What air contaminants are generated from brazing with acetylene and in what concentrations? Carbon monoxide and other air contaminants are generated during brazing with acetylene gas. Measurements have been made at temporary workplaces aiming at evaluating what concentrations of air contaminants that may occur during brazing of pipes. None of the measurements showed concentrations exceeding the Swedish threshold limit values, neither the daily average level limit values nor the short term values (15 minutes) for carbon monoxide, nitrogen dioxide, sulphur dioxide, copper, silver and phosphor pentoxide. The highest concentrations were found in a small and poorly ventilated space. If brazing has to be done in such an environment it is important to undertake control measures to reduce the risk of exposures to carbon monoxide exceeding the short term values. As an example, brazing in an unventilated space of 10 m3 should be restricted to at the most 15 minutes. Increased concentrations may also occur during brazing of many joints in pipes under a ceiling, and if the room is poorly ventilated and brazing fumes accumulate under the ceiling and is not evacuated effectively enough. In these situations control measures are needed to reduce the exposure to brazing fumes. One effective measure is to use other methods for joining the pipes, e.g. joining the pipes mechanically, applying pressure or squeezing. These techniques do not require any heating and no brazing fume is generated. These joining techniques have grown more common lately. Another possible measure is to improve ventilation, e.g. through using portable fans in combination with organizing the work in such a way that no one has to work with brazing operations during the conditions described above for a large part of the working day. Gas detectors can be used to warn in case of high concentrations of carbon monoxide. Use of respiratory protection with particle filter is another option, but particle filters do not protect against carbon monoxide. To obtain sufficient protection towards exposure to carbon monoxide, supplied air respirator is needed This report is only available in Swedish.
IVL has previously developed a web site as a support for the systematic work environment management in sewage treatment plants, ArbetsmiljöVA, www.arbetsmiljova.se. This website has now been supplemented with information about work environment risks, controls and management routines for work with water mains and sewerage networks. Work in water mains and sewerage networks is connected with occupational risks such as exposure to microorganisms, virus, parasites, poor hygiene, stress, heavy lifting, risks of falling, risks related to working alone and psychosocial discomfort. Additionally, there are risks related to lack of oxygen in confined spaces, and exposures to high concentrations of gases such as hydrogen sulfide and carbon dioxide. These risks are accentuated by the fact that the work is done at temporary workplaces and with the access to the water mains and sewerage networks often located in areas with traffic close-up. Additionally, there are severe risks associated with work in tunnels and inside pipes. The development of the content of the website included developing advice regarding the working environment adapted to the needs of and conditions for work with and in water mains and sewerage networks including advice on how to deal with the problems present in the working environment. The content of the website is structured in the following topics. Work environment management Design of the establishment incl. water mains and sewerage networks Safe work Health and safety risks Facts The project has supplemented the existing website with the following information: Evacuation and rescuing with a focus on the routines that needs to be in place if accidents happen during work in water mains and sewerage networks. OHS routines needed for construction work Routines for controlling employees’ access to and working time in tunnels. Training for hazardous operations, e.g. work on road and with chain-saw. The design of establishment has been supplemented with advice on how to create good and safe working environments when building and rebuilding tunnels, pipes, wells and valve chambers. Safe work has been supplemented with concrete advice on how to work safely in water mains and sewerage networks incl. recommendations on safety equipment. Apart from these parts, the website also have different "entrance pages" under the heading Who are you? developed for different target groups. These entrances guide different professions/users of the website to the webpages of highest relevance. These entrance pages have been supplemented with entrances for foremen, safety representatives and workers working with water mains and sewerage networks. The reference group and their colleagues have assisted in the evaluation of the web site. The evaluation has shown that the users have been positive or even very positive towards the web site. It has been characterized as feasible, useful, and realistic which has been the goal for the development of the web site. This report is only available in Swedish.
Under senare år har nanomaterial börjat tillverkas och användas för olika applikationer inom bland annat tillverkningsindustri, byggsektorn, medicin och i hygienartiklar. Nanopartiklar bildas också som en oönskad biprodukt i många olika sammanhang, t.ex. i dieselavgaser och svetsrök. Under kommande år, kommer användningen av nanomaterial sannolikt att öka i arbetslivet. Behovet av att bedöma riskerna med nanopartiklar i arbetsmiljön ökar därmed också. Denna rapport beskriver vad nanomaterial är, ger en kort översikt över vad som idag är känt om hälsoriskerna samt beskriver hur halten nanopartiklar i luft kan mätas, hur riskerna kan bedömas och hur exponeringen för nanomaterial kan kontrolleras och begränsas. Några av rapportens resultat och slutsatser sammanfattas nedan. En strategi för mätning av luftburna nanopartiklar och sammanfattande presentation av mätresultaten har utvecklats och testats på fem arbetsplatser. Mätmetoder och mätstrategier för att kartlägga exponering för nanopartiklar har utvecklats liksom metoder för att jämföra uppmätta halter med bakgrundshalterna och identifiera källor som sprider nanopartiklar. Dessa metoder kan användas av exempelvis yrkeshygieniker och arbetsmiljöingenjörer för att ta fram underlag för riskbedömning och åtgärder. Om mätningar av luftburna tillverkade nanopartiklar ska kunna tolkas, behövs gränsvärden eller riktvärden att jämföra de uppmätta halterna med. Några gränsvärden finns inte idag, varför riktvärden och försiktighetsprincipen behöver tillämpas. Bristen på gränsvärden har stor betydelse vid planering av mätningar, eftersom mätstrategin behöver anpassas efter detta. På samtliga arbetsplatser där vi mätt halten nanopartiklar, bedöms exponeringen ligga under förslagna riktvärden. I samtliga fall var påverkan på bakgrundshalten av nanopartiklar (mätt som antal, massa och yta) relativt liten, i storleksordningen maximalt en fördubbling. Vid en arbetsplats hanterades tillverkat nanomaterial (kiseldioxid) i en slurry (vätskesuspension) och i slutna system, vilket var effektivt för att minska spridningen till arbetsmiljön. Det har varit svårt att hitta arbetsplatser där nanomaterial används och speciellt där nanomaterial hanteras i pulverform. Sannolikt kommer användning att öka framöver. En grupp av företag som speciellt bör uppmärksammas är små och medelstora företag. Inom dessa utvecklas ofta ny teknik och de behöver ha god kunskap om hur eventuella risker med nanomaterial ska hållas under kontroll och hur försiktighetsprincipen ska tillämpas. Många av speciellt de små företagen har inte denna kunskap. Befintlig åtgärdsteknik som används för att minska spridning av gaser, fungerar i princip också för att hindra spridning av luftburna nanopartiklar till arbetsmiljön. Luftburna nanopartiklar tenderar att bilda agglomerat. Agglomeratens betydelse för hälsoeffekter och hur provtagnings- och mätmetoder påverkar agglomerering är oklart och behöver studeras närmare.
Arbetsmiljöverket har reviderat sina föreskrifter om kvarts och den andra november 2015 trädde de nya föreskrifterna AFS 2015:2 Kvarts - stendamm i arbetsmiljön i kraft. De nya föreskrifterna har fokus på systematiskt arbetsmiljöarbete, riskbedömning och förebyggande åtgärder. Kravet på obligatoriska periodiska mätningar på arbetsplatsen är borttaget. Arbetsgivaren måste göra egna mätningar på arbetsplatsen om det behövs för att kunna välja rätt skyddsåtgärder. I den nya förskriften anges att mätresultat från mätningar gjorda på en annan arbetsplats, så kallade referensmätningar, kan används som underlag för riskbedömning. Referensmätningar är en serie exponeringsmätningar utförda under en viss typ av arbete och under väl dokumenterade förhållanden. Förutsättningarna för att referensmätningar ska kunna användas som underlag i riskbedömningen och vid val av åtgärder är att: * förhållandena är likvärdiga mellan det egna arbetsstället och den plats, där referensmätningar gjorts och * en tydlig dokumentation, som redovisar de likvärdiga förhållandena, finns tillgänglig på det arbetsställe där man hänvisar till referensmätningar. Likvärdiga förhållanden förutsätter att till exempel arbetsmetoder, ventilation och maskinell utrustning överensstämmer i stor utsträckning. Branschorganisationer eller flera företag inom samma typ av verksamhet kan gemensamt ta fram referensmätningar. Referensmätningar har tagits fram för tre verksamheter inom betongindustrin; tillverkning av betongvaror, tillverkning av fabriksbetong (för användning på byggarbetsplatser) och arbeten med betongvaror på byggarbetsplatser. This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.
Enligt Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om kvarts kan mätningar av anställdas exponering för kvarts på en arbetsplats användas som underlag för riskbedömning på en annan arbetsplats. För att detta ska kunna göras, krävs att förhållandena är likvärdiga mellan den egna arbetsplatsen och den arbetsplats, där mätningar gjorts. Dessutom krävs dokumentation, somredovisar de likvärdiga förhållandena. De mätningar som används för riskbedömning kallas referensmätningar. Referensmätningar har tagits fram för tre verksamheter inom betongindustrin; tillverkning av betongvaror, tillverkning av fabriksbetong (för användning på byggarbetsplatser) och arbeten på byggarbetsplatser där betong bearbetas. This report is only available in Swedish.
Människor tillbringar i genomsnitt 85-95 % av sin tid i olika innemiljöer. Det är bevisat att god luftkvalitet inomhus främjar mentala, kognitiva och kreativa funktioner. Energieffektiva hus byggs mycket lufttäta, varför ventilationssystemet, emission av kemiska ämnen från byggmaterial och mänskliga aktiviteter har en avgörande betydelse för luftkvaliteten inomhus. Det är av största vikt att energieffektivisering av byggnader görs utan att äventyra en god innemiljö eftersom problem kopplade till innemiljön kan leda till ohälsa. Denna pilotstudien syftade till att ge underlag till utveckling av ett diagnostiskt verktyg för helhetsbed ömning av innemiljö i bostäder. Fastigheten tillhör fastighetsägare AB Stockholmshem. Arbetet genomfördes under tiden 2017-02-23 – 2017-04-03 och innefattade mätningar och en enkäterundersökning om upplevelsen av luftkvalitet inomhus. Undersökningen bestod av mätning av halter av luftföroreningarna kvävedioxid, ozon, totalhalt av flyktiga organiska ämnen (TVOC), formaldehyd och koncentrationer av partiklar PM10 och PM2.5 i inomhusluft. De gasformiga luftföroreningarna mättes med diffusiva provtagare och partiklarna med en direktivisande optisk partikelräknare under en vecka. Samtidigt registrerades temperatur, relativ luftfuktighet och halten av koldioxid. Den upplevda luftkvaliteten studerades genom enkäter där både de boende och inspektör som installerade mätutrustningen besvarade frågor om allmän acceptans av luftkvalitet, lukt och upplevelse av fuktighet och termisk komfort. Temperaturen i alla lägenheterna var mycket stabil och låg kring 22 oC. Relativa luftfuktigheten var låg med medelvärde på 21 %. Luftflöden låg med ett undantag över Boverkets minimikrav på 0,35 Liter/s, m2. Halten av koldioxid har inte överskridit det rekommenderade värdet på 1 000 ppm under längre tidsperioder. De uppmätta halterna av luftföroreningar var med några få undantag under de rekommendera riktvärdena för god luftkvalitet inomhus. Halterna av de individuella luftföroreningarna och parametrarna för termisk komfort har använts för beräkningen av ett Indoor Environmental Index (IEI) för varje lägenhet. Indexet förenklar tolkningen av de uppmätta parametrarna och möjliggör en rankning av innemiljö mellan bostäder (och byggnader). Värden av IEI hamnade i intervallet 4 – 6 på en skala mellan 0 (bäst) och 10 (sämst). Det fanns ingen skillnad i upplevelse av innemiljö mellan hyresgästerna och inspektören förutom för upplevelsen av luftens fuktighet (Wilcoxon matched-pairs signed-rank test). Boenden uppfattade luften i sina lägenheter som torrare än inspektören. Regressionsberäkningar visade svaga och inte signifikanta korrelationer mellan mätningar och upplevd luftkvalitet. Resultaten visar att god ventilation och halten av koldioxid som den enda indikator för luftkvalitet inte alltid garanterar att halterna av individuella luftföroreningar är under riktvärden för god luftkvalitet inomhus. Enkätundersökningar om upplevd innemiljö kan inte ersätta faktiska mätningar. Bostäderna i denna studie var ganska få och homogena med avseende på energianvändning och byggmaterial. För att kunna analysera samband mellan bostad och luftkvalitet borde man beakta olika byggnadstekniska lösningar, ålder, geografiskt läge, ventilations- och uppvärmningssätt, inredning och de boendes aktivitetsmönster och beteende. Detta kräver dock mätdata från ett betydligt större antal olika bostäder.