IVL Svenska Miljöinstitutet

ivl.se
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 3 av 3
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Hellsten, Sofie
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Yifang, Ban
    KTH.
    Georganos, Stefanos
    KTH.
    Ihrfors, Jane
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kronnäs, Veronika
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hafner, Sebastian
    KTH.
    Zang, Puzhao
    KTH.
    Användningen av satellitdata för att utveckla miljöövervakningen i Sverige – En syntes2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver kunskapsläget för miljöövervakning med fjärranalys, med fokus på ämnesområden som är relevanta för Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten, exempelvis tillämpningar för luftkvalitet, naturresurser, biodiversitet samt för sjöar, kust och hav.Fjärranalys erbjuder såväl goda möjligheter som utmaningar, eftersom fjärranalysövervakningen behöver integreras i den nuvarande miljöövervakningen. Forskarna bedömer att tillämpbarheten inom exempelvis luftkvalitet kommer att öka framöver, genom att ett flertal nya satelliter och instrument kan förbättra övervakningen av luftföroreningar från satelliter.

    Fjärranalys har potential att underlätta för både Naturvårdsverket och HaV att följa upp flera av Sveriges miljökvalitetsmål och för att kartlägga biologisk mångfald i olika skalor, men kräver dock att HaV och Naturvårdsverket behöver producera data som är standardiserade, geolokaliserade och tidsmässigt uppdaterade, för att kunna användas i kombination med satellitdata.Forskarna rekommenderar en rad åtgärder som Naturvårdsverket och HaV kan vidta för att ytterligare integrera fjärranalys i miljöövervakningen, samt förslag på fortsatt forskning och utveckling.Projektet har finansierats med medel från Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag som finansierar forskning till stöd för Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens kunskapsbehov.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Ihrfors, Jane
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Granberg, Maria
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Vowles, Tage
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Oljerelaterade miljögiftshalter i sediment och biota efter dieselspill i Himleån2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Natten den 14 april 2022 skedde ett större dieselläckage efter en bränslestöld på fastigheten Varberg Signalen 14:1, Cylindervägen 12. Läckaget härrörde från en ovanjordscistern tillhörande Circle K. IVL Svenska Miljöinstitutet fick i uppdrag att undersöka drabbade vattenrecipienter, Himleån, Getteröns naturreservat och Farehammarsviken, med avseende på oljeföroreningsgrad och biologiskt viktiga komponenter. Uppdraget omfattade också att ge förslag på eventuella åtgärder och hur oljeutsläppet bör följas upp. Den 9–10 maj 2022 togs prover av sediment och biota på en rad platser längs Himleån, i Getteröns naturreservat och vid utloppet till Farehammarsviken. Dagvattenröret från området där olyckan skedde har sitt utlopp i ett mänskligt skapat biflöde till Himleån.

    I Himleån genomfördes provtagningen från utloppet ner till den punkt där ån rinner under väg 41 från strandkanten. På övriga platser längs ån provtogs sediment i åfåran med hjälp av Van Veen-huggare där detta var möjligt. Vid järnvägsbron (gränsen till naturreservatet) och vid Himleåns utlopp gjordes sedimentsprovtagningen från båt med Van Veen-huggare. Vid varje provtagningspunkt togs bilder och anteckningar för att dokumentera förhållandena på platsen. Vid fyra speciellt utvalda platser, varav en referenslokal uppströms olycksplatsen, genomfördes elfiske.Kemiska analyser av sedimentproverna visade på höga halter av alifater och PAH:er vid ett antal platser längs Himleån (provplats 2, 3 och 9) och i stora dammen inom Getteröns naturreservat (provplats 11, 14 och 16).

    I stora dammen var halterna höga främst i sediment från kanalen in mot den lilla dammen samt längs med stranden vid vägen. Utifrån de höga PAH-halter som påträffats i sedimenten vid dagvattenröret (provplats 2), men även med hänsyn till de förhöjda halter som påträffats vid andra provtagningsplatser i området, föreslogs uppföljande provtagning och analyser i dessa områden efter fågelsäsongen för att minimera störningarna.

    Resultaten från den uppföljande provtagningen skulle bidra till ett uppdaterat underlag för rekommendation om och var sanering bör utföras för att undvika eventuella biologiska effekter och vidare spridning av förorenat sediment. IVL rekommenderade också att absorptionslänsarna vid dagvattenutloppet skulle ligga kvar, åtminstone till resultaten från den uppföljande provtagningen analyserats för att kunna fånga upp lättare PAH:er.

    Analyser av fiskmuskel visade förhöjda halter PAH endast vid provplats 7 (Kockargården). Halterna överskred dock inte gränsvärdena för halter i fiskmuskel (HVMFS2019:25), men bör följas upp med ett senare elfiske för att utesluta följdeffekter av spill och åtgärder. Vid analyser av alger påvisades halter över referensprovet för PAH:er i samtliga prover. På tre platser (provplats 8, 10 och 16) överskreds gränsvärdet för kräftdjur och blötdjur (HVMFS 2019:25). Det saknas gränsvärden för vattenväxter.

    En uppföljande provtagning av gifter i sediment vid samma provplatser genomfördes av IVL 8 december 2022. Analyserna visade då för normaliserade värden inga kvarvarande detekterbara halter alifater eller PAH:er uppströms länsar vid dagvattenutloppet (provplats 2). Däremot hade halterna PAH nedströms länsar (provplats 3) ökat och översteg för floranten gränsvärde (HVMFS 2019:25).

    Även vid fågelskyddsområdet norr om dämmet (provplats 11) hade halterna PAH ökat och översteg för bens(g,h,i)perylen gränsvärde (HAV2018:31). IVL bedömer utifrån dessa resultat att provplats 3 efter länsar vid dagvattenutloppet bör saneras, gärna snarast innan våren tar fart. Här bör man ta kontakt med länsstyrelsen för att samråda kring lämpliga saneringsmetoder samt utarbeta en plan för efterkontroll. Analysresultat vid uppföljning av övriga provplatser föranleder inga åtgärder.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Jutterström, Sara
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ihrfors, Jane
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Stadmark, Johanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Moldan, Filip
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Swedish NNB - Material and Products in industry2024Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In this report, pool two ‘Materials & products in industry’ (MP) of the Swedish National Nitrogen Budget (NNB) is presented. The MP pool of NNB is one of the eight major pools defined by the Task Force of Reactive Nitrogen (TFRN) which together represent a total national nitrogen budget capturing all major flows of all forms of reactive nitrogen (Nr) within a country and across the country borders. The methodology to calculate NNB has been provided by the Expert Panel on Nitrogen Budgets (EPNB) in the Annexes to the ECE/EB.AIR/119 – “Guidance document on national nitrogen budgets".The three most important sources of data were Statistics Sweden (SCB), The Swedish Board of Agriculture (Jordbruksverket) and Swedish Chemicals Agency (Kemikalieinspektionen).

    Data on some chemicals were seen as industrial secrets or - in case of e.g. explosives – as non-public data. The major flows of Nr to and from MP, were when possible calculated for the year 2015. The MP pool is dominated by Nr flows associated with chemicals, food and feed. These flows are between MP pool and pools ‘Rest of the world’ (i.e. outside Sweden), ‘Agriculture’ and ‘Humans & settlements’. The total input of reactive nitrogen to MP was 696 kt N and the outputs 636 kt N. Of the eight pools considered in a complete national N budget, the MP pool is rather central. MP has the largest flows of Nr in and out of the pool and it includes the major Nr flows associated with import and export of chemicals, products to and from the pool Agriculture, and Nr flows to the pool Humans and settlements.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1 - 3 av 3
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf