IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Change search
Refine search result
1 - 5 of 5
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Bergman, Penny
    et al.
    RISE.
    Glebe, Dag
    Wendin, Karin
    Kristianstad University,Sweden.
    Age-related decline in senses and cognition: A Review2021In: Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: Age-related decline in the senses is well-known, with a decline in the sensitivity of all senses having been observed. Decline in the senses can be connected to different neurological disorders and cognitive function and may even be a possible predictor of death. 

    Aim: The aim of this narrative review was to find and explore recent literature on the covariation between age-related decline in the different senses and co-existing effects on cognitive ability and quality of life. 

    Results and Discussion: Six themes could be identified, these were: “Decline due to normal ageing?”, “Technical aids and solutions”, “Wellbeing”, “Memory training”, “Verbal exercises” and “Sensory training”. Large differences between the different senses were obtained. However, the senses showed similar patterns in the different themes. 

    Conclusion: It could be concluded that there are many similarities concerning the connections between the decline in individual senses and cognition and memory. Measurements of wellbeing and quality of life are common in the evaluation of the senses, and all types of decline have an impact on activities in daily life. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Brunskog, Jonas
    et al.
    Acoustic Technology, DTU Electrical Engineering, Technical University of Denmark, Elektrovej, DK-2800 Kgs. Lyngby, Denmark.
    Glebe, Dag
    IVL Swedish Environmental Research Institute. IVL Svenska Miljöinstitutet, Box 530, 21 400 14 Göteborg, Sweden.
    Garza-Agudelo, Diana
    Acoustic Technology, DTU Electrical Engineering, Technical University of Denmark, Elektrovej, DK-2800 Kgs. Lyngby, Denmark.
    Nilsson, Erling
    Saint-Gobain Ecophon AB, Box 500, SE-260 61 Hyllinge, Sweden.
    Absorption and scattering by perforated facings with periodic narrow slits2022In: Journal of the Acoustical Society of America, ISSN 0001-4966, E-ISSN 1520-8524, Vol. 151, no 3, p. 1847-1859Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper develops a theory for the sound absorption and scattering of perforated slit absorbers.

    A rigid plane, perforated periodically in one dimension with absorbing slits, scatters incoming sound waves as discrete wave components in different directions. The absorbing slits are assumed to be line-like in the sense that their width is much shorter than the wavelengths.

    The equation for the sound field is solved in the wavenumber domain. The slits are described with an impedance description, assuming local reaction of the slits (typically a Helmholtz resonator).

    The solution is found by means of an inverse transform, back to the spatial domain. This results in an explicit formulation of the sound field, including a sum consisting of components that either radiate energy in discrete directions or are surface waves.

    A similar sum is also included in a term that can be interpreted as radiation impedance. The explicit expressions for the absorption and scattering coefficients are found with the aid of the radiating part of the scattered and reflected field.

    Numerical results of the absorption and scattering coefficients are presented. The result is verified with finite element method and compared with the result from an alternative general formulation of the problem.

  • 3.
    Glebe, Dag
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Johansson, Torbjörn
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Martinsson, John
    RISE.
    Genell, Anders
    VTI.
    Bullerdatainsamling och autonom artidentifiering för att underlätta miljöövervakning2022Report (Refereed)
    Abstract [en]

    The trend for Sweden’s environmental goals is in several cases negative, and one ofthe areas that shows an undesirable trend is the goal “A rich diversity of plant andanimal life”. Sweden’s follow-up to the habitat and bird directive and the shows acontinued vulnerable situation for biological diversity. But today it is difficult andcostly to monitor the Swedish environmental quality targets are met.The collection of sound and image data already takes place on a large scale today,but there is a large and untapped potential to simplify environmental monitoringthrough new cheap data collection devices and above all through new automaticAI-based analysis systems. Manual sampling and data collection is time-consumingand costly, which makes autonomous audio and video data collection attractive,especially in inaccessible locations such as underwater. In several cases, the publiccould be enlisted to help detect invasive species using a cell phone application thatuses artificial intelligence for species identification.This report reviews the state of the art in the use of sound and image data fornoise monitoring and noise mapping, for species identification of animals and plants,and for invasive species monitoring. The report reviews current and emergingtechnologies and methods and assesses their maturity, availability and reliability.This report aims to report opportunities and challenges linked to:• Systems to collect noise data to model noise impacts in the terrestrial andaquaticdomains and enable noise mapping• System for autonomous sound and image-based species identification,populationestimation and biodiversity monitoring• System for the detection of invasive species, e.g. mobile phone appsTechnical solutions and methods must be based on open data and open design.Echoacoustic noise data acquisitionBiological applications in acoustics are called bioacoustics or echoacoustics. Themost explored areas of passive acoustic monitoring, or PAM, are animal sounds inthe ultrasonic range (e.g.bats and whales), as traditional analysis methods can beused in those cases. For example, PAM can be realized with sound boxes, single orin arrays, or with collars or implanted devices on individual animal individuals.Acoustically active animals align themselves with each other and other sounds,which is why soundscapes are considered to provide information about the healthof the biosystem.It is important to address the entire measurement chain in PAM technology.The report’s overview of hardware is focused on audio, because camera technologyis established in Swedish wildlife management. Most hardware components in themeasurement chain need to be chosen from a practical point of view to work wellin measurement systems, such as battery life, memory management or connectivityoptions, and low cost if many acquisition devices are needed.

    The report also contains an overview of autonomous systems or integrated devicesthat cover the entire measurement chain when collecting sound data. The possibilitiesof combining audio and visual data for analysis are rarely used today, andthere can be great gains to be made in this field.Successful AI-based analysis methods have not made it into commercial applications.There is great pressure within the research community to make analysisresults, analysis tools and collected data available, to be able to reuse data andresults for resource reasons, and to offer greater data coverage. Standardized formatsfor metadata are also requested, aiming at international research practice.The success of citizen research can be partially attributed to new tools implementedin mobile apps, but there is great development potential to tailor toolsand methods to businesses and actual needs.AI in bioacoustics – State of the artThe AI-based methods most used in bioacoustics are deep learning methods, aboveall different forms of neural networks that are suitable for resource-demandinglistening and image review. The largest area is bird classification.The most common type of neural network in bioacoustics is CNN (convolutionalneural network), which is important in image and sound analysis, but new variantsare constantly being developed. Spectrograms (image representations of sound)are often used as input to deep learning models, but many variants are in use. Melspectrogramis the one that has worked best in bioacoustic contexts, because thefrequency scaling depicts the sound the same regardless of pitch, which is suitablefor CNN-type networks. Note that the same raw data can form the basis of differenttypes of training input, if they are of sufficient quality and resolution. The requirementsfor high-resolution data are expected to increase, which is important whencollected raw data is to be future-proofed, as are the requirements to link metadatato registered observations.In the machine listening area, there has been a fifteen-fold increase in thenumber of publications between 1998 and 2018. Estimation of population densityof birds using machine listening has been shown to give as good results as manualpoint counting, with respect to key parameters such as number of recorded birdspecies.Methods that do not require manual classification of training data are apromisingway forward for noise reduction and source separation. Annotationscarcity of training data can be addressed with embedding functions. In the areaof urban noise, there are methods for real-time data streaming using distributednetworks. Active learning methods, i.e. methods where experts actively participatein the learning process, quickly produce powerful results. An interesting variantis to train animals to make choices that become annotations of input data. Thisprovides a model representing the animals’ own perception, which must be usedwith caution.In summary, an extensive investment in noise data collection outside Sweden’sbuilt-up areas or around Sweden’s coasts does not seem realistic in today’s situation,but there are great opportunities to fruitfully integrate autonomous species identificationinto the ongoing monitoring activities in Swedish nature.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 4. Martinsson, John
    et al.
    Runefors, Marcus
    Frantzich, Håkan
    Glebe, Dag
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    McNamee, Margaret
    Mogren, Olof
    A Novel Method for Smart Fire Detection Using Acoustic Measurements and Machine Learning: Proof of Concept2022In: Fire technology, ISSN 0015-2684, E-ISSN 1572-8099, Vol. 58, no 6, p. 3385-3403Article in journal (Refereed)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Wisell, Tomas
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Glebe, Dag
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Framtidsgator- Miljöaspekter vid omvandling av gaturum2024Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Målet med projektet Framtidsgatan är att ta fram modeller för och genomföra snabb omvandling av gator, till mångfunktionella, inkluderande och estetiska stadsmiljöer. Projektet tar fram strategier och principer för snabb gatuomvandling i stor skala, modeller för enkla gatuprojekt och bygga prototyper på plats i Stockholm, Göteborg och Umeå. Dessa ska utvärderas och utgöra underlag till en designguide. 

    För att gatuomvandling skall kunna skalas upp och genomföras i stor skala behöver projekten vara resurseffektiva ur ett miljö- och klimatperspektiv, dvs. luftkvalitet, buller och utsläpp av klimatgaser ur ett livscykelperspektiv bör utvärderas. Principiellt sker denna utvärdering genom att jämföra gaturummets ”miljöprestanda” i dessa avseenden före och efter omvandlingen.

    Utsläppen av kväveoxider i gaturummen varierar över dygnet med mycket små utsläpp på natten och större under dagen, särskilt på morgonen när många åker till jobb och skola, för att sedan sjunka något mitt på dagen och därefter uppvisa en ny topp på eftermiddagen när de flesta åker hem. Denna dygnsvariation är typisk för trafikrelaterade luftföroreningar i städer.För luftföroreningssituationen, visar resultaten av omvandlingen på kraftigt sänkta halter i Västra Esplanadens gaturum med avseende på kvävedioxid till följd av omvandlingen, detta gäller särskilt extremvärdena för timme. Även årsmedelhalten sjunker betydligt. För PM10 på Västra Esplanaden blir effekten på halten till följd av omvandlingen betydligt mindre, detta är en följd av att bakgrundshalterna är mycket högre än för kvävedioxid och utgör en betydligt högre andel av den totala halten.

    För Roslagsgatan är den antagna trafikflödesminskningen relativt liten och det är osäkert om det blir någon betydande effekt på kvävedioxidhalten. Dagens halter ligger redan tydligt under miljömålet, så omvandlingen bedöms inte bidra med något i avseendet att klara MKN och miljömål. För Helsingforsgatan ligger halterna för både kvävedioxid och PM10 tydligt under både MKN och miljömålen, även om det för årsmedelvärdet för PM10 ligger ganska nära. På Herkulesgatan i Göteborg sjunker halterna något för kvävedioxid både för år, dygn och timme, en följd av något minskad trafik, dock är förändringarna marginella men kan eventuellt hjälpa till att uppnå miljömålet för timme.

    I fallet Storgatan i Umeå har inte omvandlingen någon effekt på halterna, framför allt eftersom trafikflödet antas vara samma. Dagens halter av kvävedioxid ligger för årsbasis precis på miljömålet, för dygn precis på MKN, och för timme tydligt under MKN.

    Angående befolkningens vistelsetid är det stor skillnad på de utvalda gatorna i Stockholm jämfört med de i Umeå, och av den totala vistelsetiden på Västra esplanaden i Umeå utgör besökare ca en tredjedel och på Storgatan dominerar den över de få boende. Efter omvandlingen ökar besökstidens andel ytterligare till nästan hälften för Västra esplanaden och i fallet Storgatan ökar besökstiden och dominerar helt. På Roslagsgatan och Helsingforsgatan dominerar boendevistelsen helt då gaturummen är omgärdade av bostäder och har mycket lite verksamheter, och besöksvistelsen är försumbar. Omvandlingen påverkar inte detta nämnvärt. På Herkulesgatan i Göteborg utgör besökare en relativt stor del av vistelsetiden och ökar marginellt med omvandlingen.

    Utgångspunkt vid utvärdering av bullersituationen har varit Trafikverkets riktvärden för trafikbuller i samband med nybyggnationer. Bullerminskningarna efter omvandlingen räcker i sig inte för att nå upp till Trafikverkets rekommenderade MKN, utom på det lugna partiet av Roslagsgatan i Stockholm. På alla tungt trafikerade sträckor blir skillnaden i bullernivå tydlig. Även om MKN inte uppnås är minskningen ändå viktig eftersom bullerpåverkan i dessa fall är mycket hög, och en sänkning med några decibel innebär en betydande minskning av bullerbelastningen för befolkningen. Bullret före omvandling ligger på nivåer som påverkar hälsa, försvårar samtal och som kan anses vara allmänt besvärande.

    Dessa effekter kan förutsättas mildras av omvandlingarna.De planerade förändringarna av trafikförutsättningarna på Herkulesgatan i Göteborg beror även på hur trafiken kan flyta utan hastighetsförändringar vid enkelriktning, avsmalning och åtgärder. Accelerationer genererar kortvarigt mycket höga bullernivåer vilka dagens bullerberäkningsprogram inte klarar av att representera. Detta kan resultera i ökade störningar som inte framgår av ekvivalentnivåer eller maxnivåer om de är vanligt förekommande. Avseende det totala klimatavtrycket är vägtrafiken inklusive bränsleanvändning och bränsleproduktion precis som förväntat den största källan för klimatgaser i samtliga undersökta gaturum.

    Emellertid är skillnaderna i jämförelse med andra utsläppsdelar mycket stora. På Västra Esplanaden och Storgatan i Umeå dominerar vägtrafikens utsläpp totalt både innan och efter omvandling, vilket förklaras av stora trafikflöden och lite vegetation. Övriga källor och upptag av växtlighet är i stort sett försumbara. På Västra esplanaden minskar det totala utsläppet drastiskt genom omvandlingen till följd av minskade flöden av trafik, vilket inte sker på Storgatan, som i stort får likvärdiga totala utsläpp på grund av oförändrad trafikmängd.     På Helsingforsgatan domineras helt av utsläpp från vägtrafiken, men även med tydligt bidrag från vägunderhåll. Klimatavtryck från fysiska objekt och verksamheter är försumbara, men i stället framträder upptaget från växtlighet tydligt och kompenserar för ca 25% av de totala utsläppen innan omvandling, och över halva (ca 60%) efter omvandling.

    Detta mycket betydande upptag i relation till utsläppet kan förklaras med att trafikflödena är låga och sjunker i samband med omvandlingen samtidigt som gaturummet innehåller betydande antal träd samt busk- och gräsytor.  I fallet Roslagsgatan har ett lågt trafikflöde och relativt omfattande omvandling. Vägtrafiken står för ca 55% av klimatutsläppet men sjunker till 40% efter omvandling, även vägunderhåll sjunker betydande. Klimatavtryck från fysiska objekt ökar dock från 12% till 35%. Samtidigt ökar upptaget kraftigt till följd av nya växtplanteringar och kompenserar för hela 37% av det totala klimatutsläppet efter omvandling.

    Detta illustrerar att upptag från växtlighet i ett gaturum kan kompensera en mycket betydande del av ett gaturums hela klimatavtryck, under vissa förutsättningar.  För Herkulesgatan påverkar omvandlingen klimatavtrycket på ett liknande sätt som för Helsingforsgatan men mindre uttalat till följd av en mindre trafikminskning. Samtidigt ökar avtrycket något för de tillkommande fysiska objekten i gaturummen. Sammantaget blir det ändå en tydlig sänkning av klimatavtrycket och växtlighetens kompensation ökar från 20% till 30%. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
1 - 5 of 5
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf