IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Change search
Refine search result
1 - 27 of 27
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Andersson, Tova
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sundqvist, Jan-Olov
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hultén, Johan
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sandkvist, Filip
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ekonomisk jämförelse av två system för fastighetsnära insamling av avfall2018Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Fyrfack och optibag är två system för fastighetsnära insamling (FNI) av förpacknings- och tidningsavfall samt matavfall. De är olika uppbyggda och har olika för- och nackdelar, vilket beskrivits i ett flertal tidigare rapporter. Fyrfacksystemet finns idag i 30 svenska kommuner och har utvecklats där under knappt två decennier, medan optibag varit vanligare i till exempel Norge och bara finns i tre svenska kommuner. Statistik och erfarenheter från optibag-systemet har varit mindre tillgängliga än för fyrfacksystemet, vilket försvårat jämförelser.

    Denna rapport bygger till stor del på data från rapporten Beräkning av avfallshanteringskostnader i svenska kommuner från Avfall Sverige. Dock används även uppdaterade data från Eskilstuna kommun, den enda i Sverige med lång erfarenhet av optibag-systemet. Genom att basera beräkningar på faktiska förhållanden i Eskilstuna erbjuder denna rapport en mer verklighetsnära uppskattning av kostnaderna för optibag-systemet och utgör därmed ett värdefullt komplement till tidigare rapporter.

    Speciellt för denna rapport är att kostnader beräknas utifrån två fall. Fall A – initiering, efterliknar situationen i Eskilstuna där befintliga kärl och insamlingsfordon kunde användas för optibag, vilket inte hade varit möjligt för fyrfacksystemet. I Fall B – barmark, beräknas kostnader om all utrustning hade köpts in ny i bägge systemen. Fall A representerar sannolikt förhållandena i många svenska kommuner som överväger att inför någon form av fastighetsnära insamling av förpacknings- och tidningsavfall samt matavfall.

    Optibag-systemet framstår som ett billigare system än fyrfack, sett till både investeringar och årskostnader, framförallt om befintliga kärl och fordon kan användas. Kapitalkostnaderna skiljer sig kraftigt mellan de två systemen medan driftkostnaderna är snarlika. Vilka kostnader som dominerar varierar stort mellan systemen, sorteringsanläggning och påsar för optibag eller kärl, fordon (inklusive drift) och eventuellt omlastningsstation för fyrfack. Möjligheten att påverka de kostnaderna varierar vilket gör att totala kostnader skulle se annorlunda ut i andra kommuner, resultaten är alltså inte helt generella.

    Att optibag-systement normalt inte hanterar glasförpackningar verkar inte vara ett avgörande problem ur användarsynpunkt eller sett till sorteringsgrad. Baserat på tillgänglig statistik verkar det som att sorteringsgraden över lag är bättre för fyrfacksystemet, men skillnaderna är små och påverkas även av lokala förhållanden såsom anslutningsgrad.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Ek, Mats
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Palvall, Björn
    Röttorp, Jonas
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sundqvist, Jan-Olov
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Avfall från skogsindustrin- mängder, sammansättning och omhändertagande1996Report (Other academic)
    Abstract [en]

    En genomgång av mängder, sammansättning och omhändertagande av vissa typer av avfall från den svenska massa- och pappersindustrin har gjorts. I rapporten finns en tabell som sammanfattar de viktigaste resultaten. Övrigt omhändertagande för kemiskt slam och bioslam är huvudsakligen som jordförbättringsmedel. Det uttagna överskottet av elfilterstoft från sodapannan går till avlopp. Metallanalyser har utförts på ett stort antal slam för att ge underlag för bedömningar av lämpligt omhändertagande. Mängden lakvatten från egna deponier uppskattades 1994 till ca 2 000 000 m3. Av den mängden går 25-30 % till brukens biologiska rening, där den akuta toxiciteten troligen elimineras. Rapporten innehåller beskrivning av förbehandling (t ex avvattning), diskussion av alternativt omhändertagande av de olika avfallen, och en liten internationell utblick.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Ek, Mats
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sundqvist, Jan-Olov
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Skogsindustriellt avfall, idèer angående utnyttjande och omhändertagande1998Report (Other academic)
    Abstract [en]

    En sammanställning av den svenska skogsindustrins viktigaste fasta avfall har gjorts. Totala mängder och nuvarande hantering anges i rapporten. Utgående från detta har man sökt nya möjligheter till utnyttjande eller kvittblivning av de olika restprodukterna. Bakgrund till arbetet är det ökade kretsloppstänkandet, den aviserade deponeringsskatten och kommande förbud att deponera organiskt avfall. De flesta skogsföretagen har i större eller mindre omfattning arbetat med avfalls/-restprodukt frågan. Här behandlas inte interna åtgärder för att minska bildningen av restprodukter, utan främst strävan att minska deponeringen och att utvinna energi. I båda fallen är avvattning ett viktigt moment, men konventionell avvattningsteknik behandlas inte i rapporten. Några fall av alternativt utnyttjande finns också, och andra som utreds på olika håll nämns.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Elander, Maria
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sundqvist, Jan-Olov
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Potentialer för materialåtervinning av byggplast från rivning - erfarenheter utifrån två fallstudier2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    I Sverige uppkommer årligen runt 43 000 ton plastavfall från byggbranschen, varav endast 150 ton sorteras ut för materialåtervinning. Detta trots att livscykelanalyser visar att materialåtervinning generellt är betydligt resurseffektivare än tillverkning av plast från jungfruliga råvaror. I många andra europeiska länder materialåtervinns idag plast från byggsektorn, vilket skapat en marknad för den upparbetade plasten. Polyvinylklorid (PVC) utgör den vanligaste plasttypen inom byggbranschen.

    Totalt samlades år 2013 i Europa sammanlagt 435 000 ton PVC-avfall in för materialåtervinning, varav Tyskland och Storbritannien står för ca 50 procent. Det insamlade materialet utgjordes huvudsakligen av kabelskrot, styv PVC-folie, rör, golv och profiler. IVL Svenska Miljöinstitutet (IVL) har på uppdrag av Stiftelsen IVL (SIVL) och PVC Forum/IKEM - Innovations- och kemiindustrierna i Sverige undersökt potentialerna för en ökad insamling och materialåtervinning av byggplast i Sverige. Projektet genomfördes i form av två fallstudier, där plastavfall från en totalrivning respektive en ombyggnation sorterades ut, eftersorterades och delvis analyserades med avseende på materialegenskaper.

    This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5. Finnveden, Göran
    et al.
    Steen, Bengt
    Sundqvist, Jan-Olov
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Kretslopp av pappersförpackningar: materialåtervinning eller energiåtervinning? En miljöstudie baserad på fem verkliga fall.1994Report (Other academic)
    Abstract [en]

    I denna studie har gjorts en jämförelse mellan materialåtervinning och energiutvinning av förpackningspappersavfall med avseende på resursförbrukning, miljöpåverkan och kostnader. Vi har utnyttjat LCA-metodik för målformulering, inventering, analys och värdering av miljöpåverkan. Vid jämförelsen har vi utgått från faktiska förhållanden i fem olika praktikfall. För att studera olika parametrars inverkan har för dessa fall gjorts en känslighetsanalys med ca 6 scenarier utöver normalfallet. Dessa scenarier berör metod för elproduktion, insamlingsgrad, transportavstånd och energianvändning. Vidare har ett antal olika metoder för analys och värdering av miljöpåverkan använts.

  • 6.
    Ljunggren Söderman, Maria
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ekvall, Tomas
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sundqvist, Jan-Olov
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Integrated Economic and Environmental Assessment of Waste Policy Instruments2016In: Sustainability, E-ISSN 2071-1050, Vol. 8, no 5, p. 411ff-Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The need for new policy instruments supporting the on-going transition from end-of-pipe waste treatment to resource management has been recognized in European policy. Instruments need to be carefully assessed before implementation to promote the desired changes and avoid problem shifting. Mathematical models may assist policy makers in such assessments. This paper presents a set of soft-linked models for assessing the economic and environmental impacts of policy instruments for both the prevention and management of waste and discusses its strengths and limitations.

    Consisting of a macro-economic model, a systems engineering model for waste management and a life cycle assessment model for waste management, the set is primarily suited to assessing market-based instruments and environmental regulations. Considerable resources were needed for developing and using the set, and there are clear limits as to what can be addressed. However, if only one of the models had been used, neither the range of instruments nor the scope of impacts would have been possible to cover. Furthermore, soft-linked models allow many disciplines to contribute within one harmonized framework. Such integrated assessments may become increasingly useful for continuing the implementation of policy for sustainable governance of society’s material resources.

    To downoad the artickle: http://www.mdpi.com/2071-1050/8/5/411

  • 7.
    Lätt, Ambjörn
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sundqvist, Jan-Olov
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Maria Almasi, Alexandra
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Matschke Ekholm, Hanna
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gode, Jenny
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Berglund, Ragnhild
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Fråne, Anna
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Avfallets roll i framtidens energisystem2019Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Waste arises in all sectors of society and affects the environmental, climate and energy work in these sectors. It is therefore important to have a system perspective when dealing with waste management and energy recovery of waste.

    The intention of the project is for its results to form the basis for meeting the challenges that energy companies are facing regarding the energy recovery of waste, as well as providing new perspectives in the waste debate. The work is based on interviews, workshops and scenario analysis, in which the scenarios for future waste management and its role in the energy system are elaborated.

    The overall goal of the project is to investigate how the role of waste in the energy system may change in the future and how it can affect energy companies.

    To be able to answer this, we examined how much Swedish waste is available for energy recovery in the future. We did not examine how the energy system itself changes but instead focused on how much waste will be available. We also directed our efforts to investigating the responsibility and control that energy companies have regarding waste composition and also the perspective of district heating customers.

    From the energy and waste companies’ point of view, it is about policy and to put responsibility in the right part of the product chain, if one is to come further than today with petro-based plastic in household waste and to reach a fossil-free society. The district heating customers largely agree on this and emphasize that all actors in society have shared obligation and responsibility to reduce plastic use in society.

    Many district heating customers have targets like “fossil-free” or “climate neutrality” that do not align with combustion of petro based plastics for energy recovery. At the same time, they agree on that waste incineration is needed, and will be needed for a long time to come, in the Swedish energy system as part of the waste management system.

    Five scenarios for future waste quantities in Sweden have been developed in the project, based on forecasts done by The National Institute of Economic Research and the results of the workshop “Targets and barriers for energy recovery from waste 2030”, which was held with representatives from energy and waste companies. The analysis shows that the Swedish waste quantity will increase in all scenarios, but also that all cases, except one, will simultaneously lead to constant or reduced waste amounts for energy recovery, due to increased requirements for material recycling and expected high target fulfillment. Provided that the capacity for waste incineration in Sweden is kept constant until 2035 and is fully utilized, the need for imported waste as fuel will be reduced in only one scenario, where the future recycling requirements are not fulfilled.

    From the energy companies, it is stressed that the climate issue is an international one and that energy recovery of waste in Sweden can lead to great climate benefit by offering waste treatment services to countries with poorer conditions. The results of the project show that a transition from landfill in Europe to energy recovery gives great direct climate gains as emissions of landfill gas are reduced. Furthermore, the results show that it is less important if the waste is energy-recovered in Sweden or in another European country, the climate benefit is still great. However, it is a very complex issue how the international waste system is affected by trade in waste. In the short term, the question may be easier to answer, as one sees a direct benefit from avoiding methane emissions from landfills by exporting waste for energy recovery. In the long term, however, waste trade is likely to have more intricate consequences that are not as intuitive to foresee, for example, that the development of sorting and waste incineration in waste-exporting countries are affected because the incentives are changing.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Maria Almasi, Alexandra
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Berglund, Ragnhild
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Lätt, Ambjörn
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Fråne, Anna
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Matschke Ekholm, Hanna
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sundqvist, Jan-Olov
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gode, Jenny
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Avfallets roll i framtidens energisystem -11 viktiga punkter om avfall2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Avfall uppkommer i alla sektorer i samhället och påverkar miljö-, klimat- och energiarbetet i dessa. Att ha ett systemperspektiv när man belyser avfallshantering och energiåtervinning av avfall är därför viktigt.

    Projektet avser att dess resultat ska komma att utgöra underlag för att möta de utmaningar energibranschen står inför kring energiåtervinning av avfall samt ge nya perspektiv i avfallsdebatten. Arbetet baseras på intervjuer, workshops samt konsekvens- och scenarioanalys, i vilken scenarier för framtida avfallshantering och dess roll i energisystemet utarbetas.

    Projektets övergripande mål är att utreda hur avfallets roll i energisystemet kan komma att förändras i framtiden och vad det får för konsekvenser för energibranschen.

    För att kunna svara på detta undersöker vi hur mycket svenskt avfall som finns tillgängligt för energiåtervinning i framtiden. Vi har inte undersökt hur själva energisystemet förändras utan fokuserat på hur mycket avfall som kan vara tillgängligt. Vi har också ämnat utreda vad energibolagen egentligen har för rådighet över avfallets sammansättning och hur fjärrvärmekunderna ser på detta.

