IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Endre søk
Begrens søket
1 - 33 of 33
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Johanna
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gerhardsson, Hanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Stenmarck, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Potential och lösningar för återbruk på svenska kontor2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Kontorsinredning och interiöra byggprodukter återbrukas inte i så stor grad som den skulle kunna i Sverige idag. I denna rapport beskriver vi hur stor potentialen för återbruk av svensk kontorsinredning och interiöra byggprodukter är. Vi identifierar även ett antal möjliga lösningar på de hinder som idag motverkar att denna återbrukspotential uppnås.

    I projektet undersöks återbrukspotentialen i form av mängder, klimatbesparingar och ekonomiska besparingar. Åtta vanliga kontorsprodukter har valts ut för denna studie. Dessa produkter innefattar både fasta interiöra byggprodukter och lös kontorsinredning för att representera den totala mängden kontorsprodukter.

    I projektet beräknas även en sammanvägd återbrukspotential som en faktor av mängdpotentialen, klimatbesparingspotentialen och den ekonomiska potentialen. Den sammanvägda potentialen gör det möjligt att jämföra återbrukspotentialen av olika kontorsprodukter. Sammanvägningen visar att den totalt största återbrukspotentialen återfinns för: 1. Glaspartier 2. Höj- och sänkbara skrivbord 3. Kontorsstolar

    Den nationella återbrukspotentialen beräknas genom att ställa två scenarier mot varandra: Scenario 1: Alla kontorsprodukter som årligen frigörs genom renoveringar och lokalanpassningar av svenska kontor går till avfall, och ersätts av en motsvarande nytillverkad produkt Scenario 2: Alla kontorsprodukter som årligen frigörs genom renoveringar och lokalanpassningar av svenska kontor återbrukas, och ersätter därmed nytillverkningen av en motsvarande produkt

    Återbrukspotentialen utgörs därmed av mellanskillnaden i mängder, växthusgasutsläpp och kostnader mellan dessa två scenarier. Nedan redovisas kortfattat återbrukspotentialen för de studerade kontorsprodukterna i avseende på mängder, klimatbesparingar och ekonomiska besparingar.

    I rapporten redovisar IVL även ett antal centrala hinder och lösningar för ökat återbruk av svensk kontorsinredning och interiöra byggprodukter. Dessa tas fram genom enkätutskick och workshops med deltagande aktörer, samt en omvärldsanalys kring återbruk i andra branscher och länder. Sju hinder framträder i rapporten som extra betydande och viktiga att lösa för att få till ett ökat återbruk. Dessa hinder är: - Okunskap - Brist på ekonomiska incitament - Vanebeteenden - Linjära affärsmodeller - Tid - Lager och logistik - Få aktörer

    Många av de identifierade hindren hänger ihop och påverkar varandra. Detta medför att om ett hinder övervinns kan det även ge positiv effekt på ett annat hinder. Med utgångspunkt i de identifierade hindren tar IVL i rapporten fram ett antal förslag på lösningar, vars potential att motverka dessa hinder bedöms som särskilt stor. Dessa lösningar är: - Utveckling av bygglagstiftning - Styrmedel för byggavfall - Nationell strategi för cirkulär ekonomi - Utveckling av certifieringssystem - Marknadsplats för återbruk - Testa nya cirkulära affärsmodeller - Kunskapsspridning

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Bahr, Jenny von
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Stenmarck, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fråne, Anna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Romson, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lätt, Ambjörn
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hur når vi en fossilfri avfallsförbänning? - En scenarioanalys2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The Swedish Riksdag has decided that Sweden by 2045 should not have any net greenhouse gas emissions to the atmosphere. To acheive this, waste incineration also needs to be fossil-free. How is Sweden going to get there? Today, there are a cuntless number of products that consist entirely or partly of fossil plastics and are today energy recovered in Sweden's waste incineration plants. Changing this requires powerful measures with consequences for, for example, socioeconomics, law and regulations for trade and recycling of plastics. The purpose of this report is to analyse various possible scenarios to acheieve the goal of "a fossil-free wast incineration". The different scenarios have different system boundaries and are based on different principles, but all in their own way reaches fossil-free wast incineration. Initially seven different scenarios are discussed in the report. Of these, four scenarios have been analysed somewhat deeper. The scenario analysis is qualitative and is intended to provide an overall assessment of feasibility and potential to achieve fossil-free waste incineration. The anlysis has been conducted regarding the criteria for socioeconomic costs; Reduction of fossil emissions globally; Need for technology development and innovation as well as legal feasibility.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Ekvall, Tomas
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Stenmarck, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Åström, Stefan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ökad återvinning av hushållens platsförpackningar2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna studie, som i huvudsak genomfördes år 2006-2007, syftar till att uppskatta den samhällsekonomiska kostnaden och nyttan av att nå 30% materialåtervinning av plastförpackningar genom ökad återvinning av förpackningar från hushållen. År 2007 återvanns uppskattningsvis 12 kton plastförpackningar från hushållen. För att nå 30% materialåtervinning totalt, behöver den mängden öka med 7,4 kton till 19,4 kton per år. Vi har studerat tre olika strategier för att nå dit: ökad insamling genom utbyggd fastighetsnära insamling (FNI), ökad insamling genom information till hushållen ökad insamling genom viktbaserad avfallstaxa. Ökad FNI leder till en ökad kostnad för själva insamlingen som uppskattas till 72 Mkr/år. Kostnaden för informationskampanjer uppskattas (eventuellt optimistiskt) till 12 Mkr/år. Viktbaserad avfalltaxa kräver ökad administration och ny utrustning. Vi uppskattar kostnaden för detta till 89 Mkr. Ökad plaståtervinning ger å andra sidan en miljövinst. Vi har uppskattat den med hjälp av livscykelanalyser och värderingsmetoderna NEXT och EPS. Värdet på miljövinsten är 7.5-8 eller knappt 85 Mkr/år, beroende på vilken metod som används för att värdera emissioner och resursförbrukning. Miljönyttan är dock ungefär lika stor för alla strategierna, så länge som de leder till samma återvinningsgrad. Med våra antaganden och data har miljövinsten och kostnaden för genomförandet av strategierna samma storleksordning. Det finns också många stora osäkerheter i beräkningarna. Det går därför inte att avgöra om ökad materialåtervinning av plastförpackningar från hushållen ger en samhällsekonomisk nytta eller ej. Det finns dock skäl att tro att samhällsnyttan blir större och tydligare i framtiden. En orsak är att det sannolikt finns en potential till förbättringar i dagens processer och system för plaståtervinning.  En annan är att plaståtervinning blir mer lönsam när priset på råolja och naturgas stiger.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Elander, Maria
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Jensen, Carl
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Stenmarck, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hedberg, Marie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Avfallsindikatorer - Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det finns idag ett stort behov av att kunna mäta och förstå hur resurseffektiv vår avfallshantering är, både på nationell nivå och i våra kommuner. Vi har successivt infört allt fler mål, styrmedel och åtgärder för att utveckla avfallshanteringen och stora förändringar har därigenom skett. Allt talar för att utvecklingen kommer att fortsätta i samma takt, potentialen att förbättra svensk avfallshantering är stor. Hur mäter vi om vi blir bättre? Hur effektiv är avfallshanteringen? Hur väl uppfyller vi de avfallspolitiska målen? Finns det skillnader i utvecklingen mellan olika kommuner och vilka slutsatser kan vi i så fall lära oss av det? Hur stor klimatpåverkan orsakar avfallsbehandlingen på de olika stegen i avfallshierarkin? Frågorna är många, men svaren är svåra att få fram. Trots förbättrad information och kunskap om avfallshanteringen har utmaningarna med att mäta och följa upp utvecklingen bara ökat. Inte minst eftersom man idag strävar efter att hantera så mycket av de de uppkomna avfallsmängderna på de övre stegen i avfallshierkin, det vill säga avfallsförebyggande, återanvändning och materialåtervinning. Dessa delar är betydligt svårare att beskriva, mäta och följa upp jämfört med de nedre behandlingsstegen. Denna vägledning är en av tre rapporter från ett projekt som har haft som syfte att ta fram mätetal, eller ""avfallsindikatorer"", som ska kunna mäta och följa utvecklingen för vår avfallshantering. Syftet är att avfallsindikatorerna årsvis ska presentera utvecklingen och därmed kunna ge svar på bland annat de frågor som nämns ovan. Avfallsindikatorerna presenteras mer utförligt i rapporten ""Indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering"" som finns att ladda ner på Waste Refinerys hemsida. I rapporten kan man följa beräknings-metoderna, val av indata och hur projektgruppen resonerade om vilka indikatorer som behövs för att kunna mäta resurseffektivitet. På Waste Refinerys hemsida finns även en rapport innehållande en litteraturstudie över vilka indikatorer som idag används i Europa: Litteraturstudie över indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Elander, Maria
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Jensen, Carl
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Stenmarck, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Holmström, David
    Sundberg, Johan
    Indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det övergripande målet med projektet var att ta fram ett antal indikatorer för att kunna visa på hur resurseffektiv avfallshanteringen är och jämföra hur utvecklingen blir över tiden. Detta innebär att indikatorerna: ska åskådliggöra måluppfyllelsen för uppsatta mål samt göra det möjligt att följa upp utvecklingen för svensk avfallshantering på kommunal/regional och nationell nivå på ett enkelt sätt . Trots att informationen och kunskapen om avfallshanteringen ständigt har förbättrats i samhället så har ändå svårigheterna med att mäta och följa upp utvecklingen ökat. De mål som satts för avfallshanteringen har stadigt förstärkts vilket har skapat ett alltmer komplext avfallshanteringssystem. Det märks tydligt på dagens ambitioner att utveckla de övre delarna i avfallshierarkin, det vill säga avfallsprevention och materialåtervinning. Dessa delar är betydligt svårare att beskriva, mäta och följa upp jämfört med de nedre behandlingsstegen. Att utveckla indikatorer kring förebyggande och frikoppling har varit ett viktigt mål för indikatorprojektet. I projektet har indikatorerna analyserats och testats i fem olika fallstudier (tre på kommunal nivå och två på nationell nivå varav en för hushållsavfall enligt Avfall Sverige och en för nationellt totalt avfall kopplat till den officiella avfallsstatistiken). Följande kriterier har använts och uppfylls: Relevans Datatillgång Kvalitet Kommunicerbarhet och användbarhet Indikatorerna som har tagits fram: Är neutrala och användbara på den nivå de avser, det vill säga på kommunal/ regional och/eller nationell nivå. Är utformade för att kunna mäta förändring och/eller förändringstakten årsvis Täcker varje steg av avfallshierarkin (det vill säga ge en indikation på resurseffektiviteten för respektive steg samt totalt). Mäter förändringen i resurseffektivitet för hela systemet över tid (det vill säga beskriva en position i avfallshierarkin). Indikatorerna kan användas på kommunal nivå eller på nationell nivå. Indikatorerna avser att ge beslutsfattare, kommuner och kommunala avfallsbolag stöd i planeringen och uppföljningen av den kommunala avfallshanteringen. Tre typer av indikatorer är utvecklade: Förflyttningsindikatorer – speglar avfallshanteringssystemets nivå och utveckling i sin helhet. Trappstegsindikatorer – beskriver och mäter utvecklingen på varje enskilt trappsteg i avfallshierarkin (avfallstrappan) minus de rejektmängder som uppkommer      innan själva behandlingen (till exempel sorteringsrester från      materialåtervinning). Bakgrundsindikatorer – tar hänsyn till allt avfall som behandlas på respektive trappsteg även avfall som uppkommer vid annan behandling (till exempel askor från förbränning). Indikatorerna presenteras samlat i Bilaga A. Målsättningen är att de framtagna indikatorerna ska integreras med existerande avfallsrapportering i kommunerna (till exempel i Avfall Web) och i den nationella uppföljningen som Naturvårdsverket genomför. En användarvägledning har också producerats inom projektet med syfte att ge en lättöverskådlig bild över indikatorerna och vad de kan användas till.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Gode, Jenny
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindfors, Lars-Gunnar
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Staffas, Louise
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hansson, Julia
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Holmgren, Kristina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Stenmarck, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fortkamp, Uwe
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Energisystem i en resursknapp framtid2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Människans användning av jordens resurser behöver nå långsiktigt hållbara nivåer. Resurseffektivitet är ett av sju så kallade flaggskeppsinitiativ som EU-kommissionen lanserat inom ramen för Europa 2020-strategin (EU-kommissionen 2010). Initiativet för ett resurseffektivt Europa syftar till att stödja en resurseffektiv och koldioxidsnål ekonomi och hållbar utveckling. Initiativet riktas mot ett flertal områden – klimat, energi, transporter, industri, råvaror, jordbruk, fiske, biodiversitet och regional utveckling (EU-kommissionen 2011). Ökad resurseffektivitet i energisystemet är en del av detta och innefattar exempelvis energieffektivisering, minskad energikonsumtion, ökad användning av förnybar energi och minskad användning av fossila bränslen. De sektorer som huvudsakligen berörs är el- och värmeproduktion, industri, transporter, bostäder och avfall.

    IVL Svenska Miljöinstitutet har, med finansiellt stöd från Energimyndigheten, i denna broschyr gjort en sammanställning av kopplingen mellan resurseffektivitet och energisystem. Dennasammanställning gör inte anspråk på att vara heltäckande utan syftar till påbörja en diskussion om resurseffektivitet kopplat till energisystemet.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Gode, Jenny
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindfors, Lars-Gunnar
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Staffas, Louise
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hansson, Julia
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Holmgren, Kristina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Stenmarck, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fortkamp, Uwe
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Energisystem i en resursknapp framtid - Underlag till en workshop 16 januari 20162014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report is only available in Swedish.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Hansson, Katarina
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Cousins, Anna Palm
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Norström, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Graae, Lisette
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Stenmarck, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sammanställning av befintlig kunskap om föroreningskällor till PFAS-ämnen i svensk miljö2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Användning av brandskum kan ses som den mest betydande PFAS-källan direkt till miljön ur ett historiskt perspektiv, och fortfarande idag innehåller brandskum per- och polyfluorerade ämnen även om innehållet har modifierats efter PFOS-förbudet 2011. Den sannolikt mest betydande PFAS-källan idag är därför förorenad mark kring de brandövningsplatser där PFAS-innehållande brandskum har använts frekvent under årtionden. De totala historiska och nutida utsläppen till följd av användning av brandskum har inte kunnat kvantifieras, men en grov värsta-falls-uppskattning om hur mycket PFAS som kan ha släppts ut vid brandsläckningsarbeten i samband med olycksbränder gjordes. Med de antaganden som gjordes uppskattades medelutsläppen under från 1998-2011 till ca 45 kg/år (summa 16 PFAS). En grov uppskattning av utsläpp i samband med brandövningar på flygplatser gjordes också, vilket resulterade i uppskattade utsläpp av enbart PFOS motsvarande 25-350 kg/år.

    Utöver användningen av brandskum har den begränsade tillgängliga information avseende mängder PFAS i varor och produkter inneburit att kvantifieringen av PFAS-flöden från övriga enskilda produktgrupper via avfallsled och vidare till miljö inte varit möjlig. Utifrån användningsområden som identifierats av KEMI (2015) har en kvalitativ bedömning av relevanta avfallsflöden genomförts, vilken visar att de varor och produkter som kan innehålla PFAS med största sannolikhet kommer att skickas till förbränning, hanteras som farligt avfall eller återanvändas alternativt återvinnas. Vid förbränning (vilket också inkluderar det som hanteras som farligt avfall i stor utsträckning) är utsläppen av PFAS till miljön små. Återanvändning innebär att man använder produkten för samma ändamål som den var tänkt och spridningsförfarandet blir då också samma. Vid återvinning ombearbetas materialet så att det kan användas i nya produkter. Vid viss typ av återvinning t.ex. av plaster kan det innebära att PFAS finns kvar i materialet.

    Den viktigaste transportvägen av PFAS från samhället ut i miljön, utöver den direkta spridningen via brandskum är sannolikt via reningsverken. Där kanaliseras många samlade utsläpp från produkter via hushåll, industrier och via lakvatten, samtidigt som PFAS-förorenat dricksvatten i urbana miljöer kan återcirkulera via reningsverken och därmed transporteras från grundvatten till ytvatten via dricksvattennätet och avloppsreningsverk. Utsläppen av PFAS (15 st) via utgående avloppsvatten från samtliga svenska reningsverk uppskattades till ca 70 kg/år, sett över åren 2006-2013, varav PFOS utgjorde cirka 10 procent.

    This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Hultén, Johan
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Stenmarck, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Food Redistribution in the Nordic Region - Phase II: Identification of best practice models for enhanced food redistribution2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Food waste reduction is an area of growing importance among the Nordic governments as well as at the EU level. The Nordic Council of Ministers has published several reports in recent years as part of the Green Growth Program, showing the amounts of food wasted and proposing technical and organizational solutions to the problems of food waste.

    Based on previous work done in the Nordic Food Redistribution Project, this report investigates best practice models among donors, receivers and authorities and proposes concrete steps towards safe and comprehensive systems for food redistribution through food banks and direct redistribution.

    This report summarizes results from phase II in the Nordic project on food redistribution through food banks and direct redistribution (referred to as the Nordic food redistribution project). The project is initiated by the Nordic Council of Ministers through the Green Growth program and financed by the Food and Agriculture program. The Green Growth program aims at greening the Nordic economies through eight prioritized areas, one of which is to develop techniques and methods for waste treatment. Viewing food redistribution as a method for reducing food waste, the food redistribution project falls within the scope of this prioritized area.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Jensen, Carl
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sjöström, John
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Schmidt, Lisa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Stenmarck, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gula tunnan2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med projektet var att öka kunskapen om fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar i en blandad fraktion under svenska förhållanden, i denna rapport kallat Gula tunnan. Genom praktiska försök undersöktes vilken påverkan ett sådant insamlingssystem har på: insamlingsnivåerna renhetsgraden för det insamlade materialet hushållens upplevelse och erfarenheter Insamlade mängder förpackningar och tidningar i den gula tunnan och mängder förpackningar och tidningar som fanns kvar i restavfallet indikerar att den stora vinsten med Gula tunnan är att hushållen kan kasta sina tidningar och förpackningar i nära anslutning till sin fastighet. Detta snarare än att slippa sortera tidningar och förpackningar separat. Denna övergripande slutsats baseras på att de insamlade mängderna av tidningar och förpackningar är större samt att mängderna tidningar och förpackningar minskar i restavfallet när Gula tunnan jämförs med bringsystemet. Någon motsvarande förbättring för Gula tunnan i jämförelse med andra fastighetsnära insamlingssystem kunde inte mätas I genomförd beteendestudie framhåller dock hushållen att en stor fördel med Gula tunnan är att slippa sortera sina tidningar och förpackningar i olika fraktioner. Fördelar som nämnts med Gula tunnan är att slippa fundera över vilket material förpackningen består av samt att insamlingssystemet sparar utrymme i hemmet.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Junestedt, Christian
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ek, Mats
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Stenmarck, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Nya lakvatten - kemisk sammansättning och lämplig behandling2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vid deponin Fläskebo utanför Göteborg har man sedan start år 2003 deponerat enligt nya förordningen, varför lakvatten från Fläskebo deponi kan anses vara av den typen vi kommer att se från deponier utan organiskt material. Fläskebo valdes därför ut som referensobjekt att jämföra med lakvatten från äldre deponier (Öman och Junestedt 2007). Det är tydligt att lakvatten från nyanlagda deponier kommer att ha en annan sammansättning än det från äldre deponier. Den minskade mängden organiskt material i deponin kommer främst att minska läckaget av löst organiskt material och ammoniumkväve. Viktigt är också att miljön i deponin inte längre kommer att vara anaerob, åtminstone inte i större delen. Följden av det är, förutom en minskad bildning av biogas, att metallerna i deponin inte längre kommer att bindas som sulfider. En större andel metaller kan därför återfinnas i lakvattnet. Övergången kommer på lång sikt att helt förskjuta fokus i lakvattenbehandlingen. Idag är det primära att minska mängden ammonium, och lättnedbrutet organiskt material. Bara i vissa fall krävs att mängden av tungmetaller minskas, och därför räcker oftast en biologisk behandling. För lakvatten från en nyanlagd deponi behövs ett biologiskt steg bara för en mycket känslig recipient, medan man kan behöva fälla ut tungmetaller oftare.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Laurenti, Rafael
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Moberg, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Stenmarck, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Calculating the pre-consumer waste footprint: A screening study of 10 selected products2017Inngår i: Waste Management & Research, ISSN 0734-242X, E-ISSN 1096-3669, Vol. 1, nr 35, s. 65-78Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Knowledge about the total waste generated by the production of consumer goods can help raise awareness among policy-makers, producers and consumers of the benefits of closing loops in a future circular economy, avoiding unnecessary production and production steps and associated generation of large amounts of waste.

    In strict life cycle assessment practice, information on waste outputs from intermediate industrial processes of material and energy transformation is translated into and declared as potential environmental impacts, which are often not reported in the final results. In this study, a procedure to extract available intermediate data and perform a systematic pre-consumer waste footprint analysis was developed. The pre-consumer waste footprint concept was tested to analyse 10 generic products, which provided some novel and interesting results for the different product categories and identified a number of challenges that need to be resolved in development of the waste footprint concept.

    These challenges include standardised data declaration on waste in life cycle assessment, with a separation into waste categories illustrating the implicit environmental and scale of significance of waste types and quantities (e.g. hazardous waste, inert waste, waste for recycling/incineration) and establishment of a common definition of waste throughout sectors and nations.

    In addition to the waste that results as a product is used and discarded, waste is generated during the production process (i.e. during extracting resources, transporting, producing fuels and electricity, manufacturing, etc.). Although most consumers are aware of the amount of waste they generate themselves, relatively few are aware of the waste generated in the course of producing the goods that they consume. Without adequate tools that can help counteract this low transparency owing to temporal and spatial separation of production, consumption and waste management, there is a risk of awareness remaining low or being based on invalid information. This relevant knowledge is also important in a larger context of policy making, when possibilities for reduction of waste need to be identified and progress measured. Previous studies have estimated the post-consumer waste footprint and the pre- and post-consumer waste footprint using socalled extended input-output analysis. The results of these types of region- and sector-aggregated analysis are relevant to governments monitoring and evaluating progress of regions and economic sectors overall.

  • 13.
    Laurenti, Rafael
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Stenmarck, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Produkters totala avfall - studie om avfallsfotavtryck och klimatkostnad2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Förutom det avfall som uppstår då en förbrukad produkt slängs, så uppstår avfall under tillverkningen av produkten. Konsumenter kan ha svårt att se den totala påverkan som deras konsumtionsbeteenden har på miljön eftersom de direkt bara kan se det avfall som uppkommer hos dem själva när de slänger sina uttjänta produkter. Utan någon mer detaljerad information om olika produkters totala miljöpåverkan, är det svårt för konsumenter att ändra sina beteenden till mer konsekvent hållbara. I denna studie har vi utvecklat en metod för att beräkna produkters avfallsfotavtryck med syfte att förbättra kunskapen och medvetenheten hos konsumenter om den totala mängden avfall som uppkommer i samband med produktionen av de produkter som de konsumerar. For an English version, read report B2244E.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Laurenti, Rafael
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Stenmarck, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    The total waste of products – a study on waste footprint and climate cost2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Except from the waste that results as a produced is used and discarded, waste is generated during production of the product itself. Consumers may have difficulties to in realizing the full extent of the impact that their consumption behaviors have on the environment as they only see the waste generated in the household. Without comprehensive information about the lifecycle impacts of goods, consumers cannot adopt consistent sustainable conducts. In this study we developed a waste footprint metric in order to improve understanding and awareness of consumers about the total waste generated in the course of producing the goods they consume.

    We calculated the waste footprint of 11 products and estimated the climate cost due to the greenhouse gas emissions related to the production processes. The consumer goods assessed were chicken and beef, an electric drill, a laptop computer, a liter of milk, a pair of trousers, a pair of leather shoes, a smart phone, training clothes (a T-shirt and a pair of shorts in polyester), carton milk packaging and a newspaper.

    The results demonstrate that there are great environmental benefits by producing less consumer goods and use the products more efficiently because only then it is possible to reduce the overall waste footprint from our consumption. We thus argue for the importance of changing consumption patterns, and advocate for novel business models based on a use-oriented consumption (sharing and reusing) that encourage different ways of consuming and more sustainable life styles.

    Den här rapporten är på engelska. För svensk version, läs B2244.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 15.
    Ljunggren Söderman, Maria
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Larsson, Helena
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Jensen, Carl
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Palm, David
    Stenmarck, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Due, Sanna
    Gripwall, Anna-Carin
    Goda exempel på förebyggande av avfall för kommuner - idébok för en mer hållbar produktion och konsumtion2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sverige är bra på avfallshantering. Vi har lärt oss att återvinna mjölkkartonger och konservburkar. Våra återvinningscentraler samlar in allt från batterier till båtmotorer. På avfallsanläggningar runt om i landet tar man hand om både matavfall och farligt avfall, och man utvinner värme och energi ur förbränningen av avfall. Även om det fortfarande kan bli bättre, kan vi konstatera att vi har kommit en bit på vägen mot en mer hållbar avfallshantering.Förebyggande av avfall är prioriterat i de nationella miljömålen och den nationella avfallsplanen. Även EU prioriterar förebyggande av avfall. I det nya ramdirektivet för avfall står det att lagstiftning och politik på avfallsområdet bör styras av en avfallshierarki. Förebyggande av avfall står högst upp i hierarkin. Första prioritet är därmed att se till att det blir så lite avfall och avfall så fritt från gifter som möjligt. I direktivet finns även ett krav på att EU-länderna ska ta fram nationella program för det förebyggande arbetet. Programmet ska enligt direktivet vara klart senast 2014. Den finansiella fördelen med att förebygga avfall är enorm. Investeringar i förebyggande åtgärder är ett bra sätt att minska utgifterna för avfallshantering. Kommunerna inte bara sparar pengar på att man inte behöver samla in lika mycket avfall, utan sortering och drift av anläggningar kräver också mindre resurser. I slutändan gagnar det kommunmedborgarna både miljömässigt och ekonomiskt.Genom att förlänga livet på redan tillverkade produkter behöver man inte köpa nytt lika ofta. Besparingarna för färre och undvikna inköp kan bli stora, speciellt för större organisationer. Kommunerna har en stor potential att både nå fram till invånarna och att skapa storskaliga förändringar.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 16.
    Loh Lindholm, Carina
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gerhardsson, Hanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Stenmarck, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Återbruk av möbler och interiöra byggprodukter Utvärdering och arbetsguide baserat på erfarenheter från IVL:s lokalanpassningar2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vid renovering eller byte av kontor är det vanligt att möbler och fasta interiöra byggprodukter rivs och går till avfallshantering utan värdering av befintligt skick. Bygg- och rivningsavfall är den största avfallsströmmen i Sverige, undantaget gruvavfall, och uppgick år 2016 till drygt tio miljoner ton. I statistiken ingår inte möbler, som oftast slängs som brännbart av en annan aktör innan rivningen av fast interiör sker. En anpassad lokalanpassningsprocess som möjliggör återbruk av interiöra produkter kan bidra till ett mer resurseffektivt byggande med minskade avfallsmängder, minskade kostnader, minskad klimatbelastning och bättre hushållning av naturresurser.

    Denna rapport riktar sig till alla aktörer som har inflytande över produktval i samband med lokalanpassningar av kontor, och har målet att skapa ett utökat kunskapssunderlag som kan stödja ökat återbruk av möbler och fasta interiöra byggprodukter i samband med dessa processer. Detta har gjorts med utgångspunkt i fallstudier av lokalanpassningar av IVL:s kontor i Göteborg och Stockholm. Fallstudiernas återbruk har utvärderats i form av påverkan på avfallsmängder, växthusgasutsläpp och projektkostnader. Erfarenheter kring avgörande steg i lokalanpassningsprocessen och förslag på nya arbetssätt för olika aktörer har även sammanställts i en arbetsguide för återbruk.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 17.
    Martin, Michael
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Stenmarck, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Laurenti, R.
    Developing Adequate Communication of Waste Footprints of Products for a Circular Economy—A Stakeholder Consultation.2018Inngår i: Resources, E-ISSN 2079-9276, nr 78Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Relatively few consumers are conscious of the waste generated in the course of producing the goods that they consume, although most are aware of the amount of waste they dispose of. This article reports on a small-scale survey (N = 28) among stakeholders aimed at developing adequate communication of preconsumer waste footprints of consumer goods in the context of the circular economy. Life cycle assessment (LCA) practitioners and consumers assessed five methodological details of an approach for calculating and communicating a product waste footprint (PWF). Most of the respondents expressed that the guidelines described in the proposed PWF methodology are good enough for the purposes of differentiating waste and byproducts, and defining which material flow shall be accounted for. Some LCA practitioners declared that the proposed streamlined method may not be adequate for conveying the environmental significance of waste types. The respondents also expressed that the PWF concept would be primarily useful and/or needed for consumers and government, and in the contexts of improving environmental awareness of consumers, environmental policy making, visualizing waste flows in a circular economy, and improving resource efficiency in industry, and less useful/needed in a business-to-business context. The PWF has been successfully used by diverse stakeholder groups in Sweden mostly to promote sustainable production and consumption across society. A notable example is the ‘invisible waste’ (#invisiblewaste) campaign of the Swedish Waste Management Association (Avfall Sverige). The concerns of the LCA experts have therefore not held true. The symbolic power and parsimony of the PWF concept appears to be effective in sensitizing consumers towards waste issues so that circular economy strategies beyond recycling are possible to be fully realized.

  • 18.
    Miliute-Plepiene, Jurate
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sundqvist, Jan-Olov
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Stenmarck, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Zhang, Yuqing
    Klimatpåverkan från olika avfallsfraktioner2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Målet för detta projekt var att i ett livcykelsperspektiv beskriva olika avfallsfraktioners klimatpåverkan från: avfallshantering (”nedströmsstudien”) och avfallsförebyggande åtgärder (”uppströmsstudien”). Koldioxidbesparingarna eller -belastningarna illustrerar vi sedan som motsvarande kilometer av transport som man skulle kunna köra med en genomsnittlig bensindriven personbil.

    Analysen täcker 32 olika fraktioner av hushållsavfall baserade på avfallsklassificeringen i Avfall Web. Matavfall, olika förpackningsavfall, textilier, flera typer av grovavfall, farligt och restavfall är bland de fraktioner som analyserades. Klimatpåverkan utrycks i CO2 ekvivalenter (CO2e) och baseras på resultat från olika livscykelanalysstudier. De högsta koldioxidbesparingarna genereras genom förebyggande av textil samt av elektriskt och elektroniskt avfall. Avfallsförebyggande genom minskad konsumtion ger större klimatvinster än återvinning. Samtidigt är materialåtervinning av hushållsavfall i de flesta fall bättre för klimatet än energiåtervinning. Den högsta klimatbelastningen (per kg avfall) kommer från farligt avfall.

    Resultaten får anses som överslagsmässiga, beräkningarna är baserade på data från flera olika källor, och ibland från källor där samma data skiljer sig åt. I vissa fall har schabloner använts (exempelvis transporter) eller grova uppskattningar.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 19.
    Nyblom, Åsa
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ekholm, Hanna Matschke
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Stenmarck, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Matavfall i butik - Analys av samhällsförändringar2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det senaste decenniet har matavfall gått från att vara en ickefråga till att bli en miljöfråga i fokus, både i samhället i stort och i livsmedelshandeln. Rapporten beskriver vilka drivkrafter och nyckelaktörer som varit avgörande för den utvecklingen inom livsmedelshandeln och pekar ut strategier som kan vara överförbara till aktörer inom andra miljöområden där förändring behöver ske.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 20.
    Palm Cousins, Anna
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Stare Lins, Malin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Stenmarck, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Options for increased low-risk recycling of building products2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Materials containing chemical substances with hazardous properties may, under certain conditions generate undesirable emissions of such chemicals during the use phase, as well as during recycling and other types of waste treatment. Since recycling of materials is a key element in the movement towards a circular economy it is crucial that the recycling is conducted in way that minimizes the risk associated with exposure to hazardous chemicals. Construction and demolition waste is a category of products where large volumes of waste are managed. In addition, new construction is very resource- and energy-intensive, which is why increased recycling is desirable from a waste, energy and resource perspective. Meanwhile many of the older building products which are now appearing as waste due to demolition and re-construction, contain potentially harmful substances such as various plasticizers, flame retardants, anti-corrosion and waterproofing additives, etc. Chemicals which have been phased-out from new materials may thus remain in the technosphere due to recycling of older materials. The EU target for recycling of construction and demolition waste is set to 70 percent by the year 2020 and development of reliable procedures for waste management, recycling and risk assessment for this product group are desirable.

    Based on current knowledge on recycling methods for construction goods and chemical contents we have specifically studied four building product categories: PVC floor, plaster waste, flat glass and EPS boards which were selected based on a set of selected criteria. Opportunities and obstacles for increased recycling were highlighted for each product category. Specific attention was also given to the demolition process, as it precedes recycling and reuse of any type of construction material. The following aspects were studied: recyclability with current methods, pre-treatment requirements to guarantee safe materials, the possibility to carry out risk assessments with regard to hazardous substances and use area as well as recyclability for other purposes than the products’ original function. The study was mainly carried out through literature studies and interviews/visits with relevant actors.

    Out of the four product categories the largest potential for climate savings was estimated to arise from increased recycling of EPS, a material group with low content of hazardous chemicals (in Sweden and depending on the production year). Although the environmental burdens for the other product groups are lower in comparison to that of EPS, increasing recycling for these products would still carry with it significant climate savings. For product groups where recycling techniques and infrastructure are already in place i.e. for plaster and glass, increasing recycling rates could be achieved with relatively little effort. Increased selective demolition and on-site sorting of construction and demolition waste is of great importance to enable an increase of the recycling of building products, and also to better control the occurrence and flow of chemicals throughout the product lifetime and through waste and recycling stages. This is especially true for building products that already have a functioning recycling process with no significant problems regarding hazardous substances e.g. plaster boards and flat glass. Through selective demolition, it is possible to increase recycling rates in a relatively short time. However, even though selective demolition is often a requirement from ordering clients in demolition purchasing involving actors within the public sector, follow-ups are rare and most likely selective demolition does not occur to sufficient extent. The main obstacle to increased selective demolition is the lack of incentive due to the high cost compared to incineration of mixed fractions since the value of the sorted material is not sufficient to compete with conventional treatment. Much larger volumes of waste are needed for the value to be sufficient in relation to transportation costs (true for e.g. plastic). Lack of spacefor containers is also an obstacle. Therefore selective demolition is more common on larger demolition sites. Economic instruments need to be implemented to increase the application of selective demolition.

    The results from the project showed that hazardous chemicals are not the main obstacle to increased recycling of building products, rather it has to do with costs and access to recycling facilities. Thus economic instruments and improved logistics and infrastructure may promote increased recycling.

    Den här rapporten finns endast på engelska. Svensk sammanfattning finns i rapporten.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 21.
    Stenmarck, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Missing Food, Missing Data? A Critical Review of Global Food Losses and Food Waste Data2017Inngår i: Environmental Science and Technology, ISSN 0013-936X, E-ISSN 1520-5851Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Food losses and food waste (FLW) have become a global concern in recent years and emerge as a priority in the global and national political agenda (e.g., with Target 12.3 in the new United Nations Sustainable Development Goals). A good understanding of the availability and quality of global FLW data is a prerequisite for tracking progress on reduction targets, analyzing environmental impacts, and exploring mitigation strategies for FLW. There has been a growing body of literature on FLW quantification in the past years; however, significant challenges remain, such as data inconsistency and a narrow temporal, geographical, and food supply chain coverage.

    In this paper, we examined 202 publications which reported FLW data for 84 countries and 52 individual years from 1933 to 2014. We found that most existing publications are conducted for a few industrialized countries (e.g., the United Kingdom and the United States), and over half of them are based only on secondary data, which signals high uncertainties in the existing global FLW database.

    Despite these uncertainties, existing data indicate that per-capita food waste in the household increases with an increase of per-capita GDP. We believe that more consistent, in-depth, and primary-data-based studies, especially for emerging economies, are badly needed to better inform relevant policy on FLW reduction and environmental impacts mitigation.

  • 22.
    Stenmarck, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Take away engångsartiklar - Nya affärsmodeller för att minska avfallet från engångs take-away-artiklar2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Trenden att förtära mat och dryck i take-away engångsförpackningar ökar och med det avfall från engångsartiklar. Den här rapporten undersöker vilka nya affärsmodeller som kan underlätta en minskning av användandet av take-away engångsförpackningar samt hur hyresvärdar kan påverka restauranghyresgäster i samma riktning.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 23.
    Stenmarck, Åsa
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Andersson, Tova
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lätt, Ambjörn
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Svensk frivillig överenskommelse för minskat matsvinn och förluster i livsmedelsbranschen2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Tanken med detta projekt var att skapa en bas för en frivillig överenskommelse för att minska matsvinnet i hela livsmedelskedjan. Agenda 2030 och målet 12.3 om halvering av matavfallet är en del av målbilden. Arbetet pågick under 2019 med ambitionen att arbetet sedan ska fortsätta med en faktisk etablering av en svensk frivillig överenskommelse under 2020.

    Överenskommelsen består av tre olika delar:

    1. Mål: Som mål har överenskommelsen antagit Agenda 2030:s mål 12.3. Om förslaget till svenskt miljömål beslutas under 2020 så kommer det utgöra ett viktigt delmål även för överenskommelsen.
    2. Datarapportering: kommer att ske från partnerna till överenskommelsen.
    3. Arbetsgrupper: kommer att startas med syftet att hitta möjligheter till att minska matsvinnet och förlusterna längs livsmedelskedjan.

    Den svenska överenskommelsen (Samarbete för minskat matsvinn) lanserades 12 mars 2020. De företag och organisationer som är med i överenskommelsen från start är: Arla, Compass Group AB, Coor, Fazer, Linas matkasse, Livsmedelsindustrierna, LRF, Martin & Servera, Menigo, Norrmejerier, Orkla Foods Sverige, Potatisodlarna, Sodexo, Svenska Köttföretagen och Visita.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 24.
    Stenmarck, Åsa
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Belleza, Elin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fråne, Anna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hazardous substances in plastics – ways to increase recycling2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This project is a part of the Nordic Council of Ministers’ initiative “Green growth” and a continuation of the previous three projects on plastics recycling (“Future solutions for Nordic plastic recycling”, “Plastic sorting at recycling centres” and “Nordic plastic value chains – case WEEE”). In all these reports the content of hazardous substances was mentioned as an obstacle for increased plastics recycling. The project is also in line with EU’s aim for increased plastics recycling and the package on circular economy.

    In modern society we use plastic polymers in many different applications. To make the polymers fit our needs, we give them desirable properties by the use of added substances. Therefore, plastic products, like all other products and materials, contain a broad range of substances. The substances, or additives, can for example be flame retardants, pigments, fillers, UV-chemicals, plasticizers and stabilisers that are used to improve the properties of the plastics and reduce costs. The global production of additives is around 13 million tonnes, and the demand is forecasted to increase in the years to come. The global consumption.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 25.
    Stenmarck, Åsa
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Corrado, S.
    Caldeira, C.
    Eriksson, M.
    Hanssen, O-J.
    Hauser, H-E.
    Holsteijn, F.
    Liu, G.
    Östergren, K.
    Parry, A.
    Secondi, L.
    Sala, S.
    Food waste accounting methodologies: Challenges, opportunities, and further advancements2019Inngår i: Global Food Security, ISSN 2211-9124, Vol. 20, s. 93-100Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Beskrivning av utmaning att mäta matavfallsmängder

  • 26.
    Stenmarck, Åsa
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Elander, Maria
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Björklund, Anna
    Finnveden, Göran
    Styrmedel för ökad materialåtervinning - En kartläggning2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med projektet var att sammanställa ännu outnyttjade potentialer för materialåtervinning i Sverige samt att kartlägga, analysera och föreslå styrmedel som kan bidra till en ökad materialåtervinning. Projektet genomfördes som en litteraturstudie av potentiella styrmedel för ökad materialåtervinning, en fördjupad analys av styrmedel som bedömdes särskilt intressanta att beskriva och värdera närmare samt en analys av två utvalda styrmedel. Sammanlagt beskrevs tio olika styrmedel som bedömdes ha potential att öka materialåtervinningen i Sverige. Två av dessa, Krav på materialåtervinning för bygg- och rivningsprojekt samt Krav på utsortering och materialåtervinning av avfall från verksamheter och hushåll analyserades närmare utifrån olika aspekter (t.ex. potentiell miljövinst genom materialåtervinning, kostnad för implementering och acceptans). Valet motiverades med att mycket avfall från bygg- och rivningssektorn inte sorteras och att det finns stora mängder återvinningsbart material i blandat avfall. Potentialen att öka materialåtervinningen bedömdes som stor och förutsättningarna för genomförande vara relativt goda.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 27.
    Stenmarck, Åsa
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hanssen, Ole Jörgen
    Silvennoinen, Kirsi
    Katajajuuri, Juha-Matti
    Werge, Mads
    Initiatives on prevention of food waste in the retail and wholesale trades2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    This project was initiated by the Nordic Council of Ministers and its waste prevention group. The project has been focusing on the following issues:*Amounts of food waste from the retail and wholesale sector*Causes for food waste generation*Initiatives to reduce the amounts of food waste*Recommendations for measures that could be taken to change the present situationThe results are based on a literature review and interviews with representatives from the retail and wholesale sector in the Nordic countries.AmountsIn all countries there exists detailed information from retail and wholesale chains but from Denmark and Sweden these data have not been made available for the project as they are not public. In Norway detailed data have been made available through the ForMat project. In Finland some chains have provided data within the project and an estimation of the total value has been made. The data from Norway is considered representative of the composition of food waste and used as to estimate the composition in the other Nordic countries. The most common product groups present in the waste flows are; fresh fruits, vegetables, and fresh bakery products. At the bottom of the list there is canned, dried and frozen food, all with very long shelf lives.Causes for food waste generationThe main reason observed in the interviews is that the food becomes “un-saleable". All known causes for this are more or less linked to customers? behaviour or to the shop-owners top priority goal to sell (which means to provide full shelves and a broad variety of products). Other reasons are related to how the shops are operated or how the food is handled in the shops.Initiatives to reduce food wasteA number of initiatives have already been taken within the sector, for example optimisation of the selling of products, better management of orders, better handling of food and increased education of personnel. The interviews showed that one of the important obstacles in reducing food losses is the notion that customers expect full shelves with a great variety of “fresh" food. No one in the sector would introduce measures which might decrease the sales. Much would be won if the behaviour and desires of the customers could be changed.Suggestions for actionsIt is not efficient for authorities to develop regulations that directly interfere with the work being done in companies to limit food waste, but three types of actions should be given priority: *Actions to be taken with the customer in mind. These actions should aim at changing the behaviour and the demands of the customers.*Actions to prevent regulations and policies that might increase the amount of food waste in the retail sector.*Actions that lead to the best treatment of food waste and facilitates donating of food etc.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 28.
    Stenmarck, Åsa
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Jensen, Carl
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Report on estimates of European food waste levels2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Food waste is an issue of importance to global food security and good environmental governance, directly linked with environmental, economic and social impacts. Different studies show that between 1/3 and 1/2 of the world food production is not consumed, leading to negative impacts throughout the food supply chain including households. There is a pressing need to prevent and reduce food waste to make the transition to a resource efficient Europe.

    The collection and analysis of data from across Europe for this study generated an estimate of food waste in the EU-28 of 88 million tonnes.This estimate is for 2012 and includes both edible food and inedible parts associated with food. This equates to 173 kilograms of food waste per person in the EU-28. The total amounts of food produced in EU for 2011 were around 865 kg / person , this would mean that in total we are wasting 20 percent of the total food produced.

    The sectors contributing the most to food waste are households (47 million tonnes ± 4 million tonnes) and processing (17 million tonnes ± 13 million tonnes). These two sectors account for 72 percent of EU food waste, although there is considerable uncertainty around the estimate for the processing sector compared to all the other sectors. This is due to only four MS providing information of sufficiently high quality. In addition the differences in the normalized food waste amounts between the countries were great. Of the remaining 28 percent of food waste 11 million tonnes (12%) comes from food service, 9 million tonnes (10%) comes from primary production and 5 million tonnes (5%) comes from wholesale and retail.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 29.
    Stenmarck, Åsa
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kock, Elisabet
    Palm, David
    Sundqvist, Jan-Olov
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Insamling av återvinningsbart material i blandad fraktion - en ekonomisk bedömning2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta projekt har varit att bedöma de ekonomiska förutsättningarna för ett system baserad på insamling av återvinningsbart material i blandad fraktion i Sverige ur ett företagsekonomiskt och samhällsekonomiskt perspektiv. Kostnadsbedömningen har gjorts för två fall med Halmstad som modellkommun: 1. Insamling och återvinning i dagens system, vilket innebär till största delen återvinningsstationer samt en mindre del fastighetsnära insamling. 2. Insamling och återvinning i ett fastighetsnära system där förpackningar och tidningar samlas in i blandad fraktion och behandlas i en MRF. Följande resultat har framkommit: ' Företagskostnaderna blir sammantaget något högre för system 2 än för system 1, resultatet är starkt beroende av intäkterna för materialförsäljning. Resultatet per ton avfall insamlat till återvinning varierar naturligt med den mängd som samlas in. Skillnaden mellan systemen får ses som liten. ' Intäkterna spelar stor roll för det slutgiltiga resultatet. ' Miljökostnaderna är i stort sett samma för de båda systemen

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 30.
    Stenmarck, Åsa
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sandkvist, Filip
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sundqvist, Jan-Olov
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ekvall, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Underlag för utveckling av policy för förebyggande av avfall2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Kunskapen om vinsterna med att arbeta med avfallsförebyggande borde spridas mer. De organisationer, både privata och offentliga, som vi har pratat med i projektet säger entydigt är att det har lönat sig att arbeta med avfallsförebyggande. De har sparat pengar, tid och inte minst så har de skapat arbetsplatser som de som jobbar där är stolta över.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 31.
    Stenmarck, Åsa
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sundqvist, Jan-Olov
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Användning av täta oorganiska restprodukter som tätskikt i deponier2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Projektet syftar till att med laboratorietester och fältförsök i halvstor skala undersöka några olika restprodukters lämplighet som tätskikt i deponier, och att utveckla en metod för att bedöma olika avfalls möjligheter att användas som tätskiktsmaterial. De restprodukter som studeras är grönlutslam från skogsindustrin samt askor från biobränsleförbränning från såväl skogsindustri som energiindustri. De valda restprodukterna har undersökts avseende: * kemisk sammansättning: huvudelement, tungmetaller, TS-halt, halt organiskt material, askhalt, pH, alkalinitet, etc. * laktester - satsvisa, standardiserade laktester under olika förhållanden har genomförts. * laktester - ytlakning, för att studera utlakningen genom ytdiffusion. * hydraulisk permeabilitet * torktest - hur uppför sig materialen när det torkar Laboratorietesterna visade att flera av materialen kan vara lämpliga att använda som tätskikt. Testceller om 5*5 meter byggdes därför under sommaren 2003 upp på Skärnästippen på Iggesundsbruk. Fältförsöket gav dock så motsägelsefulla resultat att några slutsatser från det inte kan dras i någon riktning. Cellerna har sedan grävts upp och permeabilitetstester är gjorda på tätskikten.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 32.
    Stenmarck, Åsa
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sundqvist, Jan-Olov
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Insamling av återvinningsbart material i blandad fraktion2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Målet med projektet har varit att diskutera genomförbarheten i Sverige av insamling av förpackningar och tidningar i blandad fraktion med central eftersortering. Detta har belysts genom studiebesök på en anläggning i Storbritannien (Greenwich) och en anläggning i Norge. Kunskap har också samlats in genom litteratursökning, sökning på Internet och rundringning till avfallsföretag och organisationer samt forskare och konsulter i branschen både internationellt och nationellt. Resultaten kan sammanfattas i: ' Genomförbarhet - vad det gäller de tekniska aspekterna (insamling och sortering) ser vi inga hinder till att det skulle vara genomförbart i Sverige utan det är investeringsviljan hos svenska aktörer sp, är det stora hindret för ett införande. Detta har sitt ursprung i Producentansvarsförordningen (2006:1273) vilken innebär att producenten ensam tar ansvar för det genererade förpackningsavfallet och därmed blir materialägare på den totala marknaden. Vid ett införande skulle naturligtvis information till hushållen vara av största vikt. Det är omöjligt att förutspå en reaktion och flera tänkbara scenarier finns. ' Kvalitet - Tillräckliga uppgifter om kvaliteten på det utsorterade materialet har inte gått att få fram från någon ägare till en MRF (material recycling facility). De källor vi har frågat hävdar att materialet är 'säljbart'. ' Marknad - Vad gäller marknaden är våra källor eniga i det faktum att Kina sedan länge köpt upp det mesta på marknaden, framförallt plast och papper. Nu börjar dock Kina ställa högre krav på det material man köper och godtar inte material av alltför låg kvalitet. Eftersom det är en marknadsdriven export menar analytiker att den troligen inte skulle ske om det inte fanns behov av att återvinna material, d.v.s. en marknad för det återvunna materialet.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 33.
    Sundqvist, Jan-Olov
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Stenmarck, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ekvall, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Model for future waste generation2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    The research presented in this report is part of the effort to estimate future Swedish waste quantities in the research programme Towards Sustainable Waste Management. More specifically, we estimate future waste coefficients that are designed to be fed into EMEC, which describes the Swedish economy in terms of 26 industrial sectors, a public sector, and households. Production in the model of industry and public sector requires input of labour, capital, energy, and other commidities. With waste-intensity coefficients added to each production parameter in each sector, EMEC can calculate the future waste quantities generated in different economic scenarios. To produce the waste-intensity coefficients, we make a survey of the current Swedish waste statistics. For each waste category from each sector we estimate whether the quantity depends primarily on the production in the sector, on the inputs of commodities, on the depreciation of capital goods, or on the size of the workforce in the sector. We calculate current waste-intensity coefficients by dividing the waste quantities by the parameter(s) to which they are assigned. We also present five different scenarios to describe how the waste intensity can develop until the year 2030. As far as possible and when deemed to be relevant, we have set the industrial waste generation to depend on the use of a commodity or an energy carrier. The quantity of spent vehicles and most equipment is set to depend on the depreciation of capital goods. Some wastes have been allocated to the staff, for example household waste from business. The quantities of wastes from households have a similar approach where every waste category is assigned to a combination of 26 different commodities.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 33 of 33
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.43.0