IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Endre søk
Begrens søket
1 - 13 of 13
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Buhr, Katarina
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Roth, Susanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Friman, Mathias
    Kristoferson, Kerstin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Klimatlöftena efter Köpenhamn. Nationella utsläppsmål och handlingsplaner som grund för ett nytt klimatavtal2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    När Kyotoprotokollets första åtagandeperiod löper ut år 2012 står världen utan ett globalt avtal som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser. Klimatmötet i Köpenhamn blev omskrivet som ett misslyckande då parterna inte lyckades enas om ett gemensamt klimatavtal för perioden efter 2012 som specificerar hur den globala uppvärmningen ska begränsas till +2°C. Däremot är det mindre känt att Köpenhamnsmötet också blev en milstolpe för möjliga framsteg i det parallella förhandlingsspår med fokus på långsiktigt samarbete, som har funnits med i dialogform i FN:s klimatförhandlingar sedan år 2005.I rapporten erbjuds en översikt över Köpenhamnslöftena baserad på aktuell forskning. Vilka olika slags löften har länderna angett och vad innebär de? Är dessa löften tillräckliga för att begränsa den globala uppvärmningen till +2°C och hur kan de komma att påverka samhällsekonomin?

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Buhr, Katarina
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Stigson, Peter
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Anja
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Roth, Susanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Comparisons of the Copenhagen Pledges - Analyses for Climate Change Professionals2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    This synthesis report summarizes the results from the project "Comparing National Initiatives in an International Fragmented Climate Regime" (CompNat) that was carried out 2010–2012. The project aimed to analyze and compare the non-binding national pledges for climate change mitigation up until 2020, submitted to the United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC) as a response to the Copenhagen Accord. The report aims to provide an overview of the research within the project. The target group is climate change professionals who already have basic knowledge about the "Copenhagen pledges", including negotiators, policymakers, industry representatives and researchers. The report can be read from the beginning to the end, or be used for quicker look-ups. Several project results have also been reported separately in other forum, including scientific journals, reports and seminars. However, some recent and more demarcated analyses are presented here for the first time. The project was funded by the Swedish Energy Agency and led by IVL Swedish Environmental Research Institute.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Karlsson, Anja
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Roth, Susanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Nytt ljus på Albyberget2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna rapport utvärderas projektet ”Nytt ljus på Albyberget”, som fokuserar på hur omfältsljus och ljusinstallationer med hjälp av ny LED-teknik kan användas för att ge en energieffektivare gatubelysning som upplevs tryggare och mer attraktiv. Projektet genomfördes på en gångväg på Albyberget, en plats som många boende i området upplever som otrygg. Genomgående för projektet är att deltagande och lärande utvärdering varit en central del och projektet har genomförts genom ett så kallat Urban Living Lab. ”Nytt ljus på Albyberget” är ett av tre Urban Living Lab som har genomförts i Alby inom projektet SubUrbanLab.

    Syftet med denna rapport är att redogöra för utvärderingen av ”Nytt ljus på Albyberget” med fokus på uppföljningen av projektets uppsatta mål. Målen var att skapa en ökad känsla av trygghet i området kring gångvägen; skapa en mer energieffektiv och attraktiv gatubelysning med hjälp av LED-teknik och omfältsljus; och att öppna upp för mer deltagande bland Albyborna och andra intressenter, bland annat i syfte att främja framtida dialogprocesser. Metoder som använts för utvärdering av målen har varit enkätundersökning, test i fält, utvärdering av energibesparing och löpande dokumentation. IVL Svenska Miljöinstitutet har som projektets forskningspart varit huvudansvariga för utvärderingen av projektet.

    This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Karlsson, Anja
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Roth, Susanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Buhr, Katarina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Dialog för hållbar stadsutveckling2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Att involvera medborgare, slutanvändare och intressenter i frågor som rör hållbar stadsutveckling har blivit en allt viktigare fråga under 2000-talet, både i Sverige och internationellt. I oktober 2015 samlades världens länder i New York för att anta 17 nya hållbarhetsmål, Sustainable Development Goals (SDG) (FN, 2015). Ett av målen handlar om att städer och samhällen ska vara hållbara, inkluderande och säkra. I ett av delmålen poängteras att det till 2030 behövs bättre inkludering av stadens invånare och en ökad kapacitet för deltagande, integrering och hållbar planering i alla världens länder.

    IVL har kompetens inom många miljö- och hållbarhetsfrågor med relevans för stadutveckling, exempelvis energi, klimat, byggande, inomhusmiljö och sociala frågor. I den här rapporten ger vi en kort kunskapsöversikt i hur deltagande kan användas i olika projekt som rör hållbar stadsutveckling, vilken nytta det kan ge och vilka utmaningarna är.

    This report is only available in Swedish.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Roth, Susanna
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Thörn, Philip
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Klimatanpassning 2015 - så långt har kommunerna kommit2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det finns många tecken som talar för att klimatet håller på att förändras. Det märks bland annat med förhöjda temperaturer, fler översvämningar och mer nederbörd. I takt med att klimatet förändras behöver samhället anpassa sig. Kommunerna spelar en viktig roll för att klimatanpassa Sverige då de ansvarar för att genomföra konkreta åtgärder och för att implementera klimatanpassningsarbetet. För att skapa en samlad bild av hur långt Sveriges kommuner kommit i sitt arbete med klimatanpassning och för att tydliggöra vilka utmaningar och behov kommunerna står inför, har IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med branschorganisationen Svensk Försäkring genomfört en kartläggning av kommunernas arbete. Kristianstad kommer på första plats i kommunrankningen med högst poäng, tätt följt av Botkyrka samt Göteborg och Växjö. I rankningen har kommunernas svar i enkätundersökningen poängsatts och summerats. Maxpoäng i rankningen var 33 poäng. Alla frågor i undersökningen har inte ingått i rankningen utan vissa frågor är kontrollfrågor eller beskrivande öppna frågor. Hur frågorna har poängsatts och alla kommuners poäng beskrivs i rapporten Klimatanpassning 2015 – så långt har kommunerna kommit (IVL-rapport B2228) .

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Roth, Susanna
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Thörn, Philip
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Klimatanpassning 2015 - Så långt har Sveriges kommuner kommit2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det finns många tecken på att klimatet håller på att förändras vilket innebär att samhället måste anpassa sig till nya förutsättningar. Kommunerna spelar en viktig roll för att klimatanpassa Sverige då de ansvarar för att genomföra konkreta åtgärder och implementera klimatanpassningsarbetet. I detta projekt har en enkätundersökning av Sveriges kommuners arbete med klimatanpassning genomförts. Undersökningen kartlägger hur långt kommunerna kommit i sitt arbete med klimatanpassning med syfte att tydliggöra vilka utmaningar och behov kommunerna står inför. Enkätundersökningen bygger på den process för klimatanpassningsarbete som utvecklats av EU-kommissionen. Verktyget pekar på viktiga steg i klimatanpassningsarbetet, från etablerandet av arbetet till uppföljning och utvärdering. Genom undersökningen vill vi uppmärksamma kommunerna på detta verktyg, vilket kan vara ett bra stöd för att genomföra ett effektivt klimatanpassningsarbete på kommunal nivå, och uppmuntra till användning av verktyget. Verktyget bygger på att klimatanpassningsarbetet utförs i sex steg. Enkätundersökningen riktade sig till alla Sveriges 290 kommuner. Frågorna i enkäten utgår från de sex stegen i klimatanpassningsprocessen. Resultaten från undersökningen ligger till grund för en jämförelse och rankning av kommunernas klimatanpassningsarbete. I kommunrankningen har kommunernas svar i enkätundersökningen poängsatts och summerats. Rankningen kan hjälpa kommunerna att snabbt få en överblick över sina styrkor och svagheter och ge dem en uppfattning om hur långt de, och andra kommuner, kommit i sitt klimatanpassningsarbete. Totalt svarade 165 kommuner på enkäten. Kristianstad kommer på första plats i kommunrankningen med flest poäng, tätt följt av Botkyrka samt Göteborg och Växjö. I Kristianstad är många områden lågt belägna och kommunen ligger nära hav och andra vattendrag. Kommunen har ett väl utvecklat arbete för att hantera översvämningar. Även i Botkyrka finns ett väl utvecklat klimatanpassningsarbete. Bland annat har en klimat- och sårbarhetsanalys tagits fram och faktiska åtgärder vidtagits. Växjö har tagit fram en klimatanpassningsplan där risker och sårbarheter från klimatförändringar samt åtgärder finns beskrivna. Göteborg har tagit fram mycket underlagsmaterial om klimatförändringar och har till exempel utvecklat en så kallad hydromodell för att modellera risker i ett framtida klimat. Enkätundersökningen visar att de allra flesta kommuner (96 procent) som deltagit i undersökningen tror att de kommer att påverkas av klimatförändringar. Framförallt tror kommunerna att de kommer påverkas av förändrade flöden, ökad nederbörd och ökade temperaturer. Det är dock stor variation i hur långt kommunerna har kommit i sitt klimatanpassningsarbete.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Tekie, Haben
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Roth, Susanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hansen, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ekonomiska stöd i skogsbruket2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Ett uppdrag för att utvärdera effekterna av stöden, med avseende på kostnadseffektivitet och måluppfyllnad, väga in effekten på de ekosystemtjänster som främjas av stöden samt ge rekommendationer avseende förbättringar av stöden, utifrån en nationalekonomisk teoribildning.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Thörn, Philip
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Liljeberg, Marcus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Roth, Susanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Huddinge2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppdraget har varit att undersöka hur klimatförändringarna kommer att påverka Huddinge kommuns geografiska område, hur Huddinge kommun bör planera för att undvika ökad sårbarhet samt föreslå anpassningsåtgärder.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Thörn, Philip
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Liljeberg, Marcus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Roth, Susanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Anja
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Haninge kommun2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    IVL Svenska Miljöinstitutet har genomfört en Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys av Haninge kommun. Syftet med uppdraget var att undersöka hur klimatförändringar kommer att påverka Haninge kommuns geografiska område, hur Haninge kommun bör planera för att undvika ökad sårbarhet samt föreslå anpassningsåtgärder. Resultaten visar att kommunen i stor grad kommer att påverkas av klimatförändringar. Till exempel kommer områden längs med kusten och i skärgården att riskera översvämmas på grund av höjda havsvattennivåer, och risken för lokala översvämningar till följd av intensiva och långvariga regn kommer att öka. Även risken för skador på kommunikationer och infrastruktur kommer att öka. Haninge kommun bör vidta eller verka för att ansvariga myndigheter vidtar anpassningsåtgärder för att minska sårbarheten för klimatförändringar.   

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Thörn, Philip
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Strandberg, Johan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Roth, Susanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Förutsättningar för ett regionalt nätverk för klimatanpassning2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report is only available in Swedish.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Zetterberg, Lars
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Mandell, Svante
    Marcu, Andrei
    Munnings, Clayton
    Roth, Susanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Utvecklingen av EU:s system för handel med utsläppsrätter och den framtida internationella utsläppsmarknaden2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten syftar till att med utgångspunkt i gällande klimatpolitiska beslut, Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 och EU-kommissions rapport om utsläppsmarknadens funktion analysera hur EU:s system för handel med utsläppsrätter och den internationella utsläppsmarknaden kan utvecklas på lång sikt. EU:s klimat och energipaket innebär att utsläppen av växthusgaser inom EU ska minska med 20 procent från år 1990 till år 2020. Vidare ska, inom EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS), utsläppen minska med 21 procent mellan år 2005 och 2020, medan utsläppen i den icke handlande sektorn (IHS) ska minska med 10 procent under samma period (EU-kommissionen, 2013). Den större bördan i EU ETS motiveras av att åtgärdskostnaderna är lägre där och att det därför är mer kostnadseffektivt att minska utsläppen mer i EU ETS. I EU:s färdplan till 2050 anges en intention att minska utsläppen med 80 till 95 procent till 2050 (EU-kommissionen, 2011b). Utsläppsmålet för EU ETS till år 2020 säkerställs genom att utsläppstaket minskar med 1,74 procent per år. Den reduktionsfaktorn gäller även bortom 2020 och kommer att leda till en total minskning med cirka 70 procent till år 2050. Men eftersom det inte räcker för att uppfylla ambitionen till 2050 behöver ambitionsnivån höjas i EU ETS. Det finns i och för sig en flexibilitet i hur framtida reduktionsmål fördelas mellan ETS och IHS. Men eftersom åtgärdskostnaderna tycks vara billigare i ETS än i IHS är det sannolikt att man, på samma sätt som idag ökar bördan relativt sett mer i ETS än i IHS. EU-kommissionen presenterade 2012 en rapport, The State of the European Carbon Market in 2012, om hur EU:s handelssystem för utsläppsrätter fungerar och kan utvecklas på längre sikt (EU-kommissionen, 2012a). I rapporten konstateras att det finns ett stort överskott av utsläppsrätter vilket riskerar att allvarligt underminera handelssystemets funktion. Rapporten beskriver vidare sex strukturella åtgärder som kommissionen anser kan förbättra den nuvarande situationen inom EU ETS och det nu rådande och växande utbudsöverskottet. Med utgångspunkt i kommissionens rapport har vi analyserat förslagen utifrån ett nationalekonomiskt perspektiv. Vårt fokus har varit på EU ETS och hur dess funktion och effektivitet påverkas av förslagen. Vidare har vi försökt att måla upp ett antal scenarier för hur den internationella utsläppsmarknaden utvecklas i framtiden med utblick mot 2050, och vad det innebär för Sveriges förutsättningar att köpa utsläppsrätter på den internationella marknaden.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Zetterberg, Lars
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Roth, Susanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hedberg, Marie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Euorope's choice - Facts and function of the EU emissions trading system2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This guide is only available in English.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Åström, Stefan
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Roth, Susanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Wranne, Jonatan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Jelse, Kristian
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindblad, Maria
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Food Consumption Choices and Climate Change2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    This report presents the results from an ENTWINED ( www.entwined.se ) analysis of the climate impact associated with food consumption choices, with special focus on locally produced food. The purpose of the analysis was to analyze and compare the relative climate benefits of locally grown food with other consumption choices available to food consumers, and to propose policies that would enable a reduction in greenhouse gas emissions from food consumption. The results showed inter alia that a vegetarian and seasonally adjusted grocery bag had the lowest emissions of GHG of the bags studied. For non-vegetarian bags, the amount of beef in the bag was very influential for the level of GHG emissions. The impact of locally grown food choices was relatively small, and in one case of the sensitivity analysis negligible. Concluding results show that from a climate perspective it is more important to focus on what we eat rather than whether it is locally grown, has been transported a long distance, or how the food item was produced.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 13 of 13
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.43.0