    Från energibranschen och avfallsbranschen menar man att det handlar mycket om en styrmedelsfråga och att lägga ansvar i rätt del av kedjan om man ska nå ett fossilfritt samhälle och komma längre än idag med fossil plast i hushållsavfallet. Fjärrvärmekunderna håller i stort med om detta och framhäver att samhällets alla aktörer har delad rådighet och skyldighet i att minska plastanvändningen i samhället.

    Många fjärrvärmekunder har mål om fossilfrihet eller klimatneutralitet som inte går i linje med förbränning av fossil plast för energiåtervinning. Samtidigt är man eniga om att avfallsförbränning behövs, och kommer behövas under lång tid framöver, i det svenska energisystemet som en del av avfallshanteringssystemet.

    Fem scenarier för framtida avfallsmängder i Sverige har tagits fram i projektet, med utgångspunkt i Konjunkturinstitutets framtidsprognos och i resultatet från workshopen Målbilder 2030 för energiutvinning ur av avfall och osäkerheter för nå dem, som hölls med representanter från energi- och avfallsbranschen. Analysen visar att den svenska avfallsmängden kommer att öka i samtliga scenarier, men att det i alla scenarier utom ett samtidigt kommer leda till konstanta eller minskade avfallsmängder till energiåtervinning, på grund av ökade krav på materialåtervinning och förväntat hög måluppfyllnad. Förutsatt att kapaciteten för avfallsförbränning i Sverige hålls konstant fram till 2035 och utnyttjas fullt ut kommer behovet av importerat avfall som bränsle minska i endast ett scenario, där de framtida återvinningskraven inte är uppfyllda.

    Från energibranschen trycker man på att det är en internationell klimatfråga och att energiåtervinning av avfall i Sverige kan leda till stor klimatnytta genom att erbjuda avfallsbehandlingstjänster till länder med sämre förutsättningar. Resultat från projektet visar att en övergång från deponering i Europa till energiåtervinning ger stora direkta klimatvinster då utsläpp av deponigas minskar. Vidare visar resultaten att det spelar mindre roll om avfallet energiåtervinns i Sverige eller i ett annat europeiskt land, klimatnyttan blir ändå stor. Det är dock en mycket komplex frågeställning hur det internationella avfallssystemet påverkas av handel med avfall. Kortsiktigt kan frågan vara enklare att besvara, då man ser en direkt nytta med att undvika metanutsläpp från deponier genom att exportera avfall för energiåtervinning. Långsiktigt har handel med avfall dock troligen mer intrikata konsekvenser som inte är lika intuitiva att förutse, till exempel att utveckling av sortering och avfallsförbränning i avfallsexporterande länder påverkas för att incitamenten förändras.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Martin, Michael
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Rydberg, Tomas
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sundqvist, Jan-Olov
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Beräkning av klimatvinster med återanvändning och återvinning2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet har haft som mål att bedöma nuvarande och framtida potentiella årliga klimatvinster genom återvinning och återanvändning för ett antal olika avfallsflöden. Studien har varit avgränsad till att studera avfallsledet och vilka utsläppsminskningar som kan göras utifrån de avfallsmängder som uppkommer. Statistik och data från tidigare studier och från LCA-databaser har använts. Framtida avfallsflöden, återvinningsgrader samt återanvändningsgrader har uppskattats av IVL:s avfallsexperter i huvudsak med stöd av resultat från tidigare studier. Resultaten kan användas för att ge en uppfattning om storleksordningar och om vilka produktgrupper som är viktiga att prioritera när det gäller att öka återanvändning och återvinning. Genom att, som i denna rapport, visa på möjliga framtida scenarier vad gäller avfallsflöden, återvinning och återanvändning kan diskussioner kring möjliga styrmedel och deras effekter främjas. För att mer konkret kunna analysera olika specifika styrmedelseffekter krävs mer omfattande studier.

    Studien identifierar vilka produkt/avfallsflöden som har störst potential för minskade utsläpp av växthusgaser genom återvinning och återanvändning. I dagsläget och i de scenarier som studerats här är de potentiella klimatvinsterna som störst för förpackningar, textilier från hushåll, WEEE (elektriskt och elektroniskt avfall) och bilar, men även däck. Enbart en liten andel av de flöden som studerats går till återanvändning idag, det gäller textilier, däck och skor. Även i de framtida scenarierna antas andelen som går till återanvändning vara relativt liten. Potentialen för klimatvinster genom återanvändning av främst WEEE och textilier är tydlig. Det förutsätts då i beräkningen att nyproduktion kan ersättas. En övergripande slutsats som kan dras av studiens resultat är också att återvinning och återanvändning ger klimatvinster jämfört med förbränning i alla studerade scenarierna.

    I de scenarier där mer avfall genereras kan klimatvinsterna för återvinning och återanvändning bli större i och med att större mängder finns tillgängliga för avfallshantering. En minskad mängd avfall i samhället kan ge ytterligare potentiella klimatvinster som följd. Eventuella klimatvinster kopplade till minskad eller förändrad konsumtion eller ökad materialeffektivitet har inte studerats inom ramen för detta uppdrag.

    Det är komplicerat att resonera kring vilken produktion som ersätts, och om den faktiskt ersätts, när material återvinns och produkter återanvänds. I och med denna svårighet, och även begränsad tillgång till data gällande import och inhemsk produktion, är det svårt att avgöra vilka klimatvinster som sker inom Sveriges gränser. Inom ramen för studien har vi främst fört ett kvalitativt resonemang kring var klimatvinsterna kan tänkas ske.

    När det gäller avfallsstatistik finns idag begränsad kunskap om flöden av byggavfall, både vad gäller faktiska mängder och sammansättning och egenskaper. I studien har endast en begränsad del av byggavfall kunnat inkluderas. Det byggavfall som är med i studien är sådana fraktioner som är klimatrelevanta. Exempelvis är mineralavfall och schaktmassor som mest återvinns som anläggningsmaterial inte med. Data för återvinning av mer komplexa produkter som WEEE, bilar och batterier behöver egentligen utvecklas. Här kan det vara särskilt intressant att i kommande studier fokusera på kritiska metaller. Även genom återanvändning av bildelar och komponenter från WEEE kan det finnas ytterligare potential för klimatvinster, och det vore intressant för ytterligare studier. För de flesta studerade flöden saknas uppgifter om återanvändning i dag. Förutom att det finns begränsat med statistik finns även ett behov av metodutveckling när det gäller att studera miljöeffekter av återanvändning med ett livscykelperspektiv.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Miliute-Plepiene, Jurate
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sundqvist, Jan-Olov
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Cirkulär hantering av schaktmassor: Miljönytta eller miljöpåverkan?2023Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The purpose of the study was to raise awareness about excavated materials and highlight the potential for increased climate and environmental benefits through a more circular, resource-efficient and sustainable management. The report describes the current situation in Sweden regarding the management of excavated materials and the corresponding virgin production, as well as common terms used. The evaluation of excavated material recycling includes both quantitative and qualitative assessments compared to landfilling or virgin production. Climate aspects are quantitatively evaluated by measuring CO2e emissions per ton of waste in different scenarios. Other environmental aspects are qualitatively addressed through literature analysis, where recycling is compared overall to landfilling and new production.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Miliute-Plepiene, Jurate
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sundqvist, Jan-Olov
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Stenmarck, Åsa
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Zhang, Yuqing
    Klimatpåverkan från olika avfallsfraktioner2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Målet för detta projekt var att i ett livcykelsperspektiv beskriva olika avfallsfraktioners klimatpåverkan från: avfallshantering (”nedströmsstudien”) och avfallsförebyggande åtgärder (”uppströmsstudien”). Koldioxidbesparingarna eller -belastningarna illustrerar vi sedan som motsvarande kilometer av transport som man skulle kunna köra med en genomsnittlig bensindriven personbil.

    Analysen täcker 32 olika fraktioner av hushållsavfall baserade på avfallsklassificeringen i Avfall Web. Matavfall, olika förpackningsavfall, textilier, flera typer av grovavfall, farligt och restavfall är bland de fraktioner som analyserades. Klimatpåverkan utrycks i CO2 ekvivalenter (CO2e) och baseras på resultat från olika livscykelanalysstudier. De högsta koldioxidbesparingarna genereras genom förebyggande av textil samt av elektriskt och elektroniskt avfall. Avfallsförebyggande genom minskad konsumtion ger större klimatvinster än återvinning. Samtidigt är materialåtervinning av hushållsavfall i de flesta fall bättre för klimatet än energiåtervinning. Den högsta klimatbelastningen (per kg avfall) kommer från farligt avfall.

    Resultaten får anses som överslagsmässiga, beräkningarna är baserade på data från flera olika källor, och ibland från källor där samma data skiljer sig åt. I vissa fall har schabloner använts (exempelvis transporter) eller grova uppskattningar.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Miliute-Plepiene, Jurate
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Unsbo, Hanna
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sundqvist, Jan-Olov
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Klimatnyttan med materialåtervinning av byggavfall2022Report (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to find carbon footprints for material recycling of 15 construction and demolition waste fractions in comparison to virgin production. Incineration as an alternative to recycling was also included for some waste fractions. 

    The study presents the carbon fotprints of waste recycling in the Swedish context. Virgin resources replaced by recycling are in most cases assumed to be produced in Sweden or in Europe. In marginal cases global data are used depending on data availability and specific market. The results regarding climate impacts or benefits are generic and might not be representative for specific characteristics of a particular recyclers or customers. 

    The study should not be treated as a full-scale LCA analysis, but rather as a template-based evaluation illustrating the size and range of climate implications of recycling different materials.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Stenmarck, Åsa
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Kock, Elisabet
    Palm, David
    Sundqvist, Jan-Olov
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Insamling av återvinningsbart material i blandad fraktion - en ekonomisk bedömning2010Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Syftet med detta projekt har varit att bedöma de ekonomiska förutsättningarna för ett system baserad på insamling av återvinningsbart material i blandad fraktion i Sverige ur ett företagsekonomiskt och samhällsekonomiskt perspektiv. Kostnadsbedömningen har gjorts för två fall med Halmstad som modellkommun: 1. Insamling och återvinning i dagens system, vilket innebär till största delen återvinningsstationer samt en mindre del fastighetsnära insamling. 2. Insamling och återvinning i ett fastighetsnära system där förpackningar och tidningar samlas in i blandad fraktion och behandlas i en MRF. Följande resultat har framkommit: ' Företagskostnaderna blir sammantaget något högre för system 2 än för system 1, resultatet är starkt beroende av intäkterna för materialförsäljning. Resultatet per ton avfall insamlat till återvinning varierar naturligt med den mängd som samlas in. Skillnaden mellan systemen får ses som liten. ' Intäkterna spelar stor roll för det slutgiltiga resultatet. ' Miljökostnaderna är i stort sett samma för de båda systemen

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Stenmarck, Åsa
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sundqvist, Jan-Olov
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Användning av täta oorganiska restprodukter som tätskikt i deponier2006Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Projektet syftar till att med laboratorietester och fältförsök i halvstor skala undersöka några olika restprodukters lämplighet som tätskikt i deponier, och att utveckla en metod för att bedöma olika avfalls möjligheter att användas som tätskiktsmaterial. De restprodukter som studeras är grönlutslam från skogsindustrin samt askor från biobränsleförbränning från såväl skogsindustri som energiindustri. De valda restprodukterna har undersökts avseende: * kemisk sammansättning: huvudelement, tungmetaller, TS-halt, halt organiskt material, askhalt, pH, alkalinitet, etc. * laktester - satsvisa, standardiserade laktester under olika förhållanden har genomförts. * laktester - ytlakning, för att studera utlakningen genom ytdiffusion. * hydraulisk permeabilitet * torktest - hur uppför sig materialen när det torkar Laboratorietesterna visade att flera av materialen kan vara lämpliga att använda som tätskikt. Testceller om 5*5 meter byggdes därför under sommaren 2003 upp på Skärnästippen på Iggesundsbruk. Fältförsöket gav dock så motsägelsefulla resultat att några slutsatser från det inte kan dras i någon riktning. Cellerna har sedan grävts upp och permeabilitetstester är gjorda på tätskikten.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 15.
    Stenmarck, Åsa
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sundqvist, Jan-Olov
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Insamling av återvinningsbart material i blandad fraktion2008Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Målet med projektet har varit att diskutera genomförbarheten i Sverige av insamling av förpackningar och tidningar i blandad fraktion med central eftersortering. Detta har belysts genom studiebesök på en anläggning i Storbritannien (Greenwich) och en anläggning i Norge. Kunskap har också samlats in genom litteratursökning, sökning på Internet och rundringning till avfallsföretag och organisationer samt forskare och konsulter i branschen både internationellt och nationellt. Resultaten kan sammanfattas i: ' Genomförbarhet - vad det gäller de tekniska aspekterna (insamling och sortering) ser vi inga hinder till att det skulle vara genomförbart i Sverige utan det är investeringsviljan hos svenska aktörer sp, är det stora hindret för ett införande. Detta har sitt ursprung i Producentansvarsförordningen (2006:1273) vilken innebär att producenten ensam tar ansvar för det genererade förpackningsavfallet och därmed blir materialägare på den totala marknaden. Vid ett införande skulle naturligtvis information till hushållen vara av största vikt. Det är omöjligt att förutspå en reaktion och flera tänkbara scenarier finns. ' Kvalitet - Tillräckliga uppgifter om kvaliteten på det utsorterade materialet har inte gått att få fram från någon ägare till en MRF (material recycling facility). De källor vi har frågat hävdar att materialet är 'säljbart'. ' Marknad - Vad gäller marknaden är våra källor eniga i det faktum att Kina sedan länge köpt upp det mesta på marknaden, framförallt plast och papper. Nu börjar dock Kina ställa högre krav på det material man köper och godtar inte material av alltför låg kvalitet. Eftersom det är en marknadsdriven export menar analytiker att den troligen inte skulle ske om det inte fanns behov av att återvinna material, d.v.s. en marknad för det återvunna materialet.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 16.
    Sundqvist, Jan-Olov
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    How should municipal solid waste be treated - a system study of incineration, material recycling, anaerobic digestion and composting2004Report (Other academic)
    Abstract [en]

    During 2000-2001 we made a system analysis study of waste management to assess different waste management strategies from an environmental, energetical and economic point of view. The study was financed by the Swedish National Energy Administration. I was project leader, but several other researchers made most of the work from other institutes and universities. The final report was in Swedish (Sundqvist et al 2002), because we aimed to reach Swedish municipalities, Swedish authorities and Swedish companies. However, since then I have found that the study also is of international interest. I have presented results in some conferences, workshops, and courses (Sundqvist 2001, 2002, 2004). Because of the international interest I have put together a shorter English version of our report. This report is focused on the method and the results. In the Swedish report there are also several sub-studies and more background data presented.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 17.
    Sundqvist, Jan-Olov
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Baky, Andras
    Björklund, Anna
    Carlsson, Marcus
    Eriksson, Ola
    Frostell, Björn
    Granath, Jessica
    Thyselius, Lennart
    Systemanalys av energiutnyttjande från avfall - utvärdering av energi, miljö och ekonomi Fallstudie - Stockholm1999Report (Other academic)
    Abstract [en]

    I en systemanalys har energimässiga, miljömässiga och ekonomiska konsekvenser av olika system för hantering av kommunalt avfall i Stockholm studerats. I systemanalysen har olika kombinationer av förbränning, materialåtervinning av utsorterad plast och kartong, och biologisk behandling (rötning) av utsorterat lättnedbrytbart organiskt avfall studerats och även jämförts med deponering. I studien har en datormodell baserad på livscykelanalysmetodik (ORWARE) använts. Följande parametrar har använts för att utvärdera olika lösningar: förbrukning av energiråvaror, växthuseffekt, försurning, övergödning, bildning av marknära ozon, tungmetallflöden, företagsekonomi och samhällsekonomi (samhällsekonomi innebär en hopviktning av företagsekonomi och miljöekonomi). Studien visar att minskad deponering till förmån för ett ökat utnyttjande av energi och material i avfall är positivt från såväl miljömässig och energimässig synpunkt som samhällsekonomisk synpunkt. Detta beror framför allt på att valet av behandlingsmetod har en påverkan utanför avfallssystemet på framställning av fjärrvärme, elektricitet, fordonsbränsle, plast, kartong och gödselmedel. Denna slutsats innebär att deponering av energiinnehållande avfall ska undvikas i största möjliga utsträckning, p.g.a. det låga energi- och materialutnyttjandet och den miljöpåverkan som erhålls vid deponering. Förbränning bör utgöra en bas i Stockholms avfallssystem. Det är också gynnsamt ur många energimässiga, miljömässiga och ekonomiska aspekter att ta emot avfall från en vidare region - i synnerhet avfall som annars skulle deponeras. Då avfallet väl är insamlat har även längre regionala transporter liten betydelse, under förutsättning att transporterna genomförs på ett effektivt sätt. Vid jämförelse mellan materialåtervinning och förbränning, samt mellan biologisk behandling och förbränning, har inga entydiga slutsatser kunnat dras vad gäller miljöpåverkan.Det finns fördelar och nackdelar med alla metoder. * Materialåtervinning av plast är samhällsekonomiskt jämförbar med förbränning och ger mindre miljöpåverkan och lägre energiförbrukning, detta under förutsättning att den återvunna plasten ersätter jungfrulig plast.*Materialåtervinning av kartong är samhällsekonomiskt och energimässigt jämförbar med förbränning, men har både miljömässiga fördelar och miljömässiga nackdelar. * Rötning av lättnedbrytbart organiskt avfall ger en högre samhällsekonomisk kostnad än förbränning och har både fördelar och nackdelar vad gäller miljöpåverkan. Det energimässiga resultatet beror på hur rötgasen används.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Sundqvist, Jan-Olov
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Baky, Andras
    Björklund, Anna
    Carlsson, Marcus
    Eriksson, Ola
    Frostell, Björn
    Granath, Jessica
    Thyselius, Lennart
    Systemanalys av energiutnyttjande från avfall - utvärdering av energi, miljö och ekonomi Fallstudie - Uppsala1999Report (Other academic)
    Abstract [en]

    I en systemanalys har energimässiga, miljömässiga och ekonomiska konsekvenser av olika system för hantering av kommunalt avfall i Uppsala studerats. I systemanalysen har olika kombinationer av förbränning, materialåtervinning av utsorterad plast och kartong, och biologisk behandling (rötning och kompostering) av utsorterat lättnedbrytbart organiskt avfall studerats och även jämförts med deponering. I studien har en datormodell baserad på livscykelanalysmetodik (ORWARE) använts. Följande parametrar har använts för att utvärdera olika lösningar: förbrukning av energiråvaror, växthuseffekt, försurning, övergödning, bildning av marknära ozon, tungmetallflöden, företagsekonomi och samhällsekonomi (samhällsekonomi innebär en hopviktning av företagsekonomi och miljöekonomi). Studien visar att minskad deponering till förmån för ett ökat utnyttjande av energi och material i avfall är positivt från såväl miljömässig och energimässig synpunkt som samhällsekonomisk synpunkt. Detta beror framför allt på att valet av behandlingsmetod har en påverkan utanför avfallssystemet på framställning av fjärrvärme, elektricitet, fordonsbränsle, plast, kartong och gödselmedel. Denna slutsats innebär att deponering av energiinnehållande avfall ska undvikas i största möjliga utsträckning, p.g.a. det låga energi- och materialutnyttjandet och den miljöpåverkan som erhålls vid deponering. Förbränning bör utgöra en bas i Uppsalas avfallssystem. Det är också gynnsamt ur många energimässiga, miljömässiga och ekonomiska aspekter att ta emot avfall från en vidare region - i synnerhet avfall som annars skulle deponeras. Då avfallet väl är insamlat har även längre regionala transporter liten betydelse, under förutsättning att transporterna genomförs på ett effektiv sätt. Vid jämförelse mellan materialåtervinning och förbränning, samt mellan biologisk behandling och förbränning, har inga entydiga slutsatser kunnat dras vad gäller miljöpåverkan. Det finns fördelar och nackdelar med alla metoder. * Materialåtervinning av plast är samhällsekonomiskt jämförbar med förbränning och ger mindre miljöpåverkan och lägre energiförbrukning - detta under förutsättning att den återvunna plasten ersätter jungfrulig plast. * Materialåtervinning av kartong är samhällsekonomiskt och energimässigt jämförbar med förbränning, men har både miljömässiga fördelar och miljömässiga nackdelar. * Rötning av lättnedbrytbart organiskt avfall ger en högre samhällsekonomisk kostnad än förbränning och har både fördelar och nackdelar vad gäller miljöpåverkan. Det energimässiga resultatet beror det på hur rötgasen används. * Kompostering av lättnedbrytbart organiskt avfall är samhällsekonomiskt jämförbar med rötning, men ger högre energiförbrukning och större miljöpåverkan

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 19.
    Sundqvist, Jan-Olov
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Baky, Andras
    Björklund, Anna
    Carlsson, Marcus
    Eriksson, Ola
    Frostell, Björn
    Granath, Jessica
    Thyselius, Lennart
    Systemanalys av energiutnyttjande från avfall - utvärdering av energi, miljö och ekonomi Fallstudie - Älvdalen1999Report (Other academic)
    Abstract [en]

    I en systemanalys har energimässiga, miljömässiga och ekonomiska konsekvenser av olika system för hantering av kommunalt avfall i Älvdalen studerats. I systemanalysen har olika kombinationer av förbränning, materialåtervinning av utsorterad plast och kartong, och biologisk behandling (rötning och kompostering) av utsorterat lättnedbrytbart organiskt avfall studerats och även jämförts med deponering. I studien har en datormodell baserad på livscykelanalysmetodik (ORWARE) använts. Följande parametrar har använts för att utvärdera olika lösningar: förbrukning av energiråvaror, växthuseffekt, försurning, övergödning, bildning av marknära ozon, tungmetallflöden, företagsekonomi och samhällsekonomi (samhällsekonomi innebär en hopviktning av företagsekonomi och miljöekonomi). Studien visar att minskad deponering till förmån för ett ökat utnyttjande av energi och material i avfall är positivt från såväl miljömässig och energimässig synpunkt som samhällsekonomisk synpunkt. Detta beror framför allt på att valet av behandlingsmetod har en påverkan utanför avfallssystemet på framställning av fjärrvärme, elektricitet, fordonsbränsle, plast, kartong och gödselmedel. Denna slutsats innebär att deponering av energiinnehållande avfall ska undvikas i största möjliga utsträckning, p.g.a. det låga energi- och materialutnyttjandet och den miljöpåverkan som erhålls vid deponering. Förbränning bör utgöra en bas för Älvdalens avfallssystem. Detta gäller även om avfallet måste transporteras till en annan region för behandling - i synnerhet om avfallet annars skulle deponeras. Då avfallet väl är insamlat har även längre regionala transporter liten betydelse, under förutsättning att transporterna genomförs på ett effektiv sätt. Vid jämförelse mellan materialåtervinning och förbränning, samt mellan biologisk behandling och förbränning, har inga entydiga slutsatser kunnat dras vad gäller miljöpåverkan. Det finns fördelar och nackdelar med alla metoder. * Materialåtervinning av plast är samhällsekonomiskt jämförbar med förbränning och ger mindre miljöpåverkan och lägre energiförbrukning, detta under förutsättning att den återvunna plasten ersätter jungfrulig plast. * Materialåtervinning av kartong är samhällsekonomiskt och energimässigt jämförbar med förbränning, men har både miljömässiga fördelar och miljömässiga nackdelar. * Rötning av lättnedbrytbart organiskt avfall ger en högre samhällsekonomisk kostnad än förbränning och har både fördelar och nackdelar vad gäller miljöpåverkan. * Kompostering av lättnedbrytbart organiskt avfall är samhällsekonomiskt jämförbar med rötning, men ger högre energiförbrukning och större miljöpåverkan

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 20.
    Sundqvist, Jan-Olov
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Baky, Andras
    Björklund, Anna
    Carlsson, Marcus
    Eriksson, Ola
    Frostell, Björn
    Granath, Jessica
    Thyselius, Lennart
    Systemanalys av energiutnyttjande från avfall - utvärdering av energi, miljö och ekonomi Översiktsrapport1999Report (Other academic)
    Abstract [en]

    I en systemanalys har energimässiga, miljömässiga och ekonomiska konsekvenser av olika system för hantering av kommunalt avfall studerats. I systemanalysen har olika kombinationer av förbränning, materialåtervinning av utsorterad plast och kartong, och biologisk behandling (rötning och kompostering) av utsorterat lättnedbrytbart organiskt avfall studerats och även jämförts med deponering. I studien har en datormodell baserad på livscykelanalysmetodik (ORWARE) använts. Tre olika kommuner har studerats: Uppsala, Stockholm och Älvdalen. Följande parametrar har använts för att utvärdera olika lösningar: förbrukning av energiråvaror, växthuseffekt, försurning, övergödning, bildning av marknära ozon, tungmetallflöden, företagsekonomi och samhällsekonomi (samhällsekonomi innebär en hopviktning av företagsekonomi och miljöekonomi). Studien visar att minskad deponering till förmån för ett ökat utnyttjande av energi och material i avfall är positivt från såväl miljömässig och energimässig synpunkt som samhällsekonomisk synpunkt. Detta beror framför allt på att valet av behandlingsmetod har en påverkan utanför avfallssystemet på framställning av fjärrvärme, elektricitet, fordonsbränsle, plast, kartong och gödselmedel. Denna slutsats innebär att deponering av energiinnehållande avfall ska undvikas i största möjliga utsträckning, p.g.a. det låga energi- och materialutnyttjandet och den miljöpåverkan som erhålls vid deponering. Förbränning bör utgöra en bas i avfallssystemet för vardera av de tre kommunerna, även om avfallet måste transporteras till en regional anläggning. Då avfallet väl är insamlat har även längre regionala transporter liten betydelse, under förutsättning att transporterna genomförs på ett effektiv sätt. Vid jämförelse mellan materialåtervinning och förbränning, samt mellan biologisk behandling och förbränning, har inga entydiga slutsatser kunnat dras vad gäller miljöpåverkan. Det finns fördelar och nackdelar med alla metoder. * Materialåtervinning av plast är samhällsekonomiskt jämförbar med förbränning och ger mindre miljöpåverkan och lägre energiförbrukning - detta under förutsättning att den återvunna plasten ersätter jungfrulig plast. * Materialåtervinning av kartong är samhällsekonomiskt och energimässigt jämförbar med förbränning, men har både miljömässiga fördelar och miljömässiga nackdelar. * Rötning av lättnedbrytbart organiskt avfall ger en högre samhällsekonomisk kostnad än förbränning och har både fördelar och nackdelar vad gäller miljöpåverkan. Det energimässiga resultatet beror det på hur rötgasen används. *Kompostering av lättnedbrytbart organiskt avfall är samhällsekonomiskt jämförbar med rötning, men ger högre energiförbrukning och större miljöpåverkan

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 21.
    Sundqvist, Jan-Olov
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Erlandsson, Martin
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Solyom, Peter
    Bergman, Göran
    Högberg, Bengt
    Impregnerat trä i kretsloppet - rekommendationer för restprodukthantering2009Report (Other academic)
    Abstract [en]

    I rapporten ges en översikt av hur utrangerat impregnerat virke (inkl. spill vid tillverkning, spill vid byggnadsverksamhet och rivningsvirke) bör klassas som farligt avfall eller icke-farligt avfall. Rapporten syftar till att ge anvisningar för hur omhändertagande av impregnerat trä bör göras från ett miljöperspektiv. Baserat på en systemanalytiskt insikt är det viktigt att för impregnerat trä bedöma miljöpåverkan som uppstår vid restprodukthanteringen, dvs främst utsläpp från förbränning och hantering av askor. Ett speciellt fokus i rapporten är nya kopparbaserade medel, då det främst är denna typ av impregnerat virke som idag produceras för byggsektorns användning. Baserat på de bedömningar som gjorts av dessa nya kopparbaserade medel konstateras i rapporten att inga av de AB-medel som används idag klassas som farligt avfall, vilket bl.a. underlättar och möjliggör att flera förbränningsanläggningar kan ta emot detta avfall som bränsle. I rapporten beskrivs vilka metallutsläpp som kan uppkomma från förbränning samt vilka halter som kan förväntas i askorna. Utsläpp från förbränning regleras av Naturvårdsverkets föreskrifter om förbränning, medan användning av askor saknar allmänna bedömningsgrunder. För kopparbaserade medel används därför Skogsstyrelsens krav på askåterföring som relevanta jämförelsetal och för askor från CCA används erfarenhetsdata från olika avfallsaskor. I rapporten finns en lista framtagen som anger alla förbränningsanläggningar som kan ta emot impregnerat virke som klassas som farligt avfall.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 22.
    Sundqvist, Jan-Olov
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Finnveden, Göran
    Sundberg, Johan
    Proceedings from Workshop on System Studies of Integrated Solid Waste Management in Stockholm 2 - 3 April 20012002Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This international workshop was held to discuss results and experience from system studies of waste management system and methodological questions and issues based on case studies. The workshop gathered more than 40 participants. These proceedings document more than 20 presentations as well as six discussion sessions. An overall aim of the workshop was to draw some general conclusions from the presented studies concerning - waste strategies that generally seem to be favourable or not favourable - methodological approaches and assumptions that can govern the results - lack of knowledge.Considering the environmental aspects, the presented studies indicated that the waste hierarchy seems to be valid: * Paper and plastic: Material recycling < Incineration < Landfilling * Biodegradable waste: Incineration » Anaerobic digestion < Composting < Landfilling A number of key aspects that can influence the results were identified: * Avoided products (heat, electricity, material, fertiliser produced from waste). * Efficiency in power plants, heating plants etc. and also recycling plants. * Emissions and impacts from recycling plants - Landfilling models, e.g. time frames.* Final sinks: there should be a distinction between temporary sinks (landfills) and final sinks - Local conditions and local impacts are often neglected. * Electricity production * Choice of alternatives to compare can have an influence on the conclusions drawn. - Stakeholders' influence. * Linear modelling. * Data gaps. Especially data on toxic substances where identified as an important data gap

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 23.
    Sundqvist, Jan-Olov
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Finnveden, Göran
    Sundberg, Johan
    Syntes av systemanalyser av avfallshantering2002Report (Other academic)
    Abstract [en]

    I föreliggande studie har gjorts en genomgång av de systemstudier som genomförts i Energimyndighetens forskningsprogram Energi från Avfall. De olika studierna har i de flesta fall visat upp ett likartat resultat. I de flesta fall är resultaten samstämmiga när samma frågeställningar besvarats. I de fall då olika resultat visas upp, beror det på att man valt olika systemgränser så att det egentligen är olika saker man beräknar. Skillnader kan också uppstå på grund av reella eller antagna skillnader i omgivande system, exempelvis vad gäller fjärrvärmesystem och konkurrerande energikällor. Ur de genomgångna studierna har ett antal generella slutsatser kunna dragits, bl.a.: * Deponering av avfall som kan förbrännas, rötas, komposteras eller materialåtervinnas är i allmänhet i sämre alternativ än andra behandlingsformer ur både ett miljömässigt och ekonomiskt perspektiv * Rötning och förbränning (av nedbrytbart avfall från hushållen) är svåra att jämföra. Ingendera är miljömässigt entydigt bättre än det andra. * Kompostering (strängkompostering) av lättnedbrytbart avfall har nästan inga miljömässiga fördelar gentemot förbränning. * Materialåtervinning är generellt miljömässigt bättre än förbränning i de fall som studerats. * Transporter av avfall, sedan det väl är insamlat, är av begränsad energimässig, miljömässig och ekonomisk betydelse. Hushållens transporter (med personbil) kan påverka resultatet

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 24.
    Sundqvist, Jan-Olov
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Fråne, Anna
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hemström, Kristian
    Återvinning av plastfavfall från byggsektorn2013Report (Other academic)
    Abstract [en]

    AA

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 25.
    Sundqvist, Jan-Olov
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Granath, Jessica
    Reich Carlsson, Marcus
    Hur skall hushållsavfallet tas om hand? Utvärdering av olika behandlingsmetoder2002Report (Other academic)
    Abstract [en]

    I en systemanalys har konsekvenser rörande energiförbrukning, miljöpåverkan och ekonomi studerats för olika system för hantering av kommunalt avfall. I systemanalysen har olika kombinationer av förbränning, deponering, materialåtervinning av utsorterad plast och kartong, och biologisk behandling (rötning och kompostering) av utsorterat lättnedbrytbart organiskt avfall studerats. I studien har en datormodell baserad på livscykelanalysmetodik (ORWARE) använts. Studien baseras på en modellkommun. I en känslighetsanalys har inverkan av olika kommunspecifika parametrar och anläggningsspecifika parametrar studerats. Det slutliga resultatet bedöms täcka ett mycket stort antal kommuntyper. Följande parametrar har använts för att utvärdera olika lösningar: förbrukning av energiråvaror, växthuseffekt, försurning, övergödning, bildning av marknära ozon, tungmetallflöden, företagsekonomi (i livscykelperspektiv) och samhällsekonomi (samhällsekonomi innebär en viktning av företagsekonomi och miljöekonomi) - i grundfallet räknas hushållens arbete inte in i den samhällsekonomiska kalkylen. Vi har kommit fram till följande slutsatser. Deponering bör i allmänhet undvikas för avfall som kan förbrännas, rötas, komposte-ras eller materialåtervinnas. Möjlighet till förbränning av avfall bör alltid finnas. Detta gäller även om avfallet måste transporteras till en regional anläggning. Eftersom det inte går att uppnå 100 % återvinningsgrader för exempelvis plast, kartong och returpapper, kommer det alltid att finnas en viss mängd brännbart avfall som måste tas omhand vid sidan av materialåtervin-ningssystemen och eventuella system för biologisk behandling. Materialåtervinning, rötning och förbränning bör inte ses som konkurrerande metoder, utan mer som kompletterande metoder. Det är svårt att dra entydiga slutsatser om vilken metod som är 'bäst'. Det finns fördelar och nackdelar med alla metoder. I systemperspektivet för en hel kommun ger materialåtervinning eller rötning mycket små skillnader mot förbränning. Kompostering (strängkompostering) av lättnedbrytbart avfall har nästan inga miljömässiga fördelar gentemot förbränning eller gentemot rötning. Om man räknar in hushållens arbete i den samhällsekonomiska kalkylen blir materialåtervinning samhällsekonomiskt dyrare än förbränning. Förbränning, rötning och kompostering kräver ungefär lika mycket arbete av hushållen och skillnaderna mellan dessa påverkas mycket lite av om hushållens arbete räknas in. Transporter av avfall, sedan det väl är insamlat, är av begränsad betydelse vad gäller miljöpåverkan, energiförbrukning och kostnader, under förutsättning att transporterna genomförs på ett effektivt sätt. Hushållens transporter (med personbil) kan påverka både resultatet (i ogynnsam riktning för källsortering). Olika insamlingssystem påverkar det totala resultatet i mycket liten utsträckning beträffande miljöpåverkan och energiförbrukning. En förtätning av återvinningsstationer från områdesnära till återvinningsgårdar som är mer kvartersnära ger ingen avgörande påverkan på miljöpåverkan eller samhällsekonomi (exklusive hushållens arbete) men leder till mindre arbete för hushållen.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 26.
    Sundqvist, Jan-Olov
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Palm, David
    Miljöpåverkan från avfall. Underlag för avfallsprevention och förbättrad avfallshantering2010Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Föreliggande studie har syftat till att ' Översiktligt bedöma miljöpåverkan från olika avfallsströmmar. ' Översiktligt bedöma klimatpåverkan för olika materialströmmar som blir avfall, inkl. uppströmsleden med utvinning och tillverkning samt nedströmsdelen med avfallshantering. De avfallsslag som i avfallshanteringen ger störst klimatpåverkan per år (FA står för farligt avfall): 1. Plastavfall (exkl. biprodukter) 2. Vanligt slam 3. Oljeavfall (FA) De avfallsslag som i avfallshanteringen ger störst viktad miljöpåverkan per år (klimatpåverkan, övergödning, försurning, fotooxidantbildning och tungmetaller har viktats ihop): 1. Gruvavfall 2. Avfall från förbränning (FA) 3. Mineralavfall (FA) När man studerar den sammanlagda klimatpåverkan per år 'uppströms' (från utvinning, tillverkning) och 'nedströms' (från avfallshantering) får man en rangordning av olika avfallsslag enligt följande: 1. Blandade ej differentierade material 2. Hushållsavfall och liknande avfall 3. Avfall från förbränning I de flesta fall är påverkan från utvinning och tillverkning mycket större än påverkan från avfallshanteringen. Det innebär att fördelarna med förebyggande av avfall snarare ligger i 'uppströmsledet' i form av ökad materialeffektivitet, än i själva avfallsledet. Ökad materialeffektivitet och ökad energieffektivitet kan dock leda till andra konsekvenser när det gäller andra miljöaspekter än dem som inte analyserats i studien, till exempel human- och ekotoxicitet

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 27.
    Sundqvist, Jan-Olov
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Stenmarck, Åsa
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ekvall, Tomas
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Model for future waste generation2010Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The research presented in this report is part of the effort to estimate future Swedish waste quantities in the research programme Towards Sustainable Waste Management. More specifically, we estimate future waste coefficients that are designed to be fed into EMEC, which describes the Swedish economy in terms of 26 industrial sectors, a public sector, and households. Production in the model of industry and public sector requires input of labour, capital, energy, and other commidities. With waste-intensity coefficients added to each production parameter in each sector, EMEC can calculate the future waste quantities generated in different economic scenarios. To produce the waste-intensity coefficients, we make a survey of the current Swedish waste statistics. For each waste category from each sector we estimate whether the quantity depends primarily on the production in the sector, on the inputs of commodities, on the depreciation of capital goods, or on the size of the workforce in the sector. We calculate current waste-intensity coefficients by dividing the waste quantities by the parameter(s) to which they are assigned. We also present five different scenarios to describe how the waste intensity can develop until the year 2030. As far as possible and when deemed to be relevant, we have set the industrial waste generation to depend on the use of a commodity or an energy carrier. The quantity of spent vehicles and most equipment is set to depend on the depreciation of capital goods. Some wastes have been allocated to the staff, for example household waste from business. The quantities of wastes from households have a similar approach where every waste category is assigned to a combination of 26 different commodities.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 27 of 27
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf