IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Change search
Refine search result
1 - 11 of 11
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Bibi, Momina
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Holmquist, Hanna
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Jensen, Carl
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Rydberg, Tomas
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Vad vet vi om farliga ämnen vid materialåtervinning av plast?2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I föreliggande projekt har en kartläggning utförts för att visa på vad som redan gjorts och det som pågår inom området farliga ämnen i plast som materialåtervinns, för att ge en överblick över den kunskap som finns tillgänglig. Projektet har utförts med litteraturstudier som har kompletterats med intervjuer av aktörer i återvinnings- och tillverkningsbranschen.Fokus i litteraturen ligger ofta på farliga ämnen i plastavfall från elektriska och elektroniska produkter, där kunskapsnivån tycks vara jämförelsevis god. De farliga ämnen som nämns i detta sammanhang var företrädesvis bromerade flamskyddsmedel och tungmetaller. För plastavfall från andra branscher såsom fordonsbranschen och byggbranschen är informationen mera bristfällig. Plastavfall från dessa branscher materialåtervinns dessutom inte i någon större omfattning i Sverige.Generellt är spårbarheten för plastkomponenter, och kopplat till detta även kunskapen om innehållet i plaster, relativt dålig. Inte minst har återvinnare svårigheter att känna till vad olika plast innehåller. Detta är av betydelse inte bara för förekomsten av farliga ämnen, utan också andra additiver m.m., t.ex. krita, då möjligheterna till materialåtervinning påverkas av detta. Slutligen identifierades ett antal områden där vidare studier bör prioriteras. Teknisk utveckling för att på ett kostnadseffektivt sätt identifiera vilket flamskyddsmedel plasten innehåller och även för att kunna separera flamskyddsmedlet från plasten skulle göra det möjligt att materialåtervinna mer plast och med bättre kvalitet från elektriskt och elektroniskt avfall. Huruvida andra organiska ämnen än bromerade flamskyddsmedel kan begränsa möjligheterna till materialåtervinning bör studeras vidare, liksom migrationsbeteende hos additiv i återvunnen plast. Studier av återvunnen plast från förpackningar för att identifiera, eller avskriva, eventuella risker på grund av innehåll av farliga ämnen, är relevanta eftersom detta är ett stort flöde av plast till materialåtervinning.  

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Ekvall, Tomas
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Jensen, Carl
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Stakeholder analyasis of incineration tax, raw material tax and weight-based waste fee2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är en del av utvärderingen av styrmedel inom forskningsprogrammet Hållbar Avfallshantering. Rapporten presenterar en bild av hur avfallssektorn är uppbyggd och hur det påverkar effekten av olika styrmedel. Den gjorda analysen kompletterar de optimerande modeller som är använda och redovisade inom forskningsprogrammet. Intressentanalysen betonar insikten att styrmedel, för att de ska vara effektiva, behöver ge rätt incitament till rätt intressenter, t.ex. intressenter som har kontroll över det som styrmedlet ska ha tänkt påverkan på. Styrmedel kan ge sådana incitament om de är designade så att de påverkar den tänkta intressenten direkt. Styrmedel kan också skapa påverkan genom att en tredjeparts intressent förmedlar påverkan till den tänkta intressenten. Effekten av sådana indirekta incitament är svårare att förutsäga och det finns en risk att effekten försvagas genom att till exempel större kostnader kan bli följden. I de fall där rätt incitament redan finns kan ett styrmedel vara effektivt genom att det istället eliminerar hinder som är i vägen för den önskade handlingen. This report is only available in English.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Elander, Maria
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Jensen, Carl
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Stenmarck, Åsa
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hedberg, Marie
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Avfallsindikatorer - Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det finns idag ett stort behov av att kunna mäta och förstå hur resurseffektiv vår avfallshantering är, både på nationell nivå och i våra kommuner. Vi har successivt infört allt fler mål, styrmedel och åtgärder för att utveckla avfallshanteringen och stora förändringar har därigenom skett. Allt talar för att utvecklingen kommer att fortsätta i samma takt, potentialen att förbättra svensk avfallshantering är stor. Hur mäter vi om vi blir bättre? Hur effektiv är avfallshanteringen? Hur väl uppfyller vi de avfallspolitiska målen? Finns det skillnader i utvecklingen mellan olika kommuner och vilka slutsatser kan vi i så fall lära oss av det? Hur stor klimatpåverkan orsakar avfallsbehandlingen på de olika stegen i avfallshierarkin? Frågorna är många, men svaren är svåra att få fram. Trots förbättrad information och kunskap om avfallshanteringen har utmaningarna med att mäta och följa upp utvecklingen bara ökat. Inte minst eftersom man idag strävar efter att hantera så mycket av de de uppkomna avfallsmängderna på de övre stegen i avfallshierkin, det vill säga avfallsförebyggande, återanvändning och materialåtervinning. Dessa delar är betydligt svårare att beskriva, mäta och följa upp jämfört med de nedre behandlingsstegen. Denna vägledning är en av tre rapporter från ett projekt som har haft som syfte att ta fram mätetal, eller ""avfallsindikatorer"", som ska kunna mäta och följa utvecklingen för vår avfallshantering. Syftet är att avfallsindikatorerna årsvis ska presentera utvecklingen och därmed kunna ge svar på bland annat de frågor som nämns ovan. Avfallsindikatorerna presenteras mer utförligt i rapporten ""Indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering"" som finns att ladda ner på Waste Refinerys hemsida. I rapporten kan man följa beräknings-metoderna, val av indata och hur projektgruppen resonerade om vilka indikatorer som behövs för att kunna mäta resurseffektivitet. På Waste Refinerys hemsida finns även en rapport innehållande en litteraturstudie över vilka indikatorer som idag används i Europa: Litteraturstudie över indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Elander, Maria
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Jensen, Carl
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Stenmarck, Åsa
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Holmström, David
    Sundberg, Johan
    Indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det övergripande målet med projektet var att ta fram ett antal indikatorer för att kunna visa på hur resurseffektiv avfallshanteringen är och jämföra hur utvecklingen blir över tiden. Detta innebär att indikatorerna: ska åskådliggöra måluppfyllelsen för uppsatta mål samt göra det möjligt att följa upp utvecklingen för svensk avfallshantering på kommunal/regional och nationell nivå på ett enkelt sätt . Trots att informationen och kunskapen om avfallshanteringen ständigt har förbättrats i samhället så har ändå svårigheterna med att mäta och följa upp utvecklingen ökat. De mål som satts för avfallshanteringen har stadigt förstärkts vilket har skapat ett alltmer komplext avfallshanteringssystem. Det märks tydligt på dagens ambitioner att utveckla de övre delarna i avfallshierarkin, det vill säga avfallsprevention och materialåtervinning. Dessa delar är betydligt svårare att beskriva, mäta och följa upp jämfört med de nedre behandlingsstegen. Att utveckla indikatorer kring förebyggande och frikoppling har varit ett viktigt mål för indikatorprojektet. I projektet har indikatorerna analyserats och testats i fem olika fallstudier (tre på kommunal nivå och två på nationell nivå varav en för hushållsavfall enligt Avfall Sverige och en för nationellt totalt avfall kopplat till den officiella avfallsstatistiken). Följande kriterier har använts och uppfylls: Relevans Datatillgång Kvalitet Kommunicerbarhet och användbarhet Indikatorerna som har tagits fram: Är neutrala och användbara på den nivå de avser, det vill säga på kommunal/ regional och/eller nationell nivå. Är utformade för att kunna mäta förändring och/eller förändringstakten årsvis Täcker varje steg av avfallshierarkin (det vill säga ge en indikation på resurseffektiviteten för respektive steg samt totalt). Mäter förändringen i resurseffektivitet för hela systemet över tid (det vill säga beskriva en position i avfallshierarkin). Indikatorerna kan användas på kommunal nivå eller på nationell nivå. Indikatorerna avser att ge beslutsfattare, kommuner och kommunala avfallsbolag stöd i planeringen och uppföljningen av den kommunala avfallshanteringen. Tre typer av indikatorer är utvecklade: Förflyttningsindikatorer – speglar avfallshanteringssystemets nivå och utveckling i sin helhet. Trappstegsindikatorer – beskriver och mäter utvecklingen på varje enskilt trappsteg i avfallshierarkin (avfallstrappan) minus de rejektmängder som uppkommer      innan själva behandlingen (till exempel sorteringsrester från      materialåtervinning). Bakgrundsindikatorer – tar hänsyn till allt avfall som behandlas på respektive trappsteg även avfall som uppkommer vid annan behandling (till exempel askor från förbränning). Indikatorerna presenteras samlat i Bilaga A. Målsättningen är att de framtagna indikatorerna ska integreras med existerande avfallsrapportering i kommunerna (till exempel i Avfall Web) och i den nationella uppföljningen som Naturvårdsverket genomför. En användarvägledning har också producerats inom projektet med syfte att ge en lättöverskådlig bild över indikatorerna och vad de kan användas till.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Fråne, Anna
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ekvall, Tomas
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Jensen, Carl
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Avfallsimport och materialåtervinning2016Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Energiåtervinning är en del av avfallshierarkin, den prioriteringsordning som EU fastställt i avfallsdirektivet 2008/98/EG för hur avfall ska behandlas ur miljösynpunkt1. Avfallshierarkin listar förebyggande av avfall som det mest eftersträvansvärda före, i rangordning, förberedelse för återanvändning, materialåtervinning, annan återvinning (däribland energiåtervinning) och bortskaffande (deponering eller förbränning utan energiåtervinning). År 2015 gick 5,8 miljoner ton avfall till energiåtervinning på svenska anläggningar klassade som avfallsförbränningsanläggningar varav 1,3 miljoner ton var importerat (Avfall Sverige, 2016a). De svenska avfallsförbränningsanläggningarna får betalt för att energiåtervinna det importerade avfallet som år 2015 främst kom från Norge, Storbritannien och Irland. Avfall kan även energiåtervinnas på industrianläggningar, till exempel inom cementindustrin, eller på anläggningar med tillstånd att visst avfall, men inte hushållsavfall.

    Sammanfattningsvis tyder studien på att import av avfall för energiåtervinning i Sverige leder till en kombination av minskad deponering av både behandlat och obehandlat avfall och minskad inhemsk avfallsförbränning i de studerade exportländerna. Den kunskap som framkommit i denna studie och i tidigare studier tyder på att den svenska avfallsimportens effekter på materialåtervinningen är små i praktiken, men kunskapen behöver fortfarande fördjupas.

    Den svenska avfallsförbränningskapaciteten ökar. Det finns idag 34 avfallsförbränningsanläggningar i Sverige som har tillstånd att energiåtervinna hushållsavfall och en ny anläggning planeras. Den nuvarande avfallsförbränningskapaciteten i Sverige ligger på ca 6,65 miljoner ton och överstiger därmed det svenska behovet av avfallsförbränningskapacitet för att behandla inhemskt restavfall från hushåll och verksamheter med omkring 1,6 miljoner ton (Avfall Sverige, 2016b). Samtidigt som avfallsförbränningskapaciteten byggts ut i Sverige har EU ställt krav på att deponering av avfall ska minska inom EU, vilket har fått som följd att stora mängder avfall behöver tas omhand på ett alternativt sätt. Storbritannien och Irland har till exempel infört deponiskatt som har höjts successivt och Norge har infört förbud mot att deponera biologiskt nedbrytbart avfall. Svenska avfallsförbränningsanläggningar kan erbjuda konkurrenskraftiga mottagningsavgifter för detta avfall eftersom fjärrvärmenäten gör att energin i avfallet kan utnyttjas effektivt och på grund av höga svenska skatter på fossilt bränsle som gör att relativt dyra biobränslen blir huvudalternativet för produktion av fjärrvärme. För svenska avfallsförbränningsanläggningar styrs bränslevalet av marknaden och importerat avfall för energiåtervinning har i många fall visat sig ge lägre värmeproduktionskostnader jämfört med alternativa bränslen.

    This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Jensen, Carl
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Felix, Johan
    Ljunggren Söderman, Maria
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Alongi Skenhall, Sara
    Rydberg, Tomas
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Utvärdering av förändrad demontering och återvinning av uttjänta fordon i Sverige2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det övergripande målet i denna förstudie har varit att undersöka om demonteringen och återvinningen av uttjänta fordon kan förändras så att både lönsamheten för aktörer i återvinningskedjan och återvinningsgraden ökar jämfört med idag - med sikte på 95 procent återvinningsgrad år 2015. Med utgångspunkt från en nulägesbeskrivning av hur återvinningen av bilar går till i Sverige och utomlands samt baserat på materialinnehållet i bilar har ett antal förbättringsområden och åtgärder identifierats. Slutsatserna kan sammanfattas i följande: Lönsamheten för ingående aktörer kan öka när det gäller ökad demontering av kopparrika delar. Dock påverkas återvinningsgraden i en liten utsträckning. Det är svårt att nå en lönsamhet för ökad demontering av plast med rådande betalningsmodeller och marknadspriser på återvunnen plast. En utökad demontering av plast ökar dock återvinningsgraden för bilar. Maskinell demontering minskar tiden och kostnaderna jämfört med manuell demontering. En återvinningsgrad på 95 procent kan erhållas genom utökad demontering av plast eller genom återvinning av genererade avfallsrester (fluff).

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Jensen, Carl
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Fråne, Anna
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Utökad demontering av personbilar2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Enligt EU-direktiv 2000/53/EG om uttjänta fordon ska återvinningsgraden för uttjänta bilar uppgå till minst 95 procent av bilens vikt i genomsnitt, varav minst 85 viktprocent ska gå till återanvändning eller materialåtervinning. Målet ska uppfyllas från och med 2015. Den största utmaningen för att klara målet är att materialåtervinna material som idag inte materialåtervinns i nämnvärd omfattning, framförallt icke-metalliska material där plast representerar den största mängden. En högre materialåtervinning skulle kunna åstadkommas med hjälp av demontering av bildelar före fragmentering. I fallet plastdelar sker i princip ingen demontering för materialåtervinning i Sverige idag varför plasten hamnar i den så kallade fluffraktionen, det vill säga en av materialfraktionerna som uppkommer vid fragmenteringen och den efterföljande sorteringen av uttjänta bilar. Fluffen går främst till energiåtervinning, men även deponering förekommer.


    This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Jensen, Carl
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Sjöström, John
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Schmidt, Lisa
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Stenmarck, Åsa
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Gula tunnan2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med projektet var att öka kunskapen om fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar i en blandad fraktion under svenska förhållanden, i denna rapport kallat Gula tunnan. Genom praktiska försök undersöktes vilken påverkan ett sådant insamlingssystem har på: insamlingsnivåerna renhetsgraden för det insamlade materialet hushållens upplevelse och erfarenheter Insamlade mängder förpackningar och tidningar i den gula tunnan och mängder förpackningar och tidningar som fanns kvar i restavfallet indikerar att den stora vinsten med Gula tunnan är att hushållen kan kasta sina tidningar och förpackningar i nära anslutning till sin fastighet. Detta snarare än att slippa sortera tidningar och förpackningar separat. Denna övergripande slutsats baseras på att de insamlade mängderna av tidningar och förpackningar är större samt att mängderna tidningar och förpackningar minskar i restavfallet när Gula tunnan jämförs med bringsystemet. Någon motsvarande förbättring för Gula tunnan i jämförelse med andra fastighetsnära insamlingssystem kunde inte mätas I genomförd beteendestudie framhåller dock hushållen att en stor fördel med Gula tunnan är att slippa sortera sina tidningar och förpackningar i olika fraktioner. Fördelar som nämnts med Gula tunnan är att slippa fundera över vilket material förpackningen består av samt att insamlingssystemet sparar utrymme i hemmet.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Ljunggren Söderman, Maria
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Larsson, Helena
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Jensen, Carl
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Palm, David
    Stenmarck, Åsa
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Due, Sanna
    Gripwall, Anna-Carin
    Goda exempel på förebyggande av avfall för kommuner - idébok för en mer hållbar produktion och konsumtion2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sverige är bra på avfallshantering. Vi har lärt oss att återvinna mjölkkartonger och konservburkar. Våra återvinningscentraler samlar in allt från batterier till båtmotorer. På avfallsanläggningar runt om i landet tar man hand om både matavfall och farligt avfall, och man utvinner värme och energi ur förbränningen av avfall. Även om det fortfarande kan bli bättre, kan vi konstatera att vi har kommit en bit på vägen mot en mer hållbar avfallshantering.Förebyggande av avfall är prioriterat i de nationella miljömålen och den nationella avfallsplanen. Även EU prioriterar förebyggande av avfall. I det nya ramdirektivet för avfall står det att lagstiftning och politik på avfallsområdet bör styras av en avfallshierarki. Förebyggande av avfall står högst upp i hierarkin. Första prioritet är därmed att se till att det blir så lite avfall och avfall så fritt från gifter som möjligt. I direktivet finns även ett krav på att EU-länderna ska ta fram nationella program för det förebyggande arbetet. Programmet ska enligt direktivet vara klart senast 2014. Den finansiella fördelen med att förebygga avfall är enorm. Investeringar i förebyggande åtgärder är ett bra sätt att minska utgifterna för avfallshantering. Kommunerna inte bara sparar pengar på att man inte behöver samla in lika mycket avfall, utan sortering och drift av anläggningar kräver också mindre resurser. I slutändan gagnar det kommunmedborgarna både miljömässigt och ekonomiskt.Genom att förlänga livet på redan tillverkade produkter behöver man inte köpa nytt lika ofta. Besparingarna för färre och undvikna inköp kan bli stora, speciellt för större organisationer. Kommunerna har en stor potential att både nå fram till invånarna och att skapa storskaliga förändringar.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10. Palm, David
    et al.
    Fredén, Johanna
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Jensen, Carl
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ljunggren Söderman, Maria
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Avfallsförebyggande i praktiken - En guide till hur kommuner kan arbeta med återbruk2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Att förebygga avfall är högst upp i avfallshierarkin och den nivå som bör eftersträvas att nå ur miljösynpunkt. Ett problem är att ansvaret och möjligheterna för detta i de flesta fall inte ligger hos dem som arbetar med avfall. Men det finns områden som tätt anknyter till den traditionella avfallsverksamheten och här är återbruk, återanvändning och förberedelse av återanvändning, av produkter viktiga exempel. När en produkt återbrukas lever den längre och det gör att färre nya produkter behöver produceras och här finns en stor miljövinst. Vad som är lämpliga produkter att samla in beror bland annat på miljönytta, hanterbarhet och potentiella risker i form av farliga ämnen och farliga produkter och efterfrågan beroende på ekonomi. Varje verksamhet behöver själva upprätta riktlinjer för vad som ska samlas in. En grundregel är att ingenting bör återbrukas utan avlämnarens medgivande. I rapporten ges tips och vägledning om vilka produkter som är lämpliga att samla in i olika verksamheter. Återbruk kan ske genom en bytesbod, obemannad insamling, bemannad insamling eller genom bemannad mottagning och försäljning.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Stenmarck, Åsa
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Jensen, Carl
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Report on estimates of European food waste levels2016Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Food waste is an issue of importance to global food security and good environmental governance, directly linked with environmental, economic and social impacts. Different studies show that between 1/3 and 1/2 of the world food production is not consumed, leading to negative impacts throughout the food supply chain including households. There is a pressing need to prevent and reduce food waste to make the transition to a resource efficient Europe.

    The collection and analysis of data from across Europe for this study generated an estimate of food waste in the EU-28 of 88 million tonnes.This estimate is for 2012 and includes both edible food and inedible parts associated with food. This equates to 173 kilograms of food waste per person in the EU-28. The total amounts of food produced in EU for 2011 were around 865 kg / person , this would mean that in total we are wasting 20 percent of the total food produced.

    The sectors contributing the most to food waste are households (47 million tonnes ± 4 million tonnes) and processing (17 million tonnes ± 13 million tonnes). These two sectors account for 72 percent of EU food waste, although there is considerable uncertainty around the estimate for the processing sector compared to all the other sectors. This is due to only four MS providing information of sufficiently high quality. In addition the differences in the normalized food waste amounts between the countries were great. Of the remaining 28 percent of food waste 11 million tonnes (12%) comes from food service, 9 million tonnes (10%) comes from primary production and 5 million tonnes (5%) comes from wholesale and retail.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 11 of 11
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf