IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Endre søk
Begrens søket
1 - 19 of 19
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Arnell, Jenny
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Thörn, Philip
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Konsekvenser för energisektorn av klimatförändringar - En översiktlig kunskapssammanställning2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är framtagen inom ramen för projektet Konsekvenserför energisektorn av klimatförändringarna och presenterar översiktligt kunskapsläget om hur klimatförändringarna kan påverka energisektorn samt identifierar kunskaps- och forskningsbehov. Rapporterns resultat bygger på en litteraturstudie samt intervjuer med företrädare för energibranschen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Ekholm, Hanna Matschke
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Thörn, Philip
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys för Järfälla kommun2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    IVL Svenska Miljöinstitutet har genomfört en översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys av Järfälla kommun. Syftet med uppdraget har varit att analysera hur extrema väderhändelser och framtida klimatförändringarna kan påverka ett antal utvalda sektorer och system inom Järfälla kommuns geografiska område. Utifrån analysen har även olika anpassningsåtgärder, vilka kan vidtas för att minska sårbarheten i olika sektorer och system, identifierats.

    Analysen är avgränsad till att omfatta följande sektorer och system: • Bebyggelse • Infrastruktur (elsystem, fjärrvärme, dricksvattenförsörjning, avlopps- och dagvattensystem) • Kommunikationer (vägar och järnvägar) • Hälsa (värmeböljor och smittspridning)

    Analysen är också avgränsad till att omfatta klimatfaktorerna temperatur, nederbörd, ras, skred och erosion. Översvämningar av vattendrag omfattas inte av analysen eftersom detta analyseras i ett separat projekt. SMHI:s klimatanalyser för Stockholms län, vilka bygger på ett scenario med begränsade växthusgasutsläpp (RCP4.5) och ett med höga växthusgasutsläpp (RCP8.5), visar att klimatet i framtiden kommer att bli varmare och blötare. Årsmedeltemperaturen beräknas öka med 3 till 5 grader mot slutet av seklet och det kommer att bli vanligare med värmeböljor. Årsmedelnederbörden ökar med 20 till 30 procent mot slutet av seklet. Ökad nederbörd och förändrade nederbördsmönster ökar risken för ras, skred och erosion.

    Bebyggelsen i Järfälla kommun kan allvarligt påverkas av framtida klimatförändringar. Ökad temperatur kan medföra att uppvärmningsbehovet minskar samtidigt som kylbehovet ökar. Ökad nederbörd kan leda till översvämningar i lågpunker i landskapet, särskilt områden med mycket hårdgjorda ytor och otillräckliga avrinningsmöjligheter. Högre temperatur i kombination med mer nederbörd ökar risken för fukt- och rötskador och medför ökade underhållskostnader. I Järfälla kommun finns ett antal områden, i huvudsak i anslutning till sjöar, vattendrag, dalgångar och större diken med förutsättningar för ras och skred.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Karlsson, Anja
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Thörn, Philip
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Selection of Urban Living Labs in Alby and Peltosaari2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Across Europe, some 200 million people live in suburban areas in great need of modernisation and social uplifting. The SubUrbanLab project (2013-2016) aims to examine how these areas can be modernised and socially uplifted together with the residents and other stakeholders in order to turn them into more attractive, sustainable and economically viable urban areas. To do this, the project will develop and set up so called Urban Living Labs (ULL), i.e. arenas for innovation and dialogue that focuses on solving challenges in the urban area by involving residents and other stakeholders, in connection to needed modernization actions in two suburbs, one in Sweden (Alby in Botkyrka municipality) and one in Finland (Peltosaari in the City of Riihimäki).

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Karlsson, Anja
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Thörn, Philip
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Urban Living Labs2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Across Europe, some 200 million people live in suburbs in great need of modernization and social uplifting. The SubUrbanLab project (2014-2016) examined how these suburbs can be modernized and socially uplifted together with the residents and other stakeholders. The goal was to turn the suburbs into more attractive, sustainable and economically viable urban areas.

    The project developed and set up six Urban Living Labs (ULLs): three in Alby, Sweden and three in Peltosaari, Finland. These ULLs were arenas for co-creation of innovative urban solutions and a means to develop new forms of experiences on involving the residents and stakeholders into development in an urban context.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Munthe, John
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Buhr, Katarina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gustafsson, Mathias
    Staffas, Louise
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Thörn, Philip
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Vår Värld 2034 - Syntesrapport2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Projektet Vår Värld 2034 har varit inriktat på en dialog om Sveriges roll i en hållbar framtid med ett hållbart nyttjande av naturresurser och en global välfärd. Fokus har legat på att diskutera vilka mer konkreta mål vi behöver sätta upp och genomföra senast år 2034 för att kunna nå visionen 2050. Projektets övergripande rekommendation är att vi behöver en nationell strategisk dialog om en omställning till en hållbar framtid, vad omställningen innebär för det svenska samhället, vilka möjligheter som näringslivet har att utvecklas och hur politiken ska utformas för att nå de uppsatta målen. Dialogen bör vara öppen och offentlig och ske mellan näringsliv, politiker, forskarsamhället och intresseorganisationer. En bred förankring i alla samhällssektorer är nödvändig för att undvika ställningstaganden som syftar att framhäva enskilda aktörer (partier, företag, branscher eller organisationer). Dialogen bör dels föras på en övergripande nivå med förankring på hög nivå i samhället, dels på en mer praktisk och tillämpad nivå till exempel branschvis eller i leverantörskedjor.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6. Olsson, Björne
    et al.
    Ek, Mats
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Norén, Fredrik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Thörn, Philip
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindblad, Maria
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hennlock, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Röttorp, Jonas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fortkamp, Uwe
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Full-scale site solution of phosphorous retrieval from biowaste2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    The Baltic Sea suffers from eutrophication and one major effect is that seaweed and algae accumulate in large volumes on beaches along the sea. The seaweed and algae undergo partial decomposition which constitutes a major obstacle for usage of the beaches for bathing and other recreation.  The costs for removing the seaweed and algae in order to make the beaches available for tourism and recreation are substantial, but the benefits from tourism greatly exceed the cost for removing the algae. Additionally, the removal of the algae also brings about important environmental and social benefits since the phosphorous, cadmium and nitrogen in the algae are extracted from the Baltic Sea. The removal of algae also makes coastal areas available for spawning fish and other organisms by improving the availability of oxygen. When decaying, algae also contribute to high emissions of methane, which would be reduced if the algae are removed. The initial idea of this project was to digest the sampled algae in a fermentation plant. The intention was to achieve recycling of the phosphorus while eliminating the cadmium content. During the project it was concluded that this is possible but not viable. This is carefully elaborated in the appendix “technical feasibility and ecological assessment”. The PhosCad project has investigated and examined the most cost-efficient solutions for removing the algae, recycling the phosphorous, reducing the level of cadmium and utilizing the residue for production of biogas and as fertilizer. The business plan framework is based on the results from the technical feasibility and ecological assessment report and presents the motives for removing the algae from a municipal business perspective. The municipality of Trelleborg functions as a case study since detailed information concerning beach related tourism and cost for removing algae is available for this city. Drying, incineration and ash disposal , with partial drying and incineration for district heat and electricity, is considered to be the most viable way to handle the material. The project benefits, including municipal tax revenues from beach related tourism and environmental benefits substantially outweigh the project costs, i.e. costs for drying, transport, incineration and ash disposal. All costs and benefits are rough estimates and not all cost information is available, and needs to be further investigated in a fully elaborated business plan. The increase in algae blooms have resulted in empty beaches and reduced beach tourism all around the Baltic Sea. The suggested method, Drying, incineration and ash disposal, is most likely of interest to many other regional and local governments around the Baltic Sea, at least as interim measures until more far reaching measure are implemented to improve the marine environment in the Baltic Sea.  

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Roth, Susanna
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Thörn, Philip
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Klimatanpassning 2015 - så långt har kommunerna kommit2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det finns många tecken som talar för att klimatet håller på att förändras. Det märks bland annat med förhöjda temperaturer, fler översvämningar och mer nederbörd. I takt med att klimatet förändras behöver samhället anpassa sig. Kommunerna spelar en viktig roll för att klimatanpassa Sverige då de ansvarar för att genomföra konkreta åtgärder och för att implementera klimatanpassningsarbetet. För att skapa en samlad bild av hur långt Sveriges kommuner kommit i sitt arbete med klimatanpassning och för att tydliggöra vilka utmaningar och behov kommunerna står inför, har IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med branschorganisationen Svensk Försäkring genomfört en kartläggning av kommunernas arbete. Kristianstad kommer på första plats i kommunrankningen med högst poäng, tätt följt av Botkyrka samt Göteborg och Växjö. I rankningen har kommunernas svar i enkätundersökningen poängsatts och summerats. Maxpoäng i rankningen var 33 poäng. Alla frågor i undersökningen har inte ingått i rankningen utan vissa frågor är kontrollfrågor eller beskrivande öppna frågor. Hur frågorna har poängsatts och alla kommuners poäng beskrivs i rapporten Klimatanpassning 2015 – så långt har kommunerna kommit (IVL-rapport B2228) .

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Roth, Susanna
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Thörn, Philip
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Klimatanpassning 2015 - Så långt har Sveriges kommuner kommit2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det finns många tecken på att klimatet håller på att förändras vilket innebär att samhället måste anpassa sig till nya förutsättningar. Kommunerna spelar en viktig roll för att klimatanpassa Sverige då de ansvarar för att genomföra konkreta åtgärder och implementera klimatanpassningsarbetet. I detta projekt har en enkätundersökning av Sveriges kommuners arbete med klimatanpassning genomförts. Undersökningen kartlägger hur långt kommunerna kommit i sitt arbete med klimatanpassning med syfte att tydliggöra vilka utmaningar och behov kommunerna står inför. Enkätundersökningen bygger på den process för klimatanpassningsarbete som utvecklats av EU-kommissionen. Verktyget pekar på viktiga steg i klimatanpassningsarbetet, från etablerandet av arbetet till uppföljning och utvärdering. Genom undersökningen vill vi uppmärksamma kommunerna på detta verktyg, vilket kan vara ett bra stöd för att genomföra ett effektivt klimatanpassningsarbete på kommunal nivå, och uppmuntra till användning av verktyget. Verktyget bygger på att klimatanpassningsarbetet utförs i sex steg. Enkätundersökningen riktade sig till alla Sveriges 290 kommuner. Frågorna i enkäten utgår från de sex stegen i klimatanpassningsprocessen. Resultaten från undersökningen ligger till grund för en jämförelse och rankning av kommunernas klimatanpassningsarbete. I kommunrankningen har kommunernas svar i enkätundersökningen poängsatts och summerats. Rankningen kan hjälpa kommunerna att snabbt få en överblick över sina styrkor och svagheter och ge dem en uppfattning om hur långt de, och andra kommuner, kommit i sitt klimatanpassningsarbete. Totalt svarade 165 kommuner på enkäten. Kristianstad kommer på första plats i kommunrankningen med flest poäng, tätt följt av Botkyrka samt Göteborg och Växjö. I Kristianstad är många områden lågt belägna och kommunen ligger nära hav och andra vattendrag. Kommunen har ett väl utvecklat arbete för att hantera översvämningar. Även i Botkyrka finns ett väl utvecklat klimatanpassningsarbete. Bland annat har en klimat- och sårbarhetsanalys tagits fram och faktiska åtgärder vidtagits. Växjö har tagit fram en klimatanpassningsplan där risker och sårbarheter från klimatförändringar samt åtgärder finns beskrivna. Göteborg har tagit fram mycket underlagsmaterial om klimatförändringar och har till exempel utvecklat en så kallad hydromodell för att modellera risker i ett framtida klimat. Enkätundersökningen visar att de allra flesta kommuner (96 procent) som deltagit i undersökningen tror att de kommer att påverkas av klimatförändringar. Framförallt tror kommunerna att de kommer påverkas av förändrade flöden, ökad nederbörd och ökade temperaturer. Det är dock stor variation i hur långt kommunerna har kommit i sitt klimatanpassningsarbete.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Thörn, Philip
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Assessment of the Impact of China's CDM Projects on Sustainable Development2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Climate change and sustainable development are the two great challenges that the mankind must face today and it is internationally recognized that the climate change shall be addressed under the framework of sustainable development. The United Nations Framework Convention on Climate Change (“the Convention”) taking effect in 1994 includes sustainable development as one of the three basic principles for addressing climate change and specifies that “the Parties have a right to, and should, promote sustainable development. Policies and measures to protect the climate system against human‐induced change should be appropriate for the specific conditions of each Party and should be integrated with national development programmes, taking into account that economic development is essential for adopting measures to address climate change.”

    The Delhi Ministerial Declaration on Climate Change and Sustainable Development (“the Delhi Declaration”) adopted at the Eighth Session of the Conference of the Parties to the Convention held in New Delhi, India in 2002 further defines that climate change issues should be addressed under the framework of sustainable development. In this context, all the countries formulate national strategies against climate change and integrate them with those for sustainable development.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Thörn, Philip
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Improvement of CDM Policies in China2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Clean Development Mechanism (CDM), a flexible mechanism established in Article 12 of the Kyoto Protocol, stipulates that the contracting parties (within the scope of Annex I) can cooperate with the Non‐Annex I parties to implement greenhouse gas emission reduction projects in developing countries, aiming to facilitate sustainable development in developing countries and to assist the developed countries included in Annex‐I in achieving the ultimate goal of reducing the emission of greenhouse gases under the Kyoto Protocol.

    The Chinese government has paid great attention to the development and management of CDM projects, and has designated the Designated National Authority (DNA) in charge of Chinese CDM project activities. On June 30, 2004, the Chinese government issued Interim Measures for Operation and Management of CDM Projects, which was put into trial implementation for one year. At the termination of the trial implementation, the Chinese government officially issued Measures for the Operation and Management of Clean Development Mechanism Projects (hereafter the “CDM Rules”) on October 12, 2005.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Thörn, Philip
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Klimatanpassning 2016 – så långt har kommunerna kommit2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    FN:s klimatpanel IPCC har dragit slutsatsen att vi människor påverkar klimatsystemet. Klimatet har redan förändrats och kommer att fortsätta att förändras framöver. I Sverige så kan vi bland annat förvänta oss högre temperaturer, värmeböljor, mer nederbörd, ökad risk för översvämningar, ras, skred och erosion. För att minska antalet klimatrelaterade skador och andra negativa konsekvenser så behöver samhället anpassas till ett förändrat klimat.

    Kommunerna spelar en viktig roll för att klimatanpassa Sverige då de har ett stort ansvar för att genomföra konkreta åtgärder och implementera klimatanpassningsarbetet. Under våren 2016 har IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med Svensk Försäkring genomfört en enkätundersökning för att kartlägga hur Sveriges kommuner arbetar med klimatanpassning. Resultaten från undersökningen har legat till grund för en jämförelse och rankning av kommunernas arbete. Syftet är att undersöka hur långt kommunerna har kommit i sitt anpassningsarbete och uppmärksamma goda exempel. Vi vill även lyfta fram ett verktyg, the Adaptation Support Tool, vilket kan ge stöd till kommuner som önskar arbeta mer systematiskt med klimatanpassning.

    Rankningen bygger på en poängsättning och summering av kommunernas svar i enkätundersökningen. Maxpoäng som kan uppnås i kommunrankningen är 33 poäng. I årets rankning kommer Vänersborg på förstaplats med 32,5 poäng, tätt följd av Lomma och Uppsala.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Thörn, Philip
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Klimatanpassning 2016 - Så långt har Sveriges kommuner kommit2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    FN:s klimatpanel IPCC har dragit slutsatsen att vi människor påverkar klimatsystemet. Klimatet har redan förändrats och kommer att fortsätta att förändras framöver. I Sverige kan vi bland annat förvänta oss högre temperaturer, mer nederbörd, ökad risk för översvämningar, ras, skred, erosion och värmeböljor. För att minska risken för negativa konsekvenser behöver samhället anpassas till ett förändrat klimat.

    Kommunerna spelar en viktig roll för att klimatanpassa Sverige då de har ett stort ansvar för att genomföra konkreta åtgärder och implementera klimatanpassningsarbetet. Under våren 2016 genomförde IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med Svensk Försäkring en enkätundersökning för att kartlägga hur Sveriges kommuner arbetar med klimatanpassning. Resultaten från undersökningen har legat till grund för en jämförelse och rankning av kommunernas arbete. Syftet är att undersöka hur långt kommunerna har kommit i sitt anpassningsarbete och uppmärksamma goda exempel. Vi vill även lyfta fram klimatanpassningsverktyget, the Adaptation Support Tool, vilket har utvecklats av EU-kommissionen och kan ge stöd till kommuner som önskar arbeta med systematiskt med klimatanpassning.

    Resultaten från enkätundersökningen visar att nästintill alla kommuner (98 procent) tror att de kommer påverkas av klimatförändringar eller extrema väderhändelser. Framförallt tror kommunerna att de kommer att påverkas av förändrade flöden, ökad nederbörd och ökad temperatur. De flesta kommuner (8 av 10) uppger att de arbetar med klimatanpassning. Nästan var femte kommun (19 procent) har dock inte, eller vet inte om de har, påbörjat sitt anpassningsarbete. Kommunerna har kommit längst vad gäller att etablera klimatanpassningsarbetet (steg 1) och identifiera olika möjliga klimatanpassningsåtgärder (steg 3), medan de generellt är svagast vad gäller att utvärdera och prioritera olika anpassningsåtgärder (steg 4) och följa upp och utvärdera sitt klimatanpassningsarbete (steg 6). De stora kommunerna har kommit längre i sitt klimatanpassningsarbete än de medelstora och små kommunerna. Detta är inte särskilt överraskande med tanke på att stora kommuner generellt har mer kapacitet och resurser att driva denna typ av frågor. Kustkommuner har generellt kommit längre i sitt arbete än inlandskommuner.

    En liknande enkätundersökning och rankning genomfördes år 2015. Vid en övergripande jämförelse av resultaten för år 2015 och 2016 kan det konstateras att det inte har skett några större förändringar, men att trenden är försiktigt positiv i avseendet att såväl svarsfrekvens som kommunernas genomsnittspoäng har ökat. År 2015 svarade 35 procent av kommunerna att de hade fattat ett politiskt beslut om att arbeta med klimatanpassning. I årets enkätundersökning hade andelen ökat till 44 procent. Andelen kommuner som har analyserat hur de kan påverkas av framtida klimatförändringar har ökat från 56 till 69 procent.

    Samtliga kommuner i Sverige behöver arbeta med klimatanpassning. Även om vissa kommuner är mer sårbara än andra för framtida klimatförändringar, så kommer samtliga kommuner i Sverige att påverkas av klimatförändringar. Klimatanpassningsarbetet i kommunerna behöver vara långsiktigt och systematiskt. Små kommuner har generellt inte kommit lika långt i sitt klimatanpassningsarbete som stora och medelstora kommuner och kan behöva stöd.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Thörn, Philip
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Technology Transfer in CDM projects in China2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The strategic relationship between the EU and China, in terms of “interdependence on energy and climate security”, is of growing importance to both parties. In 2005, China and the EU agreed to a partnership on climate change, which contains two concrete co-operation goals to be achieved by 2020. The first is to demonstrate and develop, in China and the EU, advanced near “zeroemissions” coal technology. The second goal is to significantly reduce the cost of key technologies and to promote their deployment and dissemination. Furthermore, the Partnership also aims to reinforce EU-China cooperation through the Kyoto Protocol’s Clean Development Mechanism (CDM) by strengthening the implementation of CDM, facilitating the exchange of information on CDM projects and encouraging both European and Chinese companies to engage in CDM project co-operation.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Thörn, Philip
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    The Pre‐2012 CDM Market in China Policy - Context and Current Developments2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Since the adoption of the Kyoto Protocol in 1997 and its ratification in 2005, the carbon market has enjoyed steady and consistent expansion. The global carbon market in 2008 grew faster in terms of volume and value of traded credits. The total value was estimated at 92€ billion in 2008, more than double the 40€ billion in 20071.

    Both the EU and China are important players on the global carbon market. The EU is not only an important source of GHG emissions but has also been at the forefront of policy developments both domestically and internationally by developing a regional carbon market, the European Union Greenhouse Gas Emission Trading Scheme (EU ETS), and by pushing for ambitious emission reductions and renewable energy targets. In addition to internal efforts, EU member states and investors from the private sector are also the main investors in CDM projects and the main buyers of CDM Carbon Emission Reduction Credits (CERs). China, on the other hand is the largest producers of CERs2.

    As the most important supplier of CERs, both the current status and future development of the CDM market in China are of great interest and have significant potential impact for the international carbon market. This fact also has important implication for national as well as international climate policy making. At the same time, China needs to consider its position in the context of the international climate regime, in particular its relations with key actors and in any future post‐2012 climate agreement.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 15.
    Thörn, Philip
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ekholm, Hanna Matschke
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Nilsson, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Klimatanpassning 2017 - så långt har kommunerna kommit2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    FN:s klimatpanel IPCC har dragit slutsatsen att vi människor påverkar klimatsystemet. Klimatet har redan förändrats och kommer att fortsätta att förändras framöver. I Sverige så kan vi bland annat förvänta oss högre temperaturer, mer nederbörd, ökad risk för översvämningar, ras, skred, erosion och värmeböljor. För att minska risken för negativa konsekvenser behöver samhället anpassas till ett förändrat klimat.

    Kommunerna spelar en viktig roll för att klimatanpassa Sverige då de har ett stort ansvar för att genomföra konkreta åtgärder och implementera klimatanpassningsarbetet. Under våren 2017 har IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med Svensk Försäkring för tredje året i rad genomfört en enkätundersökning för att kartlägga hur Sveriges kommuner arbetar med klimatanpassning. Resultaten från undersökningen har legat till grund för en jämförelse och rankning av kommunernas arbete. Syftet är att undersöka hur långt kommunerna har kommit i sitt anpassningsarbete och att uppmärksamma goda exempel. Vi vill även lyfta fram klimatanpassningsverktyget, the Adaptation Support Tool, vilket har utvecklats av EU-kommissionen och kan ge stöd till kommuner som önskar arbeta med systematiskt med klimatanpassning.

    Enkätundersökningen genomfördes mellan 30 januari och 8 mars 2017. Enkäten skickades ut till alla Sveriges 290 kommuner. Av dessa svarade 202 kommuner på enkäten. Totalt ingick 31 frågor, plus följdfrågor, i enkätundersökningen. Frågorna bygger på verktyget, the Adaptation Support Tool, vilket visar hur klimatanpassningsarbetet systematiskt kan genomföras i sex steg.

    Resultaten från enkätundersökningen visar att nästan alla kommuner (201 av 202) tror att de kommer påverkas av klimatförändringar eller extrema väderhändelser. Framförallt tror kommunerna att de kommer att påverkas av ökad nederbörd, förändrade flöden i sjöar och vattendrag samt ökad temperatur. De flesta kommunerna (9 av 10) uppger att de arbetar med klimatanpassning. Ungefär hälften av kommunerna uppger att det har fattats ett politiskt beslut i kommunfullmäktige eller i kommunstyrelsen om att kommunen ska arbeta med klimatanpassning. Drygt hälften av kommunerna (6 av 10) svarar att någon eller några är huvudansvariga för kommunens klimatanpassningsarbete. Endast 4 av 10 kommuner har kartlagt olika möjliga klimatanpassningsåtgärder och drygt hälften (6 av 10) har genomfört klimatanpassningsåtgärder. Kommunerna har överlag kommit längst vad gäller att etablera klimatanpassningsarbetet (steg 1) och att identifiera olika möjliga klimatanpassningsåtgärder (steg 3), medan de generellt inte har kommit lika långt vad gäller att utvärdera och prioritera olika anpassningsåtgärder (steg 4) och följa upp och utvärdera anpassningsarbetet (steg 6). De stora kommunerna har kommit längre i sitt klimatanpassningsarbete än de medelstora och små kommunerna. Detta är inte särskilt överraskande med tanke på att stora kommuner generellt har mer kapacitet och resurser att driva denna typ av frågor. Kustkommuner har generellt kommit längre i sitt arbete än inlandskommuner.

    Alla kommuner i Sverige behöver arbeta med klimatanpassning. Även om vissa kommuner är mer sårbara än andra så kommer samtliga kommuner i Sverige att påverkas av klimatförändringar. Alla kommuner behöver analysera hur de kan påverkas av framtida klimatförändringar. Kommunerna behöver bli bättre på att kartlägga olika möjliga klimatanpassningsåtgärder och vidta åtgärder för att minska sin sårbarhet. Klimatanpassningsarbetet i kommunerna behöver vara långsiktigt och systematiskt. Små kommuner har generellt inte kommit lika långt i sitt klimatanpassningsarbete som stora och medelstora kommuner och kan behöva stöd i sitt arbete.

    This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 16.
    Thörn, Philip
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ekholm, Hanna Matschke
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Nilsson, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hedberg, Marie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Klimatanpassning 2017 – så långt har kommunerna kommit2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    FN:s klimatpanel IPCC har dragit slutsatsen att vi människor påverkar klimatsystemet. Klimatet har redan förändrats och kommer att fortsätta att förändras framöver. I Sverige kan vi bland annat förvänta oss högre temperaturer, värmeböljor, mer nederbörd och ökad risk för översvämningar, ras, skred och erosion.

    För att minska risken för negativa konsekvenser behöver samhället anpassas till ett förändrat klimat. Klimatanpassning gör våra samhällen säkrare, grönare, mer hälsosamma och mer beboeliga.

    Kommunerna fyller en central funktion då de har ett stort ansvar för att genomföra konkreta åtgärder och implementera klimatanpassningsarbetet. För tredje året i rad har IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med Svensk Försäkring under våren 2017 genomfört en enkätundersökning för att kartlägga hur Sveriges kommuner arbetar med klimatanpassning.

    Resultaten från undersökningen har legat till grund för en jämförelse och rankning av kommunernas arbete. Syftet är att undersöka hur långt kommunerna har kommit i sitt anpassningsarbete och uppmärksamma goda exempel. Vi vill även lyfta fram ett verktyg, the Adaptation Support Tool, som kan ge stöd till kommuner som önskar arbeta mer systematiskt med klimatanpassning.

    Rankningen bygger på en poängsättning och summering av kommunernas svar i enkätundersökningen. Maxpoäng som kan uppnås i kommunrankningen är 33 poäng. I årets rankning kommer Uppsala på förstaplats med 33 poäng, tätt följd av Lomma och Stockholm på delad andraplats.

    This report is only available in Swedish.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 17.
    Thörn, Philip
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Liljeberg, Marcus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Roth, Susanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Huddinge2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppdraget har varit att undersöka hur klimatförändringarna kommer att påverka Huddinge kommuns geografiska område, hur Huddinge kommun bör planera för att undvika ökad sårbarhet samt föreslå anpassningsåtgärder.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Thörn, Philip
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Liljeberg, Marcus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Roth, Susanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Anja
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Haninge kommun2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    IVL Svenska Miljöinstitutet har genomfört en Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys av Haninge kommun. Syftet med uppdraget var att undersöka hur klimatförändringar kommer att påverka Haninge kommuns geografiska område, hur Haninge kommun bör planera för att undvika ökad sårbarhet samt föreslå anpassningsåtgärder. Resultaten visar att kommunen i stor grad kommer att påverkas av klimatförändringar. Till exempel kommer områden längs med kusten och i skärgården att riskera översvämmas på grund av höjda havsvattennivåer, och risken för lokala översvämningar till följd av intensiva och långvariga regn kommer att öka. Även risken för skador på kommunikationer och infrastruktur kommer att öka. Haninge kommun bör vidta eller verka för att ansvariga myndigheter vidtar anpassningsåtgärder för att minska sårbarheten för klimatförändringar.   

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 19.
    Thörn, Philip
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Strandberg, Johan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Roth, Susanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Förutsättningar för ett regionalt nätverk för klimatanpassning2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report is only available in Swedish.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 19 of 19
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.43.0