IVL Svenska Miljöinstitutet

ivl.se
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 6 av 6
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Christensson, Bengt
    Duis, Willem
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sahlberg, Bo
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Vilka luftföroreningar förekommer vid gaslödning av rör och i hur höga halter?2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vid hårdlödning med acetylengas bildas koloxid men även andra luftföroreningar. Mätningar har gjorts på tillfälliga arbetsplatser för att kartlägga halterna av de ämnen som bildas vid lödning av rör. Resultatet av mätningarna visar att inga uppmätta halter har överskridit gällande gränsvärden för kolmonoxid, kvävedioxid, svaveldioxid, koppar, silver eller fosforpentoxid. Högst halter förekom i ett trångt och oventilerat utrymme. Om lödning måste göras i ett sådant utrymme är det viktigt att vidta åtgärder, så att den som löder inte utsätts för koloxidhalter över gällande korttidsvärde. Exempelvis bör lödning i oventilerat utrymme på 10 m3 inte göras under mer än 15 minuter. Förhöjda halter kan eventuellt också förekomma vid arbete under tak, om många fogar ska lödas och lödrök kan ligga kvar under taket och inte ventileras bort tillräckligt effektivt. I dessa situationer behöver åtgärder vidtas för att minska exponeringen för lödrök. En effektiv åtgärd är att använda pressfogning (eller klämfogning) för att sammanfoga rör istället för att löda samman fogarna. Med denna teknik krävs ingen upphettning och det bildas ingen lödrök. Dessa fogningsmetoder har blivit allt vanligare under senare år. Andra tänkbara åtgärder är att förbättra ventilationen och att organisera arbetet så att ingen behöver arbeta med lödning under stor del av arbetsdagen. Gasvarnare som varnar för höga halter koloxid kan användas. Användning av andningsskydd med partikelfilter (P3) är en annan tänkbar åtgärd, men för att andningsskydd ska skydda också mot koloxid krävs tryckluftsmatat andningsskydd.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Duis, Willem
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    ArbetsmiljöVA2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    IVL har tidigare utvecklat en kunskapsplattform som stöd för arbetsmiljöarbetet vid reningsverk i form av en webbplats, ArbetsmiljöVA, www.arbetsmiljova.se. Denna webbplats har nu kompletterats med information om arbetsmiljö i ledningsnätet. Arbete i ledningsnätet innebär arbetsmiljörisker bl.a. exponering för mikroorganismer/ virus/ parasiter, dålig hygien, stress, tunga lyft, fallolyckor och ensamarbete.

    Dessutom förekommer risker med syrebrist i slutna utrymmen samt exponering för höga halter av gaser (exempelvis svavelväte, koldioxid). Dessa risker accentueras av att arbetet görs på tillfälliga arbetsplatser och i trafikmiljöer där tillträdesvägarna till tunnlar, ledningar och brunnar ofta finns. Dessutom finns särskilda risker med arbete inuti tunnlar och i ledningsnätet liksom med slamsugning och spolning av ledningsnätet. Webbplatsen har följande struktur: ? Arbetsmiljöarbetet ? Anläggningen ? Arbeta säkert ? Hälso- och olycksrisker ? Fakta Inom projektet har Arbetsmiljöarbetet kompletterats bl.a. med information om: Evakuering, utrymning och räddning, med fokus på rutiner bl.a. för evakuering ur brunnar, tunnlar och ledningar. Rutiner för bygg- och anläggningsarbete ? Rutiner för arbete i tunnlar och att ha kontroll på när någon går in i och lämnar tunnel. Utbildning, bland för arbete i trafikmiljö och om det förekommer arbete med motorsåg. Anläggningen har kompletterats med tips och råd om hur man kan skapa goda arbetsmiljöer när man bygger nytt och bygger om ledningsnätet. Arbeta säkert har kompletterats med konkreta råd om vad man ska tänka på för att arbeta säkert i ledningsnätet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Duis, Willem
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fjällström, Pär
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sahlberg, Bo
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Nanomaterial i arbetsmiljön2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under senare år har nanomaterial börjat tillverkas och användas för olika applikationer inom bland annat tillverkningsindustri, byggsektorn, medicin och i hygienartiklar. Nanopartiklar bildas också som en oönskad biprodukt i många olika sammanhang, t.ex. i dieselavgaser och svetsrök. Under kommande år, kommer användningen av nanomaterial sannolikt att öka i arbetslivet. Behovet av att bedöma riskerna med nanopartiklar i arbetsmiljön ökar därmed också. Denna rapport beskriver vad nanomaterial är, ger en kort översikt över vad som idag är känt om hälsoriskerna samt beskriver hur halten nanopartiklar i luft kan mätas, hur riskerna kan bedömas och hur exponeringen för nanomaterial kan kontrolleras och begränsas. Några av rapportens resultat och slutsatser sammanfattas nedan.

    En strategi för mätning av luftburna nanopartiklar och sammanfattande presentation av mätresultaten har utvecklats och testats på fem arbetsplatser. Mätmetoder och mätstrategier för att kartlägga exponering för nanopartiklar har utvecklats liksom metoder för att jämföra uppmätta halter med bakgrundshalterna och identifiera källor som sprider nanopartiklar. Dessa metoder kan användas av exempelvis yrkeshygieniker och arbetsmiljöingenjörer för att ta fram underlag för riskbedömning och åtgärder.

    Om mätningar av luftburna tillverkade nanopartiklar ska kunna tolkas, behövs gränsvärden eller riktvärden att jämföra de uppmätta halterna med. Några gränsvärden finns inte idag, varför riktvärden och försiktighetsprincipen behöver tillämpas. Bristen på gränsvärden har stor betydelse vid planering av mätningar, eftersom mätstrategin behöver anpassas efter detta. På samtliga arbetsplatser där vi mätt halten nanopartiklar, bedöms exponeringen ligga under förslagna riktvärden. I samtliga fall var påverkan på bakgrundshalten av nanopartiklar (mätt som antal, massa och yta) relativt liten, i storleksordningen maximalt en fördubbling. Vid en arbetsplats hanterades tillverkat nanomaterial (kiseldioxid) i en slurry (vätskesuspension) och i slutna system, vilket var effektivt för att minska spridningen till arbetsmiljön.

    Det har varit svårt att hitta arbetsplatser där nanomaterial används och speciellt där nanomaterial hanteras i pulverform. Sannolikt kommer användning att öka framöver. En grupp av företag som speciellt bör uppmärksammas är små och medelstora företag. Inom dessa utvecklas ofta ny teknik och de behöver ha god kunskap om hur eventuella risker med nanomaterial ska hållas under kontroll och hur försiktighetsprincipen ska tillämpas. Många av speciellt de små företagen har inte denna kunskap. Befintlig åtgärdsteknik som används för att minska spridning av gaser, fungerar i princip också för att hindra spridning av luftburna nanopartiklar till arbetsmiljön. Luftburna nanopartiklar tenderar att bilda agglomerat. Agglomeratens betydelse för hälsoeffekter och hur provtagnings- och mätmetoder påverkar agglomerering är oklart och behöver studeras närmare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sahlberg, Bo
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Duis, Willem
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Referensmätningar av kvarts för betongindustrin2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Arbetsmiljöverket har reviderat sina föreskrifter om kvarts och den andra november 2015 trädde de nya föreskrifterna AFS 2015:2 Kvarts - stendamm i arbetsmiljön i kraft. De nya föreskrifterna har fokus på systematiskt arbetsmiljöarbete, riskbedömning och förebyggande åtgärder. Kravet på obligatoriska periodiska mätningar på arbetsplatsen är borttaget. Arbetsgivaren måste göra egna mätningar på arbetsplatsen om det behövs för att kunna välja rätt skyddsåtgärder.

    I den nya förskriften anges att mätresultat från mätningar gjorda på en annan arbetsplats, så kallade referensmätningar, kan används som underlag för riskbedömning. Referensmätningar är en serie exponeringsmätningar utförda under en viss typ av arbete och under väl dokumenterade förhållanden. Förutsättningarna för att referensmätningar ska kunna användas som underlag i riskbedömningen och vid val av åtgärder är att: * förhållandena är likvärdiga mellan det egna arbetsstället och den plats, där referensmätningar gjorts och * en tydlig dokumentation, som redovisar de likvärdiga förhållandena, finns tillgänglig på det arbetsställe där man hänvisar till referensmätningar.

    Likvärdiga förhållanden förutsätter att till exempel arbetsmetoder, ventilation och maskinell utrustning överensstämmer i stor utsträckning. Branschorganisationer eller flera företag inom samma typ av verksamhet kan gemensamt ta fram referensmätningar. Referensmätningar har tagits fram för tre verksamheter inom betongindustrin; tillverkning av betongvaror, tillverkning av fabriksbetong (för användning på byggarbetsplatser) och arbeten med betongvaror på byggarbetsplatser.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sahlberg, Bo
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Duis, Willem
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Verktyg för användning av referensmätningar inom betongindustrin2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Enligt Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om kvarts kan mätningar av anställdas exponering för kvarts på en arbetsplats användas som underlag för riskbedömning på en annan arbetsplats. För att detta ska kunna göras, krävs att förhållandena är likvärdiga mellan den egna arbetsplatsen och den arbetsplats, där mätningar gjorts. Dessutom krävs dokumentation, somredovisar de likvärdiga förhållandena. De mätningar som används för riskbedömning kallas referensmätningar. Referensmätningar har tagits fram för tre verksamheter inom betongindustrin; tillverkning av betongvaror, tillverkning av fabriksbetong (för användning på byggarbetsplatser) och arbeten på byggarbetsplatser där betong bearbetas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Langer, Sarka
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sahlberg, Bo
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Duis, Willem
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    God innemiljö i energieffektiva byggnader2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Människor tillbringar i genomsnitt 85-95 % av sin tid i olika innemiljöer. Det är bevisat att god luftkvalitet inomhus främjar mentala, kognitiva och kreativa funktioner. Energieffektiva hus byggs mycket lufttäta, varför ventilationssystemet, emission av kemiska ämnen från byggmaterial och mänskliga aktiviteter har en avgörande betydelse för luftkvaliteten inomhus. Det är av största vikt att energieffektivisering av byggnader görs utan att äventyra en god innemiljö eftersom problem kopplade till innemiljön kan leda till ohälsa.

    Denna pilotstudien syftade till att ge underlag till utveckling av ett diagnostiskt verktyg för helhetsbed ömning av innemiljö i bostäder. Fastigheten tillhör fastighetsägare AB Stockholmshem. Arbetet genomfördes under tiden 2017-02-23 – 2017-04-03 och innefattade mätningar och en enkäterundersökning om upplevelsen av luftkvalitet inomhus. Undersökningen bestod av mätning av halter av luftföroreningarna kvävedioxid, ozon, totalhalt av flyktiga organiska ämnen (TVOC), formaldehyd och koncentrationer av partiklar PM10 och PM2.5 i inomhusluft. De gasformiga luftföroreningarna mättes med diffusiva provtagare och partiklarna med en direktivisande optisk partikelräknare under en vecka. Samtidigt registrerades temperatur, relativ luftfuktighet och halten av koldioxid. Den upplevda luftkvaliteten studerades genom enkäter där både de boende och inspektör som installerade mätutrustningen besvarade frågor om allmän acceptans av luftkvalitet, lukt och upplevelse av fuktighet och termisk komfort.

    Temperaturen i alla lägenheterna var mycket stabil och låg kring 22 oC. Relativa luftfuktigheten var låg med medelvärde på 21 %. Luftflöden låg med ett undantag över Boverkets minimikrav på 0,35 Liter/s, m2. Halten av koldioxid har inte överskridit det rekommenderade värdet på 1 000 ppm under längre tidsperioder. De uppmätta halterna av luftföroreningar var med några få undantag under de rekommendera riktvärdena för god luftkvalitet inomhus.

    Halterna av de individuella luftföroreningarna och parametrarna för termisk komfort har använts för beräkningen av ett Indoor Environmental Index (IEI) för varje lägenhet. Indexet förenklar tolkningen av de uppmätta parametrarna och möjliggör en rankning av innemiljö mellan bostäder (och byggnader). Värden av IEI hamnade i intervallet 4 – 6 på en skala mellan 0 (bäst) och 10 (sämst). Det fanns ingen skillnad i upplevelse av innemiljö mellan hyresgästerna och inspektören förutom för upplevelsen av luftens fuktighet (Wilcoxon matched-pairs signed-rank test). Boenden uppfattade luften i sina lägenheter som torrare än inspektören. Regressionsberäkningar visade svaga och inte signifikanta korrelationer mellan mätningar och upplevd luftkvalitet.

    Resultaten visar att god ventilation och halten av koldioxid som den enda indikator för luftkvalitet inte alltid garanterar att halterna av individuella luftföroreningar är under riktvärden för god luftkvalitet inomhus. Enkätundersökningar om upplevd innemiljö kan inte ersätta faktiska mätningar. Bostäderna i denna studie var ganska få och homogena med avseende på energianvändning och byggmaterial. För att kunna analysera samband mellan bostad och luftkvalitet borde man beakta olika byggnadstekniska lösningar, ålder, geografiskt läge, ventilations- och uppvärmningssätt, inredning och de boendes aktivitetsmönster och beteende. Detta kräver dock mätdata från ett betydligt större antal olika bostäder.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 6 av 6
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf