IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Change search
Refine search result
1 - 14 of 14
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Almemark, Mats
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bergström, Rune
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Fridén, Håkan
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Junestedt, Christian
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Lindblom, Jacob
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Schmidt, Lisa
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Röttorp, Jonas
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ryberg Henriksson, Anna
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Enochsson, Evelina
    Engsner, Malin
    Aktiva badhus2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Projektet syftar till att ta fram ett underlag som kan ligga till grund för de val man gör som anläggningsägare då en simhall med all kringutrustning skall utformas och byggas, i syfte att såväl byggnation som drift av badhusen ska genomföras på ett så miljö- och hälsomässigt samt ekonomiskt hållbart sätt som möjligt. De aspekter som behandlas är energianvändning, vattenrening, ventilation och innemiljö, driftsoptimering genom simulering av driften med en simuleringsmodell som har tagits fram inom ramen för projektet samt städmetoder. Den övervägande delen av befintliga badhus är utrustade med reningsanläggningar bestående av sandfilter med flockningssteg. I stort sett alla badhus använder klor för att desinficera badvattnet.

    I och med att problemen med bildning av desinfektionsbiprodukter uppmärksammats i en allt större utsträckning på senare tid så har kompletterande reningssteg tillförts. Membranfiltrering för rening av badvatten har länge varit en allt för energikrävande teknik och därför inte setts som ett gångbart alternativ till sandfilter. Det finns dock en potential för att använda membranteknik i större utsträckning framöver då tekniken utvecklats och idag inte är lika energikrävande som förr. Rent teoretiskt så är energibehovet för membranfiltrering i samma storleksordning som för sandfilter. De badhus som studerats i detta projekt har använt klor för att desinficera bassängvattnet. Inom ramen för projektet har energianvändningen i tre badhus kartlagts, och förslag till energieffektiviseringsåtgärder har tagits fram. Resultatet visar att det är möjligt effektivisera energianvändningen i badhus med i storleksordningen 70 procent jämfört med dagens nivåer, vilket avsevärt förbättrar såväl miljöprestanda som den ekonomiska bärkraften för anläggningarna.

    This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Baresel, Christian
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Harding, Mila
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Junestedt, Christian
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Removal of pharmaceutical residues from municipal wastewater using UV/H2O22019Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Different studies have indicated limitations of treatment technologies such as ozone oxidation and active carbon for certain particularly persistent substances in municipal wastewater. Therefore, the use of advanced oxidation treatment using UV light coupled with hydrogen peroxide (UV/H2O2) for the oxidation of pharmaceutical residues in municipal wastewater effluents was investigated.
    The conducted tests, comprising both lab-scale and pilot-scale studies, show good removal efficiencies for all pharmaceuticals observed in the effluent of Stockholm’s largest WWTP. A clear dose-response behaviour is observed that can be used for targeting various substances depending on removal target definition.
    The cost evaluation of the technique reveals that UV/H2O2 applications may be more cost intensive compared to other technologies, especially ozonation and activated carbon. However, compared to combinations of several technologies such as ozonation and activated carbon or technologies with ultrafiltration, UV/H2O2 applications may be in the same or lower cost range. Based on the project results it is understood that the gap in costs towards other removal techniques is not that wide and that several advantages of the UV/H2O2 technology may favour its application in various cases. For this, further investigations are planned by the project partners.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3. Cerne, Olof
    et al.
    Allard, Ann-Sofie
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ek, Mats
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Junestedt, Christian
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Svenson, Anders
    Utvärdering av behandlingsmetoder för lakvatten från deponier. Kemisk karakterisering av lakvatten före och efter olika behandlingssteg på ett antal svenska deponier2007Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Rapporten redovisar resultat från behandling av 9 olika svenska lakvatten, dagvatten från en sorteringsyta och ett kommunalt avloppsvatten. Totalt organiskt material, närsalter, tungmetaller och specifika organiska ämnen har analyserats. För några vatten har också hormonstörande effekter bestämts före och efter behandling. Denna och tidigare liknande undersökningar visar ' Biologisk behandling i luftad damm eller aktivslam-liknande system som t.ex. SBR ger bra minskning av lättnedbrutet organiskt material förutsatt tillräcklig luftning. Effekten är beroende av slamhalt och uppehållstid och normalt bäst i SBR eller liknande system. Minskningen av kväveföreningar i biologiska system är beroende av både väl luftade, aeroba, delar/perioder och icke luftade, anoxiska, delar eller perioder. De behövs för nitrifikation respektive denitrifikation. För lakvatten som normalt har hög halt kväveföreningar i förhållande till tillgängligt organiskt material krävs tillsats av en extern kolkälla för att nå full denitrifikation och låga kvävehalter. Det fungerar normal bra i SBR och liknande system. Tungmetaller och stabila organiska föreningar kan avskiljas genom att de adsorberas till bioslammet. Förutsatt att slammet tas ut på ett kontrollerat sätt innebär det en rening av vattnet. Metallavskiljningen via slammet tycks vara sämre vid behandling av lakvatten än vid behandling av kommunalt avloppsvatten, antagligen beroende på bildning av lösliga komplex med fulvosyror i lakvattnen. Någon form av luftning av lakvattnet är också nödvändig för att undvika lukt. ' Våtmarker, översilningsytor och bevattning av skogsytor är olika sätt att använda den naturliga kväveomsättningen, upptag i växter och adsorptionen till markpartiklar. Genom att de inte luftas artificiellt och man inte tillför något organiskt material krävs stora ytor för att få både nitrifikation och denitrifikation att fungera. Nitrifikationen förutsätter också att det inte finns mycket oxiderbart organiskt material i vattnet. Dessa system kräver alltså i praktiken någon typ av styrd biologisk förbehandling. På grund av de stora ytorna får man normalt en bra avskiljning av tungmetaller och stabila organiska föreningar som är dåligt vattenlösliga. Nackdelen är att man samtidigt förorenar ett större markområde, som eventuellt kan bli mättat och börja släppa ifrån sig olika föreningar igen. Det gäller särskilt metaller vid en försurning. ' Kemisk fällning kan användas för att minska mängden tungmetaller i vattnet. Även en del organiskt material kan fällas ut. Det enklaste sättet att fälla ut metaller är att höja pH på lakvattnet. Om man behöver nå lägre resthalter måste man fälla metallerna som sulfider. Fällningen påverkar inte de lättnedbrutna organiska ämnena eller kväveföreningarna. ' Indunstning är en dyr metod som ger mycket bra avskiljning av både organiskt och oorganiskt material. Den höga kostnaden beror på stort behov av energi och kemikalier och dyr utrustning på grund av stora korrosionsproblem. ' Behandling i kommunala reningsverk är fortfarande det vanligaste i Sverige, antingen direkt eller efter lokal förbehandling. I de flesta fall utgör belastningen av flöde, organiskt material, närsalter och tungmetaller bara en liten del, jämfört med det kommunala avloppsvattnet. I det studerade fallet var det ca 5 % av flödet och mindre än 5 % av allt utom ammonium och klorid. Före anslutning bör man dock kontrollera om lakvattnet ger en stabil hämning av respiration eller nitrifikation i verket, och man bör följa upp kvaliteten på uttaget bioslam.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4. Cerne, Olof
    et al.
    Allard, Ann-Sofie
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ek, Mats
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Junestedt, Christian
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Svenson, Anders
    Utvärdering av behandlingsmetoder för lakvatten från deponier. Kemisk karakterisering av lakvatten före och efter olika behandlingssteg på ett antal svenska deponier2007Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Rapporten redovisar resultat från behandling av 9 olika svenska lakvatten, dagvatten från en sorteringsyta och ett kommunalt avloppsvatten. Totalt organiskt material, närsalter, tungmetaller och specifika organiska ämnen har analyserats. För några vatten har också hormonstörande effekter bestämts före och efter behandling. Denna och tidigare liknande undersökningar visar ' Biologisk behandling i luftad damm eller aktivslam-liknande system som t.ex. SBR ger bra minskning av lättnedbrutet organiskt material förutsatt tillräcklig luftning. Effekten är beroende av slamhalt och uppehållstid och normalt bäst i SBR eller liknande system. Minskningen av kväveföreningar i biologiska system är beroende av både väl luftade, aeroba, delar/perioder och icke luftade, anoxiska, delar eller perioder. De behövs för nitrifikation respektive denitrifikation. För lakvatten som normalt har hög halt kväveföreningar i förhållande till tillgängligt organiskt material krävs tillsats av en extern kolkälla för att nå full denitrifikation och låga kvävehalter. Det fungerar normal bra i SBR och liknande system. Tungmetaller och stabila organiska föreningar kan avskiljas genom att de adsorberas till bioslammet. Förutsatt att slammet tas ut på ett kontrollerat sätt innebär det en rening av vattnet. Metallavskiljningen via slammet tycks vara sämre vid behandling av lakvatten än vid behandling av kommunalt avloppsvatten, antagligen beroende på bildning av lösliga komplex med fulvosyror i lakvattnen. Någon form av luftning av lakvattnet är också nödvändig för att undvika lukt. ' Våtmarker, översilningsytor och bevattning av skogsytor är olika sätt att använda den naturliga kväveomsättningen, upptag i växter och adsorptionen till markpartiklar. Genom att de inte luftas artificiellt och man inte tillför något organiskt material krävs stora ytor för att få både nitrifikation och denitrifikation att fungera. Nitrifikationen förutsätter också att det inte finns mycket oxiderbart organiskt material i vattnet. Dessa system kräver alltså i praktiken någon typ av styrd biologisk förbehandling. På grund av de stora ytorna får man normalt en bra avskiljning av tungmetaller och stabila organiska föreningar som är dåligt vattenlösliga. Nackdelen är att man samtidigt förorenar ett större markområde, som eventuellt kan bli mättat och börja släppa ifrån sig olika föreningar igen. Det gäller särskilt metaller vid en försurning. ' Kemisk fällning kan användas för att minska mängden tungmetaller i vattnet. Även en del organiskt material kan fällas ut. Det enklaste sättet att fälla ut metaller är att höja pH på lakvattnet. Om man behöver nå lägre resthalter måste man fälla metallerna som sulfider. Fällningen påverkar inte de lättnedbrutna organiska ämnena eller kväveföreningarna. ' Indunstning är en dyr metod som ger mycket bra avskiljning av både organiskt och oorganiskt material. Den höga kostnaden beror på stort behov av energi och kemikalier och dyr utrustning på grund av stora korrosionsproblem. ' Behandling i kommunala reningsverk är fortfarande det vanligaste i Sverige, antingen direkt eller efter lokal förbehandling. I de flesta fall utgör belastningen av flöde, organiskt material, närsalter och tungmetaller bara en liten del, jämfört med det kommunala avloppsvattnet. I det studerade fallet var det ca 5 % av flödet och mindre än 5 % av allt utom ammonium och klorid. Före anslutning bör man dock kontrollera om lakvattnet ger en stabil hämning av respiration eller nitrifikation i verket, och man bör följa upp kvaliteten på uttaget bioslam.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Fortkamp, Uwe
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Junestedt, Christian
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Baresel, Christian
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Westling, Klara
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ek, Mats
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Increased total efficiency in sewage treatmen-ITEST - Evaluation report2014Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This report is only available in English.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6. Holmsten, Ingmarie
    et al.
    Junestedt, Christian
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Knulst, Johan
    Användning av akvatiska ytfilmer i screening-test på lakvatten från avfallsdeponier2001Report (Other academic)
    Abstract [en]

    En ytfilmsprovtagare utvecklas och testas på en lakvattendamm vid en svensk avfallsdeponi. Ytfilm används i detta fall som extra matris för att upptäcka ämnen som eventuellt kan kopplas till miljöstörningar. Halterna av många ämnen med låg vattenlöslighet är ej upptäckbara i lakvatten prover. I de undersökta ytfilmsprover kan de däremot uppvisas. Detta beror troligen på den benägenhet som dessa ämnen har att söka sig till adsorbtionsytor i vattendrag. Ytfilmen är vanligen rik i organiska makromolekuler och grövre partikulärt material. Resultatet av provtagningen på en lakvattendamm visade att de flesta utvalda parametrarna återfanns i ytfilmen i högre koncentrationer än i bulkvattnet eller att de bara återfanns i ytfilmen. Bly berikas med en faktor av 59 i ytfilmen jämfört med det underliggande bulkvattnet. Pentaklorfenol, PCP, återfanns i både bulkvattnet och i ytfilmen, medan berikningsfaktorn var 68 för ytfilmen. Lindan, g-HCH, kunde inte detekteras i bulkvattnet men återfanns i ytfilmen (10,4 ng/l). Resultaten visar tydligt att ytfilmen även framöver bör ingå i studier av lakvatten. Den använda metoden är dock tidskrävande och behöver vidareutvecklas.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Junestedt, Christian
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Återvinning av växtnäringsämnen ur avloppsvatten – hur gör vi hållbarhetsbedömningar på bästa sätt?2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten ger på ett övergripande sätt insikt i hur arbetet kring hållbarhetsbedömningar kopplat till kommunal avloppsvattenrening och återföring av näringsämnen, med fokus på fosfor och kväve kan genomföras. Vidare har fokus legat på metodfrågor inom livscykelanalys (LCA), men en utblick kring andra hållbarhetsbedömningsmetoder ges även i en mindre omfattning.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Junestedt, Christian
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bergström, Rune
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Marcus, Hans-Olof
    Furusjö, Erik
    Rahmberg, Magnus
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Westling, Klara
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Dagvatten i Urban Miljö2007Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Denna studie har syftat till att ta fram ett underlag som delvis beskriver dagvattensituationen i Borlänge. Tre typer av markanvändningsområden har studerats genom att dagvattnet från dessa ytor provtagits under knappt ett år med hjälp av flödesproportionella samlingsprovtagare. De olika områdena som undersöktes var ett bostadsområde för flerfamiljshus, en parkeringsyta samt ett delavsnitt av Riksväg 70. Resultatet från undersökningen visar att halterna som uppmättes i dagvattnet var högst vid Riksväg 70 för de allra flesta analyserade parametrarna. Halterna i dagvattnet från parkeringsytan var lägre än vägens men generellt sett något högre än de uppmätta värdena i dagvattnet från bostadsområdet. Funktionen för en dagvattendamm har också studerats. Resultatet från undersökningarna vid dammen visar sett över hela perioden att denna inte fungerat med avseende på sedimenteringsegenskaper då de partiklar som kommer in till dammen övervägande är så pass små och finfördelade att de inte sedimenterar utan håller sig svävande i vattenfasen oavsett inflödets storlek. Av de kemiska analyserna framgick också att det som kommer in till dammen också går ut i samma utsträckning. De kemiska parametrar som analyserats i studien har valts utifrån de schablonparametrar som ofta används i dagvattensammanhang för att möjliggöra en jämförelse mellan mätta och beräknade halter. Försök att spåra källor till analyserade metaller i dagvattnet, en så kallad receptormodellering, har också ingått i studien.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Junestedt, Christian
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ek, Mats
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Solyom, Peter
    Öman, Cecilia
    Palm Cousins, Anna
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Karakterisering av utsläpp. Jämförelse av olika utsläpp till vatten2003Report (Other academic)
    Abstract [en]

    I tidigare studier av utsläpp till vatten har fokus legat på lakvatten från kommunala avfallsupplag (Öman m.fl. 2000a ). Syftet med undersökningarna var dels att ta fram och utveckla en metodik för bedömning av lakvatten och dels att utreda vilka typer av kemiska föreningar ett lakvatten normalt innehåller. För att erhålla något slags referensmaterial till de föreningar och ämnen som analyserats i lakvattnen och de halter som mätts upp tidigare startades detta projekt. I projektet har ett antal dagvatten från sorteringsytor provtagits och analyserats tillsammans med ett dagvatten från en avisningsyta vid en flygplats. Dessutom har tre behandlade lakvatten ingått i studien tillsammans med ett grundvatten, ett utgående renat avloppsvatten och ett normalt belastat recipientvatten i närheten av en större stad. Samtliga vattentyper har provtagits och analyserats med hjälp av en tidigare framtagen metodik för bedömning av lakvatten (Öman m.fl. 2000a). Rapporten innehåller data för koncentrationer av ett 100-tal föreningar för de flesta vattnen. Resultaten av studien pekar på att dagvattnen från sorteringsytor tillhör den typ av vatten som innehåller de högsta koncentrationerna av miljöstörande föreningar som lipofila organiska föreningar och tungmetaller. En stor del av föreningarna finns bundna till partiklar i vattnet. Dagvatten från sorteringsytor i Sverige står dock för endast uppskattningsvis 2 % av de totala lakvattenflödet på 12 miljoner kubikmeter Tre grupper av föreningar har visat sig förekomma oftare än andra i stort sett i samtliga vattentyper. Dessa är bromerade flamskyddsmedel, tennorganiska föreningar och nonyl- och oktylfenoletoxilater. I studien har det dessutom framkommit att en stor del av de närvarande lipofila organiska föreningarna och metallerna i en lakvattendamm koncentreras i ytfilmen. Ytfilmen utgör därför en potentiell transportväg för miljöstörande föreningar. Dessutom har det inom projektet visats att både avloppsvatten och lakvatten innehåller kemiska föreningar som kan ha en hormonell effekt.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Junestedt, Christian
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ek, Mats
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Stenmarck, Åsa
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Nya lakvatten - kemisk sammansättning och lämplig behandling2009Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Vid deponin Fläskebo utanför Göteborg har man sedan start år 2003 deponerat enligt nya förordningen, varför lakvatten från Fläskebo deponi kan anses vara av den typen vi kommer att se från deponier utan organiskt material. Fläskebo valdes därför ut som referensobjekt att jämföra med lakvatten från äldre deponier (Öman och Junestedt 2007). Det är tydligt att lakvatten från nyanlagda deponier kommer att ha en annan sammansättning än det från äldre deponier. Den minskade mängden organiskt material i deponin kommer främst att minska läckaget av löst organiskt material och ammoniumkväve. Viktigt är också att miljön i deponin inte längre kommer att vara anaerob, åtminstone inte i större delen. Följden av det är, förutom en minskad bildning av biogas, att metallerna i deponin inte längre kommer att bindas som sulfider. En större andel metaller kan därför återfinnas i lakvattnet. Övergången kommer på lång sikt att helt förskjuta fokus i lakvattenbehandlingen. Idag är det primära att minska mängden ammonium, och lättnedbrutet organiskt material. Bara i vissa fall krävs att mängden av tungmetaller minskas, och därför räcker oftast en biologisk behandling. För lakvatten från en nyanlagd deponi behövs ett biologiskt steg bara för en mycket känslig recipient, medan man kan behöva fälla ut tungmetaller oftare.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Rahmberg, Magnus
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Junestedt, Christian
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sternbeck, John
    Har belastningen av metaller, PAH eller PCB i Stockholms vattendrag förändrats under perioden 1997-2002?2004Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Ytsediment från Stockholm, insamlade under 1997 respektive 2002, jämförs avseende före-komsten av 10 metaller, PAH och PCB. Den statistiska signifikansen av eventuella för området generella trender undersöks. Lokalerna har indelats i två grupper: sjöar (n=13) och centrala Stockholm (n=7). I sjöarna föreligger en statistiskt signifikant minskning av kvicksilver (ca 11%) och bly (ca 17%), samt en viss ökning av kobolt (ca 10%). S7-PCB förefaller ha minskat generellt i sjöarna, men minskningarna i Sicklasjön och Råcksta Träsk kan betraktas som avvikande stora. Om statistiska tester genomförs utan en eller båda av dessa lokaler kan ingen generell statistiskt signifikant minskning av PCB påvisas med en signifikansnivå på 95%. I centrala Stockholm föreligger en signifikant minskning av kadmium (ca 25%) och PCB (ca 40%). PAH uppvisar inte någon generell förändring i vare sig sjöarna eller i centrala Stockholm

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Röttorp, Jonas
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Jansson, Åsa
    Rahmberg, Magnus
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Andersson, Magnus
    Ek, Mats
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Bjurhem, Jan-Erik
    Bergström, Rune
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Solyom, Peter
    Junestedt, Christian
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Cerne, Olof
    Larsson, Leif
    Driftaspekter på kommunala avloppsreningsverk2002Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Projektet initierades eftersom ett flertal kommunala avloppsreningsverk belastade med bryggeriavlopp upplevt olika typer av driftproblem. Typiska problem har varit: Igensättning av biobäddar. Slamsvällning med utsläpp av suspenderat material som följd. Luktproblem och problem med svavelvätebildning. Höga utsläpp av fosfor och BOD Följande möjligheter har diskuterats och bearbetats inom projektet. Minimera och jämna ut den organiska belastningen från bryggeriet. Anaerob behandling av BOD-rika avloppsströmmar från bryggerierna. Balansen mellan närsalter och organiska ämnen. Olika typer av förfällning samt flotation som primärbehandling för att minska belastningen till efterföljande biosteg. För- respektive nackdelar med separat avloppsvattenledning från bryggeriet. Membranfiltrering som ett alternativ till uppkoncentrering av bryggeriavlopp. Screening av eventuella toxiska ämnen i bryggeriavloppet som kan störa driften av ett kommunalt avloppsreningsverk. Nya aspekter för att förändra driften av biobäddar

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Åmand, Linda
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Andersson, Sofia Lovisa
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Junestedt, Christian
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Rahmberg, Magnus
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Simulating the environmental impact of stricter nitrogen and phosphorous discharge criteria2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Swedish wastewater treatment plants (WWTPs) expect more stringent discharge criteria for nitrogen and phosphorous as new treatment permits are issued in the near future. Several WWTPs assume the new discharge criteria to be 6 mg/l of total nitrogen, 6 mg/l of BOD and 0.2 mg/l total phosphorous. It is not yet known if the criteria should be reached on a yearly, quarterly or monthly basis. New permits – effluent limits and averaging conditions – will require reconstructions and process adaptions at the wastewater treatment plants. It is today not known how and to what extent such new discharge criteria will affect the total environmental impact from Swedish wastewater treatment plants from a systems perspective. This presentation will show how mathematical process modelling combined with Life Cycle Assessment (LCA) modelling was performed for three Swedish wastewater treatment plants (Henriksdal, Käppala and Kungsängen WWTPs). The objective was to evaluate how the total environmental impact of the respective WWTP changes as measures are taken in order to meet new and more stringent discharge criteria for nitrogen and phosphorus.

  • 14.
    Åmand, Linda
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Lovisa Andersson, Sofia
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Oliveira, Felipe
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Rahmberg, Magnus
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Junestedt, Christian
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Nya utsläppskrav för svenska reningsverk – effekter på reningsverkens totala miljöpåverkan2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Käppalaverket i Lidingö, Henriksdals reningsverk i Stockholm och Kungsängsverket i Västerås har varit projektets tre fallstudier. Miljöpåverkan har undersökts med hjälp av matematiska processmodeller och livscykelanalys (LCA). Fokus har varit att undersöka kategorierna klimat, övergödning, försurning, fossila resurser och materialresurser. När utsläppsvillkoren skärps kan det få stor effekt på miljöpåverkan från reningsverkens processer i förhållande till mängden vatten som renas, men det behöver inte få det. Det som framför allt påverkar utfallet är vilken reningsprocess man har i dag och i framtiden, hur den direkta lustgasavgången ändras vid skärpta utsläppskrav samt varifrån kolkällan kommer.

    Ökad kemikalieanvändning, ökad dosering av kolkälla och en ökning av direkta utsläpp av växthusgaser leder till ökad användning av fossila resurser och materialresurser samt ökad klimatpåverkan. Alla reningsverk i studien behövde tillsätta kolkälla för att nå ner till 6 mg/l kväve i utgående vatten. Om kolkällan har fossilt ursprung kan det ge upp till tre gånger större påverkan från användning av fossila resurser jämfört med idag.

    Aktivslamprocessen var det processteg som oftast bidrog mest till klimatpåverkan, förbrukning av fossila resurser och materialresurser. Däremot var slamlagret det processteg som bidrog mest till ökad försurning på grund av läckage av ammoniak. Exemplen visar att avloppsreningsverk som i dag använder aktivslamprocessen kan få kraftigt ökad negativ miljöpåverkan till följd av ändrad processlösning, till exempel vid införande av membranbioreaktor med stort behov av luftning och kemikalier. En ändring kan också bidra till minskad negativ miljöpåverkan. Ett exempel är införande av separat rening av rejektvatten från slamrötningen med anammoxprocess, om det kan bidra till minskad avgång av lustgas. Metoden som tagits fram i projektet kan användas för att se hur val av reningsteknik, driftstrategi och val av kemikalier inverkar på miljöpåverkan från svenska avloppsreningsverk. Den är bäst lämpad för att studera effekten av skärpta utsläppskrav på kväve.

    Resultaten av systemanalyser och simuleringar av det här slaget påverkas i hög grad av val när det gäller metod och utförande. I rapporten har resultaten från livscykelanalysen inte sammanvägts till ett sammanfattande mått på total miljöpåverkan. Därmed har det inte gjorts en rangordning av vilken miljöpåverkan som är viktigast att undvika. En sådan avvägning behöver göras om resultaten ska kunna fungera som beslutsunderlag.

    This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 14 of 14
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf