IVL Svenska Miljöinstitutet

ivl.se
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 8 av 8
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Bloom, Erica
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ferm, Martin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fjaestad, Monika
    Haeger-Eugensson, Marie
    Liljeberg, Marcus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Must, Aime
    Svennberg, Kaisa
    Lin, Tang.
    Mögel, organiska syror och kulturarv. Kyrkans inne- och utemiljö2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En kombination av ett klimat i förändring med ökande regnmängder och medeltemperaturer i kombination med energieffektivisering av kyrkobyggnader befaras medföra en ökad risk för uppkomst av mögelväxt och därmed biologisk nedbrytning av kyrkor och kulturföremål. Mögelproblem har på senare år uppmärksammats alltmer då kyrkomålningar, orglar och textilier allt oftare angripits. I detta projekt studerades fyra kyrkobyggnaders dels makro- och mikroklimat inomhus i förhållande till byggnadsfysikaliska egenskaper och kopplingen mellan inom- och utomhusklimatets eventuella samverkan. Mätningar genomfördes utom- och inomhus av temperatur och luftfuktighet samt vind utomhus. Vidare kartlades mögelskador i kyrkobyggnaderna och förekomsten av organiska syror dokumenterades. Projektresultaten visar att mögelsvamp finns närvarande i alla kyrkor utom i den relativt nyrenoverade Skarstad kyrka. Det s.k. 'Kyrkomöglet' fanns närvarande, framförallt i mikroklimaten, och återfanns i levande form trots låg relativ fuktighet inomhus. Höga halter av organiska syror återfanns i nischer, både på mögelskadade och mögelfria ytor. Dessa höga halter beror sannolikt huvudsakligen på materialets beskaffenhet och utgör främst ett problem i små utrymmen, ej i det stora kyrkorummet. Förutom kyrkans byggnadstekniska förutsättningar är sannolikt orsaken till att det i vissa kyrkor förekommer mögel och i andra inte, en kombination av luftfuktigheten och lufttemperaturen i kyrkans näromgivning, vindutsatthet, solinstrålningen samt eventuellt om det förekommer stora dygnsvariationer inom dessa parametrar. Detta projekt har visat att det är relevant att använda modellerade klimatdata för analysen av kopplingen mellan inomhus- och utomhusklimatet. Ytterligare en fördel är att det även går att visa vad som kan hända i ett framtida klimat av global uppvärmning då även detta går att simulera med samma modell. Resultaten visar sammanfattningsvis på en framkomlig väg att med modellerat lokalklimat kunna göra bättre riskbedömningar av inneklimat och mögeltillväxt

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Bloom, Erica
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fjällström, Pär
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sahlberg, Bo
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    God praxis för säker mögelsanering2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I samband med ROT-arbeten förekommer det att arbete måste göras i byggkonstruktioner där det finns mögel. Ofta kommer mögelförekomsten som en oväntad och oönskad överraskning. Arbete med och rivning av konstruktioner som är angripna av mögel, innebär att sporer och fragment av mögel som innehåller mögelgifter och cellväggskomponenter sprids till arbetsmiljön. Inandning av dessa partikulära luftföroreningar kan ha allvarliga hälsoeffekter. De hälsoeffekter som är vanligast efter exponering för mögel, är olika former av påverkan på luftvägarna, bland annat ODTS, Organic Dust Toxic Syndrome. I allvarliga fall kan en luftvägssjukdom, allergisk alveolit, utvecklas. Akut insjuknande med influensaliknande symptom och feber förekommer också och uppkommer några timmar efter exponering. Målet med denna studie är att utveckla konkreta råd och rekommendationer som kan tillämpas i det dagliga arbetet och som innebär att arbetet kan göras på ett säkert sätt och med god kvalitet vid mögelsanering samt ROT-arbete som kan innebära att man måste arbeta med mögelangripna konstruktioner. Resultatet i projektet är: Den enklaste riskbedömningsmetoden är att utgå från att det kan förekomma mögel i de miljöer där det kan förekomma fuktskador. Sådana miljöer är bland annat alla våtutrymmen (toaletter, badrum, kök) men också i vissa riskkonstruktioner som man känner till. Med tanke på risken att utveckla ODTS och allergisk alveolit, ska exponering för mögel och mögelhaltigt damm undvikas. Kända åtgärder som skyddar mot den ofta mycket höga exponeringen för damm vid ROT- och rivningsarbeten skyddar också mot exponering för och spridning av mögel. Vi rekommenderar att man inför en praxis för ROT-arbeten med risk för förekomst av mögel, som normalt sett ska följas. För att göra avsteg krävs en riskbedömning som visar att risken för exponering för damm och mögel är så liten att dessa åtgärder inte är motiverade.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Bloom, Erica
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fjällström, Pär
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sahlberg, Bo
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    God praxis för säker mögelsanering2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I samband med ROT-arbeten förekommer det att arbete måste göras i byggkonstruktioner där det finns mögel. Ofta kommer mögelförekomsten som en oväntad och oönskad överraskning. Arbete med och rivning av konstruktioner som är angripna av mögel, innebär att mögel sprids till arbetsmiljön tillsammans med det damm som alstras. Här finns tips och råd om hur man bedömer riskerna med möglet och vilka åtgärder som behövs för att undvika negativa hälsoeffekter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Bloom, Erica
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Must, Aime
    Åmand, Linda
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Peitzsch, Mirko
    Larsson, Lennart
    Sanering av mögelskador2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    När byggnadsmaterial har blivit angripet av mögel används ibland olika saneringsmedel eller metoder för att bli kvitt möglet och ibland torkas bara materialet ut utan åtgärd. Det finns studier som pekar på att sanering med framförallt kemiska medel inte hejdar eller eliminerar mögeltillväxt och på att frigörandet av partiklar från det mögelskadade materialet ökar vid intorkning. IVL Svenska Miljöinstitutet och Lunds universitet har samarbetat i detta projekt där effektiviteten av olika saneringsmedel/-metoder på mögelangripet byggnadsmaterial undersökts. Gipsskivor samt furusplint steriliserades och förorenades sedan artificiellt med kända mögelisolat av arterna Stachybotrys chartarum respektive Aspergillus versicolor. Materialen inkuberades i fuktkammare varefter c:a tio olika metoder/medel applicerades enligt tillverkarnas instruktioner. Mikrobiologiska och kemiska analyser utfördes av materialen före, direkt efter, efter sex veckor i rumstemperatur utanför fuktkammaren och åter efter ytterligare sex veckor i fuktkammaren. Målet med studien var att utröna huruvida de undersökta saneringsmedlen/-metoderna kunde eliminera mögeltillväxt samt destruera de mögelgifter som bildats i mögelskadan. Ingen av de saneringsmetoder som testats kunde eliminera livskraftig mögelväxt på de olika byggnadsmaterialen. I ett fall -med Alg & MögelBORT Proffs- oskadliggjordes den mögelart som materialet ursprungligen infekterats med, men återkolonisering med nya mögelarter förhindrades ej under gynnsamma förhållanden. Av samtliga saneringsmetoder var det också bara Alg & MögelBORT Proffs som minskade halten av alla de studerade toxinerna i gipsskiva. I furusplint minskade dock mängden toxiner efter flera behandlingar, i.e. med Penetrox-S, de båda bopreparaten, Klorin, Alg & MögelBORT Proffs samt efter torkning. Inget saneringsmedel eliminerade dock toxinerna helt från det skadade byggnadsmaterialet. Främst understryker projektresultaten vikten av att arbeta preventivt med fuktsäkerhet genom hela byggprocessen och förvaltningen för att förhindra uppkomst av mögelskador på byggnadsmaterial. När mögelskador konstaterats bör verksamhetsutövaren åtgärda orsaken till fuktskadan och även byta ut det skadade materialet

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Bloom, Erica
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sandö, Peter
    Erlandsson, Martin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Langer, Sarka
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    MIOC - Mögel och påväxt i relation till inneklimat och byggnadsegenskaper2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Projektets bas är en inventering av 24 kyrkor som ett representativt urval från 12 av Sveriges 13 stift. Inventeringen omfattar; luftkvalitetsmätningar, inventering av mögelförekomst, samt beskrivning av mikroklimatnischer, byggteknik och användning (brukarmönster). Resultatet av inventeringen utgör en egenskapsprofil per kyrka som sedan sätts i relation till uppmätta data för relativ fuktighet och temperatur i kyrkorna. Inget samband har identifierats mellan förekomst av mikrobiella skador och de aspekter som finns i egenskapsprofilen. Däremot har en hypotes ställts upp som utgår ifrån att från litteraturen etablerade kritiska fukttillstånd för trä bör kunna användas som ett styrande kriterium för att undvika mikrobiella skador i kyrkorna. Dessa kritiska fukttillstånd ges för olika relativ fuktighet och varaktighet, det vill säga max; 82procent RF i tre månader, 95 procent RF i fyra veckor och 98 procent RF i ett dygn. Utvärderingen visar att för fem kyrkor där mikrobiell påväxt inte identifierats så ligger parametrarna för kritiskt fukttillstånd under de värden som anges för trä. Beskrivning av kritiska fukttillstånd som tar hänsyn till de tre parametrarna varaktighet, relativ luftfuktighet och temperaturkan därför vara ett bättre sätt och bör kunna ersätta äldre kriterier för styr och regler som ofta bara anger en kritisk nivå för relativ luftfuktighet. Fortsatt arbete bör inriktas på att validera detta samband genom analys av fler kyrkor utan mikrobiella skador samtidigt som de kritiska fukttillstånden analyseras. Det samband som identifierats kan tillämpas för att optimera strategierna för styrningen av inneklimatet i kyrkor så att såväl energianvändningen som risken för skador relaterade till mögel och mikrobiell påväxt minimeras.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6. Christensson, Bengt
    et al.
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bloom, Erica
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Effektiva åtgärder mot spridning av skärvätskedimma och luftvägsproblem från skärvätskor2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Förekomst av utbrott av luftvägsbesvär har rapporterats vid arbete med skärvätskor. Tidigare forskning om luftvägsbesvär från skärvätskor visar att flera ämnen som förekommer i skärvätskedimma kan bidra till besvären. Studier har gjorts vid åtta företag för att undersöka hur skärvätskedimma sprids i arbetsmiljön och hur spridning av och exponering för skärvätskedimma kan undvikas. Samma skärvätska kan uppfattas som både mycket bra och mycket problematisk på olika företag. Detta tyder på att mikrobiologiska faktorer bidrar till besvären. Skötseln av skärvätskan är viktig för att minska förekomsten av besvär. Val av skärvätska och skärvätskans kemiska sammansättning har också stor betydelse. Inom projektet har mätningar gjorts av partikelhalten i luft som indikator på skärvätske-dimma. Denna mätmetod har visat sig vara effektiv för att identifiera källor som sprider skärvätskedimma. Projektets slutsatser är att besvär kan uppkomma även med bra skärvätskor och även om skärvätskan sköts väl. Därför är det klokt att utforma arbetsmetoder, maskiner, inkapslingar och ventilation så att spridning av och exponering för skärvätskedimma undviks. Befintliga inkapslingar och ventilation fungerar ofta inte tillräckligt bra för att effektivt fånga in skärvätskedimman. Insatser som minskar spridning av och exponering för skärvätskor är bland annat att säkerställa att befintliga inkapslingar och ventilation av maskiner fungerar väl, vilket de ofta inte gör idag. Dagen praxis ger inte tillräckligt bra skydd mot skärvätskedimma. Genom god utformning, kan luftvägsbesvär undvikas, även om skärvätskan skulle infekteras och mikroorganismer växa till. Dessutom behöver arbetsmetoderna ses över så att exponering för skärvätskedimma undviks. Åtgärder behövs för att hindra skärvätska från att ansamlas i ventilationssystemet. Luftrenare som placeras i ventilationssystemet direkt efter de maskiner där skärvätska används är en effektiv åtgärd som minskar förekomsten av skärvätska i frånluften och ger möjlighet att bättre dimensionera processutsug.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7. Christensson, Bengt
    et al.
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bloom, Erica
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Effektiva åtgärder mot spridning av skärvätskedimma och luftvägsproblem från skärvätskor2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under senare år har det både internationellt och i Sverige konstaterats ett antal ”utbrott” av luftvägsbesvär främst inom verkstadsindustri. Orsaken har antagits vara att anställda exponerats för aerosol (dimma) från skärvätskor. Insatser för att minska förekomsten av skärvätskedimma i arbetsmiljön har ofta minskat, men sällan eliminerat problemen. IVL har i samarbete med åtta företag utvärderat hur skärvätskedimma sprids i arbetsmiljön och hur spridning av och exponering för skärvätskedimma kan undvikas. Slutsatser i projektet är att eftersom besvär kan uppkomma även om skärvätskan sköts väl, är det klokt att utforma arbetsmetoder, maskiner, inkapslingar och ventilation på ett sådant sätt att spridning av och exponering för skärvätskedimma minimeras. De besökta företagen hade vanligtvis kapslat in maskiner och hade process-ventilation. Trots detta spreds ofta skärvätskedimma. Dagens praxis ger inte tillräckligt bra skydd mot skärvätskedimma. Insatser som minskar spridning av och exponering för skärvätskor är bland annat att säkerställa att befintliga inkapslingar och ventilation av maskiner fungerar väl. I kombination med bra arbetsmetoder kan detta göra att luftvägsbesvär undviks. Åtgärder behövs också för att hindra skärvätska från att ansamlas i ventilationssystemet. Luftrenare som placeras i ventilationssystemet direkt efter de maskiner där skärvätska används är en effektiv åtgärd som minskar förekomsten av skärvätska i frånluften och ger möjlighet att dimensionera processutsuget efter ventilationsbehovet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Fjällström, Pär
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bloom, Erica
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Christensson, Bengt
    Sahlberg, Bo
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Östlund, Gabriella
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    IVL har studerat hur luften förändras vid transport genom fyra ventilationssystem i kontors­fastigheter. De fyra fastigheterna var vanliga kontor utan påtalade innemiljöproblem. Mätningarna visade att de filter som fanns för att rena tilluften skilde av partiklar sämre än förväntat. Mätningarna visade också att det bildas irriterande ämnen vid luftens transport genom ventilations­systemet. Sannolikt bildas irriterande ämnen som organiska syror och formaldehyd genom reaktioner med vatten/fukt. Även den totala halten av kolväten ökar när luften passerar genom ventilations­systemet. Halterna av ozon, kvävedioxid och mikroorganismer minskar när luften passerar genom ventilationssystemet. Baserat på mätningarna samt tidigare studier av ventilationssystem, har IVL sammanställt rekommendationer om hur man kan undvika problem med ventilation i samband med nybyggnation av ventilation; vid underhåll av ventilation och vad man kan göra om man misstänker att ventilationen är undermålig. Läs mer om studien och rekommendationer om åtgärder i rapporten "Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor". IVL-rapport B 2166 .

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 8 av 8
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf