarades att det skulle vara mycket svårt, eller till och med omöjligt, för området att återhämta sig fullt ut. Mot denna bakgrund startade år 1997 EU-Life-projektet "En integrerad strategi för kalkning av avrinningsområden" i Nissadalen. Syftet med projektet var att utveckla och demonstrera en behandlingsmetod som både motverkar effekterna av försurning och påskyndar återhämtning i mark och vatten. Metoden bygger på en engångsbehandling av både fastmark och våtmark, det vill säga behandling av hela avrinningsområdet. Effekten av kalkningsmetoden har sedan försökets start utvärderats genom mätning av vattenkemi, vattenföring och elfiske i bäckar som avvattnar behandlade och obehandlade avrinningsområden samt bottenfaunaundersökningar. Syftet med denna rapport är att utvärdera de långsiktiga effekterna av kalkningsmetoden på vattenkemin i vattendragen, med kort sammanfattning av effekter på djurlivet i två av bäckarna.Resultaten från mätningarna visar att metoden fortfarande är ett kostnadseffektivt sätt att motverka försurat tillstånd jämfört med traditionell ytvatten- eller våtmarkskalkning. Enligt mätningarna verkar det ännu i första hand vara behandlingen av våtmarksområdena som har stått för de positiva effekterna, med först en stark och nästan omedelbar förbättring av de vattenkemiska variabler som påverkas av försurning, och sedan vissa tecken på återförsurning. De enbart fastmarksbehandlade områdena uppvisar en splittrad bild, där ett område har en stark och kontinuerlig försurningsåterhämtning, medan ett annat område visar mycket svaga tecken på återhämtning. Beräkningar av kalkuttransporten ur områdena tyder dock på bidrag från fastmarkskalkningen i flera områden. Även flera av de obehandlade referensområdena visar tecken på återhämtning från försurning. Återhämtningen visar sig genom sjunkande halter oorganiskt aluminium, ökande pH och i vissa områden ökande ANC.Det förbättrade tillståndet efter behandlingen innebar redan första året att ett öringbestånd som fortfarande finns kvar etablerades i en av bäckarna, medan referensbäcken fortfarande är fisktom.  Bottenfaunaundersökningen visade att försurningspåverkan i den kalkade bäcken minskade från stark 1998-2004 till betydlig 2006-2011, medan referensbäcken hade stark försurningspåverkan hela perioden.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 25. Westling, Olle
    et al.
    Sahlén Zetterberg, Therese
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Uppföljning av miljömål för försurning och näringstillstånd i skogsmark i Stockholms län2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med utvärderingen var att: 1) beskriva tillstånd och utvecklingen i länet med inriktning på försurning och näringstillstånd i mark och vatten i skogslandskapet, samt 2) markvattenmätningarnas användbarhet för uppföljning av de svenska miljökvalitetsmålen. Undersökningarna av markvatten har utförts i elva provytor med barrskog under perioden 1992 till 2004. En trend som visar på återhämtning från försurning är tydlig i Stockholms län, även om inte alla skogsytor uppvisar säkerställda förändringar.Återhämtning sker oavsett skogsytornas surhet när mätningarna började. Undantag är en kalkrik lokal som aldrig påverkats av sentida försurning. Att en återhämtning sker när svavelnedfallet minskar visar även att skogsytorna, utom den kalkrika lokalen, varit påverkade av tidigare nedfall av försurande luftföroreningar. De undersökta skogsytorna i Stockholms län ligger i en riskzon beroende på att kvoten mellan kol och kväve i markens översta skikt är så låg att ytterligare tillförsel av kväve kan orsaka ökad utlakning.. Än så länge är det svårt att se tydliga tecken på förhöjd utlakning av oorganiskt kväve från skogsytorna i Stockholms län, även om vissa lokaler ibland uppvisar något förhöjda halter av ammoniumkväve

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 26.
    Zetterberg, Therese Sahlén
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hansen, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Uppföljning av bottenfauna, grumlighet och erosion efter dikesrensning2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bland de produktionshöjande skogsskötselalternativen pekas ofta dikesrensning ut som en möjlig åtgärd. Bristen på svenska försök och ekonomiska analyser gör att lönsamheten är mer osäker jämfört med andra alternativ såsom gallring och gödsling. Det finns även en risk för att oönskade effekter kan uppstå i vattendrag kopplade framför allt till den ökade slamtransporten. Dessa vet vi väldigt lite om.

    I maj 2007 initierade IVL, Sveaskog och WWF ett pionjärprojekt för att undersöka vad som händer med vattenkemin och bottenfaunan efter dikesrensning. Projektet fick beteckningen DiVa (Dikesrensningens påverkan på Vattenekosystem) och löpte 2007-2012. Projektet stöttades även inledningsvis av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen. Det har gått 4 år sedan studien avslutades men i samband med fältbesök och exkursioner har en omfattande erosion och sedimentation noterats. Hur detta har påverkat bottenfaunans förmåga till återhämtning är oklart. I detta projekt har vi återvänt till försöksområdena för att följa upp effekterna på bottenfauna, grumlighet och erosion på lite längre sikt (6-7 år). Studien finansierades av Havs- och Vattenmyndigheten och genomfördes under en begränsad period mellan april och september 2016. I denna rapport presenterar vi resultaten och diskuterar de förändringar som skett över tid.

    Försöksområdena ligger geografiskt olika i landet, ett område är beläget i Norrbottens län (Fagerheden) och det andra i Jönköpings län (Unnaryd). I varje försöksområde ingår tre avrinningsområden som en gång i tiden dikats i produktionssyfte. Två av områden dikesrensades efter cirka halva försöksperioden, det ena med åtgärder för att minska sedimenttransporten och det andra utan några som helst åtgärder. Det tredje referensområdet lämnades orört. Bottenfaunan samlades in med hjälp av M42-metoden och grumligheten bestämdes utifrån turbiditet och mängden suspenderat material. Mätningarna kompletterades med en okulär besiktning efter tecken på erosion och sedimentation, både vid själva provtagningssträckan samt uppströms.

    Resultaten visade att det inte går att urskilja någon dikesrensningseffekt på bottenfaunan i Fagerheden, oavsett om sedimentationsskydd använts eller inte. I Unnaryd var bottenfaunan tydligt påverkad, delvis på grund av den omfattande erosion som ägt rum uppströms provsträckorna och delvis på grund av att den nederst liggande slamgropen brustit i området med sedimentationsskydd (F_hän). De U-formade dikesprofilerna bidrog sannolikt till den kraftiga erosionen och sedimentationen som observerades i Unnaryd, medan de V-formade dikena i Fagerheden var mer stabila. Valet av skopa har därför stor betydelse för den framtida erosionen och behovet av nästa underhållsrensning.

    Störst påverkan på bottenfaunan noterades för taxa med hög abundans. Det fanns dock ingen entydig respons hos bottenfaunan utan antalet taxa både ökade och minskade efter dikesrensning, på grund av en förändrad konkurrenssituation och livsmiljö. Det visade sig också att en och samma taxa antingen kan öka eller minska efter dikesrensning, såsom knott (Simuliidae). Det är möjligt att denna passiva filtrerare gynnas av liten grumlighet och mer tillgång till föda, men missgynnas av hög grumlighet och minskade substrat att fästa på.

    De uppföljande grumlighetsmätningarna visade på ett relativt klart vatten vilket tyder på ett dåligt samband mellan turbiditet och suspenderat material respektive bottenfauna, åtminstone i Unnaryd. För att fånga tillfällen med högre grumligheten som kan uppstå vid andra flödessituationer krävs mer än enstaka eller månadsvisa provtagningar. Minst lika viktigt är det att beskriva de hydromorfologiska förändringarna, till exempel förflyttning av sediment och förändringar i andelen habitat.

    De rensade dikena i Fagerheden var väl fungerande och majoriteten av hänsynsåtgärderna var fortfarande intakta. I Unnaryd fungerade avvattningen bitvis dåligt; i F_nor på grund av erosion och igenväxning och i F_hän på grund av sedimentklackar som bromsade upp flödet. Sammanfattningsvis har resultaten från DiVa-projektet lett till en rad viktiga slutsatser som kan användas vid utformandet av framtida dikesrensningsrekommendationer och åtgärder som behöver vidtas för god miljöhänsyn. Viktiga avvägningar är dock nödvändiga när lönsamheten ställs mot miljövärdena i ett dike eller vattendrag.

    This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 26 of 26
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.43.0