IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Endre søk
Begrens søket
1 - 15 of 15
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Bibi, Momina
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Holmquist, Hanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Jensen, Carl
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Rydberg, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Vad vet vi om farliga ämnen vid materialåtervinning av plast?2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I föreliggande projekt har en kartläggning utförts för att visa på vad som redan gjorts och det som pågår inom området farliga ämnen i plast som materialåtervinns, för att ge en överblick över den kunskap som finns tillgänglig. Projektet har utförts med litteraturstudier som har kompletterats med intervjuer av aktörer i återvinnings- och tillverkningsbranschen.Fokus i litteraturen ligger ofta på farliga ämnen i plastavfall från elektriska och elektroniska produkter, där kunskapsnivån tycks vara jämförelsevis god. De farliga ämnen som nämns i detta sammanhang var företrädesvis bromerade flamskyddsmedel och tungmetaller. För plastavfall från andra branscher såsom fordonsbranschen och byggbranschen är informationen mera bristfällig. Plastavfall från dessa branscher materialåtervinns dessutom inte i någon större omfattning i Sverige.Generellt är spårbarheten för plastkomponenter, och kopplat till detta även kunskapen om innehållet i plaster, relativt dålig. Inte minst har återvinnare svårigheter att känna till vad olika plast innehåller. Detta är av betydelse inte bara för förekomsten av farliga ämnen, utan också andra additiver m.m., t.ex. krita, då möjligheterna till materialåtervinning påverkas av detta. Slutligen identifierades ett antal områden där vidare studier bör prioriteras. Teknisk utveckling för att på ett kostnadseffektivt sätt identifiera vilket flamskyddsmedel plasten innehåller och även för att kunna separera flamskyddsmedlet från plasten skulle göra det möjligt att materialåtervinna mer plast och med bättre kvalitet från elektriskt och elektroniskt avfall. Huruvida andra organiska ämnen än bromerade flamskyddsmedel kan begränsa möjligheterna till materialåtervinning bör studeras vidare, liksom migrationsbeteende hos additiv i återvunnen plast. Studier av återvunnen plast från förpackningar för att identifiera, eller avskriva, eventuella risker på grund av innehåll av farliga ämnen, är relevanta eftersom detta är ett stort flöde av plast till materialåtervinning.  

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2. Cerne, Olof
    et al.
    Strandberg, Johan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fridell, Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Peterson, Kjell
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Allard, Ann-Sofie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Rydberg, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Vaske, Belinda
    Jägersten, Carl
    Östman, Ninnie
    Eklund, Britta
    Rena Turen - Utvärdering av miljöanpassade bränslen i fritidsbåtar2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Fritidsbåtars avgasutsläpp till vatten och luft har undersökts. Tre inombords dieselmotorer och en 2-takts utombordsmotor har testats med standardbränslen och miljöanpassade bränslen. För dieselmotorerna användes standarddiesel, syntetisk diesel (GTL), rapsmetylester (RME), jetbränsle samt olika blandningar av diesel och RME. 2-taktsmotorn testades med standardbensin, alkylatbensin samt etanol (E85). För testerna med etanol krävdes en konvertering av motorn. Ekotoxikologiska tester har gjorts på kylvatten från dieselmotorer och på vatten som bubblats med avgaser från utombordsmotor. GTL gav något lägre utsläpp till luft av partiklar, kolväten, kolmonoxid och kväveoxider än vad standarddiesel gav. RME gav betydligt lägre halt partiklar och kolväten men något mer kväveoxider. Kylvatten från en inombords dieselmotor var giftigt mot sebrafiskar och kräftdjur. kylvatten. GTL och RME gav ett kylvatten som var betydligt mindre giftigt mot sebrafiskar än vad standarddiesel gav. PAH-utsläppen till vatten från dieselmotorerna var 10-20 mg per liter diesel. Utsläppen från de traditionella 2-takts utombordarna dominerar tydligt utsläppsmängderna. Standardbensin gav höga halter av miljö- och hälsofarliga ämnen, bland annat bensen, PAHer och formaldehyd. En liter bensin gav cirka 2,3 g PAH. Alkylatbensin och etanolbränslet E85 gav betydligt mindre utsläpp. Sveriges fritidsbåtar släpper uppskattningsvis ut 75 ton PAH per år. Avgasvatten från utombordare var giftigt för bakterier, alger och kräftdjur. Standardbensin var giftigast för bakterier och kräftdjur. Alkylatbensin var mindre giftig mot bakterier och kräftdjur. För alger var skillnaden liten mellan standardbensin, alkylatbensin och E85. Merparten av fritidsbåtarnas förbrukning av bensin och diesel sker i kustvatten. Trots det kan det vara i sjöar och mindre vattendrag som effekterna av utsläppen är störst. Traditionella tvåtaktare används även i sjöar som utnyttjas till dricksvatten och fiske av matfisk och kräftor. Studien visar relativt stor miljöpåverkan från den traditionella 2-takts utombordare som undersökts. Resultaten indikerar att alkylatbensin ger betydligt mindre risker. E85 kan också vara ett alternativ till standardbensin. Det går utmärkt att köra en utombordare på E85, men det kräver en konvertering av motorn vilket gör att det inte är aktuellt för flertalet användare. De observerade emissionerna av aldehyder ger anledning till att studera detta närmare. Det verkar som om bensin ger mer formaldehyd än etanol, medan etanol ger mer acetaldehyd, men testerna är inte tillräckligt omfattande för att göra en fullständig bedömning. Projektet föreslår ytterligare undersökningar bland annat av kylvatten från inombordare och aldehyder i avgaser från utombordare

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Ekvall, Tomas
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gottberg, Annika
    Ljunggren Söderman, Maria
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Green, Jeanette
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Larsson, Cajsa
    Rydberg, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Avfallsprevention och giftfri miljö2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Avfallsprevention genom ökad materialeffektivitet ger ofta miljöfördelar, t ex i form av minskade utsläpp av växthusgaser, eftersom det bidrar till att hålla nere energiintensiv materialproduktion. Syftet med detta projekt är att undersöka om ökad materialeffektivitet också bidrar till minskade utsläpp av farliga ämnen. Minskar eller ökar utsläppen av farliga ämnen om man ökar materialeffektiviteten? Finns det någon tydlig korrelation eller ej? Med farliga ämnen menar vi framförallt ämnen som hanteras av miljömålet Giftfri miljö och i Naturvårdsverkets strategi för giftfria och resurssnåla kretslopp (GRK), men också andra ämnen som påverkar människors hälsa. Vi utgår ifrån olika strategier för ökad materialeffektivitet (se Tabell S). För varje strategi identifierar vi exempel på hur den leder till ökade eller minskade utsläpp av farliga ämnen. Vi lyfter särskilt fram exempel och slutsatser som rör byggsektorn och livsmedelskedjan, eftersom de lyfts fram som prioriterade områden i GRK-strategin. Utifrån de identifierade exemplen drar vi slutsatsen att det finns många fall där ökad materialeffektivitet också bidrar till en mer giftfri miljö (se Tabell S). I vissa fall ger materialeffektiviteten viktiga miljöfördelar utöver att själva materialproduktionen minskar. Det gäller t ex fallet med småbilar. Det finns dock fall när ökad materialeffektivitet vare sig bidrar till giftfrihet eller andra miljöförbättringar. Det finns även fall där ökad materialeffektivitet bidrar till minskat energibehov, men ändå riskerar att öka användningen av farliga ämnen och/eller spridningen av dem i miljön. Slutligen finns risk för så kallade rebound-effekter om den ökade materialeffektiviteten är kostnadseffektiv. Vår samlade bedömning är att ökad materialeffektivitet ofta ger miljöfördelar också i form av minskade utsläpp av farliga ämnen. Sambandet verkar dock vara svagare än mellan materialeffektivitet och minskade utsläpp av växthusgaser. Osäkerheten är också större, eftersom frågan om farliga utsläpp är mer komplex. Man bör t ex ta hänsyn till farligheten hos ämnet och inte bara till den använda eller utsläppta mängden. Frågan är dessutom mindre utforskad. Ämnet för vår studie omfattar i princip alla material, alla produkter och alla produktionsprocesser. Vi har långt ifrån täckt ämnet fullständigt. Viktiga delar av studien är också relativt ytliga. Våra slutsatser skulle bli säkrare och mer välgrundade om studien breddas med fler exempel och/eller fördjupas på de punkter där den är ytlig. I förlängningen kan också systemanalyser vara motiverade, t ex inför implementeringen av EUs nya ramdirektiv om avfall (EU 2008) i svensk rätt.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Fagerström, Anton
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Grahn, Desirée
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lundberg, Susanne
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Poulikidou, Sofia
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Rydberg, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lewrén, Adam
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Martin, Michael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Anderson, Sara
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hansson, Julia
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hjort, Anders
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Large scale bio electro jet fuel production integration at CHP-plant in Östersund, Sweden2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This document reports the findings of the project “Large scale bio electro jet fuel production integration at CHP-plant in Östersund, Sweden”. BEJF is an electrofuel produced in a synthesis process where biogenic carbon dioxide (CO2) is the main carbon source and hydrogen from electrolysis of water using renewable electricity is the main energy source. The project is a feasibility study for a factory for such fuel located at Jämtkraft's facility for CHP in Östersund. Thus, the aim of the project is to assess the feasibility for producing renewable aviation fuel at a specific location considering and evaluating e.g., different processes, operations and integrations, costs, environmental impact, business models and actors.

    IVL The Swedish Environmental Research Institute, Jämtkraft (JK), Chalmers University (CU), Lund University (LU), Nordic Initiative for Sustainable Aviation (NISA), and Fly Green Fund (FGF) have been the primary implementers in this project. Other project stakeholders (AFAB, and The Power Region), have provided relevant data to the various working groups. The project has included experimental work, modelling and calculations, as well as literature-based studies but not the construction of any facilities.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Gunnarsson, Josefin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindskog, Nils
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gottfridsson, Marie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Rydberg, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Tegstedt, Fredrik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    ProScale assessment within LCA on utility poles2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This study uses the Proscale method to assess the direct human toxicity potential resulting from the cradle-to-gate production of a variety of utility poles, and to highlight the added value from filling a method gap by using ProScale alongside other LCA results.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6. Hagberg, Linus
    et al.
    Särnholm, Erik
    Gode, Jenny
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ekvall, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Rydberg, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    LCA calculations on Swedish wood pellet production chains - according to the Renewable Energy Directive2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    The study includes calculations of typical life cycle emissions of greenhouse gases for representative Swedish pellet production chains in accordance with the calculation rules in RED (Directive 2009/28/EC). The study also intends to analyse how the directive is applicable on solid biofuels in general and on wood pellet production in particular, and to identify such aspects of the methodology in RED that are associated with obscurities, problems or lead to misleading results compared to other life cycle analysis principles. The report includes a large number of alternative calculations to show how different facts, assumptions and methodological choices affect the results. This includes the effect of what fuels are used for drying, different transport distances, assumed fuel mix for purchased electricity, the variance in efficiency between the investigated plants as well as the effect of different interpretations of the RED methodology for greenhouse gas calculations.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Jensen, Carl
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Felix, Johan
    Ljunggren Söderman, Maria
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Alongi Skenhall, Sara
    Rydberg, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Utvärdering av förändrad demontering och återvinning av uttjänta fordon i Sverige2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det övergripande målet i denna förstudie har varit att undersöka om demonteringen och återvinningen av uttjänta fordon kan förändras så att både lönsamheten för aktörer i återvinningskedjan och återvinningsgraden ökar jämfört med idag - med sikte på 95 procent återvinningsgrad år 2015. Med utgångspunkt från en nulägesbeskrivning av hur återvinningen av bilar går till i Sverige och utomlands samt baserat på materialinnehållet i bilar har ett antal förbättringsområden och åtgärder identifierats. Slutsatserna kan sammanfattas i följande: Lönsamheten för ingående aktörer kan öka när det gäller ökad demontering av kopparrika delar. Dock påverkas återvinningsgraden i en liten utsträckning. Det är svårt att nå en lönsamhet för ökad demontering av plast med rådande betalningsmodeller och marknadspriser på återvunnen plast. En utökad demontering av plast ökar dock återvinningsgraden för bilar. Maskinell demontering minskar tiden och kostnaderna jämfört med manuell demontering. En återvinningsgrad på 95 procent kan erhållas genom utökad demontering av plast eller genom återvinning av genererade avfallsrester (fluff).

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Lindblad, Maria
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Belhaj, Mohammed
    Rydberg, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lexén, Jenny
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Åström, Stefan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Meta-analysis of damage costs related to health, the built environment and the ecosystem2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    This report addresses damage costs related to the negative effects that may occur on human health, the built environment, or the eco-system, when hazardous substances are released from the products they were originally contained in. More specifically, the report focuses on the external cost of damages. Here, three different models for monetary valuation of externalities have been studied in more detail; that is the EPS system, LIME and ExternE/NewExt/NEEDS. These models all assess costs of impacts to human health and ecosystem production capacity. The EPS system and LIME also addresses costs related to biodiversity while ExternE/NewExt/NEEDS is the model that focuses most on damages to the built environment. The monetary weighting factors presented in the different models are quite similar in size; most often the different models value the same externality within a factor of 10. A case study was also made to show how emissions can be linked to damage costs for a certain substance, here the substance lead. The main negative effect caused by emissions of lead was assessed to the IQ decrement. For the case of lead, damage costs are approximately 2680-5900 €/emitted kg Pb according to Spadaro & Rabl (2004) and 1.58-2910 €/emitted kg Pb according to Steen (1999b).Svensk sammanfattning...

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Lindfors, Lars-Gunnar
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ekvall, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Eriksson, Elin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Jelse, Kristian
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Rydberg, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    The ILCD Handbook in a NUTSHELL - A brief analysis of the ILCD Handbook and the Draft Guidance on Product Environmental Footprint2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    ILCD står för International Reference Life Cycle Data System Handbook. Syftet med vår rapport är att beskriva uppkomsten och innehållet i ILCD-handboken och jämföra de rekommenderar som ges jämfört med god praxis inom livscykelanalys (LCA). Vi fångar också upp den första tillämpningen av handboken som är preliminära riktlinjer för "Environmental Footprints", och då speciellt "Product Environmental Footprints" (PEF). Riktlinjer för dessa Footprints finns i en preliminär "PEF Guide". Rapporten tar i första hand upp metodfrågor, krav och riktlinjer för miljöprofiler/footprints för produkter, men det finns även motsvarande riktlinjer för organisationer. ILCD-handboken är skriven för LCA-experter. För att branschföreningar, företag och myndigheter ska kunna utnyttja den här rapporten i sin pågående dialog med EU-kommissionen kring PEF-guiden har den skrivits för läsare som har en god kunskap eller åtminstone baskunskap om LCA-metodiken.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Ljunggren Söderman, Maria
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Palm, David
    Rydberg, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Förebygga avfall med kretsloppsparker. Analys av miljöpåverkan.2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Kretsloppsparken Alelyckan i Göteborg förebygger 360 ton avfall om året genom att produkter kan återanvänds istället för att slängas — en minskning i miljöpåverkan som motsvarar utsläpp av växthusgaser från 430 bilar som kör 1 500 mil vardera. Användningen av primärenergi och bidraget till försurning och övergödning minskar också. Jämfört med konventionella återvinningscentraler (ÅVC) gör Alelyckan det möjligt att gå uppåt i avfallshierarkin, eftersom både förbränning och återvinning minskar till fördel för återanvändning. Resultaten visar en tydlig miljönytta med att förebygga avfall. Fler återvinningscentraler skulle kunna byggas om till kretsloppsparker eller liknande verksamheter både i Göteborg och i övriga Sverige och bidra till att förebygga avfall och minska miljöpåverkan. Om alla fem ÅVC:er i Göteborg gjordes om till Kretsloppsparker och lika mycket avfall förebyggs som på Alelyckan, skulle omkring 2 200 ton avfall kunna förebyggas varje år. Om Sveriges drygt 600 ÅVC:er gjordes om till kretsloppsparker, skulle omkring 80 000 ton avfall kunna förebyggas. Det motsvarar drygt 5 % av allt avfall som lämnas på ÅVC:er. Att bygga om alla ÅVC:er är naturligtvis hypotetiskt, men visar ändå att det bör finnas stora mängder produkter som skulle kunna återanvändas istället för att, som idag, kasseras som avfall på ÅVC:erna.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Rydberg, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    CO2 och andra klimatgaser av biogena bränslen från åkermark2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten är en kort belysning av hur effekter av CO2 och andra klimatgaser kopplat till uttag av biogena bränslen från åkermark har beskrivits i några olika dokument. - Påståenden att biogena bränslen är CO2-neutrala eller klimatneutrala styrks inte av tillgängliga data då man inkluderar de emissioner som kan kopplas till odling och konvertering av jord- och skogsbruksprodukter till bränsle. - För det teoretiska fall att all processenergi, inklusive drivmedel för maskiner av olika slag i produktionskedjorna, är biobaserade, uppkommer ändå emissioner av klimatpåverkande gaser, främst N2O vid odling, och vid tillverkning av N-gödning, typiskt i intervallet 10-30 g CO2-ekvivalenter per MJ framställt bränsle (beroende på gröda). För skogsråvara är dessa emissioner klart mindre, ca 1/10-del av de för jordbruksgröda. - Ett bättre begrepp skulle kunna vara 'klimatsnåla' eller liknande.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Rydberg, Tomas
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Belhaj, Mohammed
    Bolin, Lisa
    Lindblad, Maria
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sjödin, Åke
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Wolf, Christina
    Market conditions for biogas vehicles2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    With a present share of biofuel used in the Swedish road transport sector of 5.2%, the opportunity for reaching the binding target of 10% by 2020 seem promising. It is both likely and desirable that biogas vehicles may make a significant contribution to fulfill Sweden's obligation under the biofuels directive. It is likely because the stock of biogas (bi-fuel/CNG) vehicles in Sweden is increasing, as is the supply and demand of biogas. It is desirable, because biogas use in the road transport sector has not only climate benefits, but also benefits from an environmental (e.g. improved air quality due to lower emissions of regulated and unregulated air pollutants) and socio-economic (e.g. domestic production, employment) point of view.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Rydberg, Tomas
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gårdfeldt, Katarina
    Ahlbäck, Anders
    Arnell, Jenny
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Belhaj, Mohammed
    Börjesson, Marin
    Einarson, Elin
    Fröling, Morgan
    Gevert, Börje
    Hagberg, Linus
    Hansson, Julia
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindblad, Maria
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Norrman, Jonas
    Richards, Tobias
    Biobaserade drivmedel: analys av potential, förutsättningar marknad, styrmedel och risker. möjligheter och risker - projektet BIODRIV. Slutrapport2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Projektet BIODRIV är en studie kring förutsättningar, möjligheter, begränsningar och risker på kort och lång sikt för svensk produktion av biodrivmedel med visst fokus på de produktionsförutsättningar som erbjuds genom svenska raffinaderier. Totalt har sex teknikspår för biodrivmedelsframställning identifierats som på sikt, helt eller delvis, kan ersätta dagens fossilt baserade bränslen inom transportsektorn. De sex teknikspåren är: 1) metan via gasnät, 2) decentraliserad pyrolys/förgasning, 3) olika resursbaser till fett, 4) vätgas, 5) metanol/DME, 6) elektricitet. För varje teknikspår har ett antal viktiga aspekter belysts: a) råvarutillgång, b) produktion, användning och distribution, c) aktörer, marknad och styrmedel, d) klimatvärdering och miljökonsekvenser, e) forskning och utveckling. Inledningsvis har vart och ett av teknikspåren studerats utifrån målbilden att leverera 25 TWh drivenergi år 2030. För flertalet av teknikspåren är detta möjligt med inhemsk råvaruförsörjning. Undantaget är fett och olja som råvarubas, där den inhemska försörjningsbasen är i storleksordningen 3-4 TWh. För övriga teknikspår kan 25 TWh helt eller delvis uppnås genom omvandling av skogsråvara till energibärare för fordonsdrift, via biomassaförgasning eller, i el-fallet, förbränning i elproducerande kraft(värme)verk

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Rydström, Anne-Marie
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Jacobson, Anton
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Belleza, Elin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Rydberg, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kartläggning av mängden PVC som finns inbyggd i samhället2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att skapa förbättrade förutsättningar att ta hand om uttjänta PVC-produkter i samhället på ett resurseffektivt och kemikaliesäkert sätt. Därför har studien försökt kartlägga den upplagrade mängder PVC-produkter i samhället tillsammans med en kartläggning av när olika additiv har använts. Studien har också försökt uppskatta när produkterna blir avfall. Särskilt fokus har lagts på att identifiera förekomst och mängder av PVC-produkter som innehåller additiv som idag regleras, eller är på gång att regleras, genom kemikalielagstiftningen REACH eller som av andra skäl inte längre används.

    Studien har begränsats till ett antal produktgrupper som bedöms som viktiga och intressanta att studera. Dessa produktgrupper är rör, kablar, profiler, golv- och väggmattor samt takduk.

    Kartläggningen har gjorts genom intervjuer med erfarna nuvarande och tidigare medarbetare på företag som tillverkar de undersökta produkterna, och underleverantörer till dessa företag. Kompletteringar har gjorts via informationssammanställning och datainsamling från företags och branschföreningars statistik och register. Även statistik från Statistiska Centralbyrån och Kemikalieinspektionen (KemI) har inhämtats.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 15. Öman, Andreas
    et al.
    Hallberg, Lisa
    Rydberg, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    LCI för petroleumprodukter som används i Sverige2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport utgör slutdokumentationen i projektet "LCI av petroleumprodukter som används i Sverige" som utförts på uppdrag av AG drivmedel vilket är en arbetsgrupp inom NTM1. Bakgrunden till uppdraget är att IVL Svenska Miljöinstitutet inlett ett uppdateringsarbete av den egenförfattade Miljöfaktabok för bränslen och där identifierat ett omfattande behov att ta fram uppdaterad LCI-data för bl.a. fossila bränslen. I många fall refererar nämligen Miljöfaktabok för bränslen till studier utförda för mer än 10 år sedan. De LCI-data för petroleumprodukter som redovisas i föreliggande rapport kommer att ingå i den uppdaterade versionen av Miljöfaktabok för bränslen.Syftet med studien har varit att ur ett livscykelperspektiv ta fram primärenergianvändning och ett antal emissionsparametrar för produktion och distribution av bensin, diesel, eldningsolja 1 (EO1) och flygfotogen (Jet A1) som används i Sverige idag. Initialt var syftet med den studien att analysera bensin och diesel men i ett senare skede har även EO1 och Jet A1 kommit att innefattas. Den funktionella enheten (FE) sätts i denna studie till 1 MJ petroleumprodukt, vilket är densamma som används i Miljöfaktabok för bränslen. Resultatet av livscykelinventeringen (benämns i rapporten som LCI-profiler) presenteras i form av primärenergianvändning i MJ per MJ bränsle, uppdelat på icke förnybara och förnybara resurser samt ett antal emissionsparametrar i form av gram per MJ bränsle.I enlighet med liknande studier redovisas LCI-profilerna både med och utan systemutvidgning. I denna studie innebär det att resultatet redovisas både med och utan den miljövinst (mindre utsläpp och resursanvändning) som antas uppkomma när spillvärme från oljeraffinaderiet ersätter svensk medelfjärrvärme. På detta sätt kan läsaren få en uppfattning om hur LCI-profilerna påverkas om det finns en faktisk avsättning för biprodukten som processen ger upphov till. Systemutvidgning är dock förknippat med osäkerheter eftersom det inte alltid på förhand går att förutse vad en biprodukt kan komma att ersätta. Till miljöfaktaboken används enbart LCI-data utan systemutvidgning.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 15 of 15
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.41.0