This study uses the Proscale method to assess the direct human toxicity potential resulting from the cradle-to-gate production of a variety of utility poles, and to highlight the added value from filling a method gap by using ProScale alongside other LCA results.
Denna rapport är den första av två leveranser från ett forskningsprojekt som finansierats av Trä- och Möbelföretagen (TMF) och Stiftelsen IVL.
I projektet har denna vägledning skapats som syftar till att pedagogiskt beskriva EPD, hur de skapas och hur informationen i dem kan tillämpas. Vägledningen riktar sig främst till företag som planerar eller nyligen påbörjat sitt arbete med EPD. Under projektet har även två webinarium anordnats som syftat till att ge grundläggande kunskap om LCA och EPD och där innehållet i vägledningen varit i fokus.
För ledningsstolpar har under senare tid nya material utvecklats då det finns en osäkerhet om träskyddsmedlet kreosot kommer få fortsätta användas. Träskyddsmedlet innehåller ämnen med hälsofarliga egenskaper och är godkänt för begränsad användning för bland annat ledningsstolpar. För att minska användningen av kreosot och förbereda energibranschen på ett eventuellt förbud efterfrågar ledningsägare och energibolag nya alternativ. Men elnätsbolag och ledningsägare behöver i samband med tillståndsprocesser känna till och kunna visa vilken miljöpåverkan de nya materialen har. IVL och Energiforsk har därför kartlagt och jämfört olika stolpmaterials miljöpåverkan i en livscykelanalys och utvärderat arbetsrelaterade risker av att exponeras för toxiska substanser för några av stolpmaterialen genom en ProScale-bedömning. Fyra material har utvärderats: trästolpe med kreosot, trästolpe med kopparbaserad impregnering, trästolpe klädd i polyeten och stolpe i komposit. Resultatet av LCAn visar att miljöpåverkan uppkommer på olika ställen längs livscykel och skiljer sig åt beroende på vilket material och vilken miljöpåverkanskategori som studeras. En stor del av stolparnas totala miljöpåverkan uppkommer vid utvinning och tillverkningen av råmaterial. Men även läckage av metaller och organiska föroreningar under bruksfasen samt hur stolparna hanteras efter livslängdens slut har stor påverkan på resultatet. I ProScale-bedömningen utvärderades tre material: trästolpe med kreosot, trästolpe klädd i polyeten och stolpe i komposit, i perspektivet vagga till grind. Resultatet visar att potentialen för den arbetsmiljörelaterad risken skiljer sig åt beroende på vilket material som studeras. Tillverkning av plast är den processen som bidar mest till den arbetsmiljörelaterad risken för stolparna bestående av plast. För trästolpen med kreosot är det impregneringen som bidrar mest till den arbetsmiljörelaterad risken.
Denna rapport är den andra och sista rapporten från ett forskningsprojekt som finansierats av Trä- och Möbelföretagen (TMF) och Stiftelsen IVL.
I projektet har IVLs EPD-verktyg anpassats åt ett flertal medlemmar inom segmentet kök, badrum och möbler. Som resultat kan dessa företag efter projektet prova på att skapa produktspecifikt underlag för EPD via verktyget. Arbete har även innefattat framtagande av en arbetsprocess för företagsanpassning av EPD-verktyget och vilken demonstrerats genom företagens medverkan i projektet. Utöver detta har nödvändiga branschgemensamma miljödata identifierats och tillgängliggjorts i verktyget.
En vägledning har även tagits fram i projektet som syftar till att pedagogiskt beskriva EPD, hur de kan skapas och hur informationen i dem kan tillämpas. Vägledningen riktar sig främst till företag som planerar eller nyligen påbörjat sitt arbete med EPD (IVL-rapport B2432).
Det sammantagna arbetet och resultatet av projektet sammanfattas i denna rapport.
Lengthening the service lifetime of products before being disposed could be an effective solution in achieving reduced impact on climate change and improved resource use. In the flooring industry, floor refinishing has been part of the business model for a long time. But floor owners and other stakeholders in the industry do not always recognize that floor refinishing is a viable alternative to installing new flooring. This results in that flooring, which technically can be refinished for continued use, is often disposed and replaced by new flooring. If the share of refinished flooring is increased, the impact on climate change and resource use is expected to be significantly improved. The purpose of this project was primarily to generate information for stakeholders in the flooring industry about resource efficiency and the impact on climate change as a result of floor refinishing in Sweden. In addition, the aim was to identify barriers which prevent floor refinishing and propose potential actions for the industry to overcome these barriers. The project further aims to increase the knowledge base among stakeholders in the industry regarding the environmental impact of floor refinishing and whether it can lead to greenhouse gas emission savings and reduced resource use compared to installation of new flooring. The scope of the project was the Swedish flooring market with specific focuses on commercial properties. The result of the project demonstrates that floor refinishing significantly can reduces emissions of carbon dioxide and improve resource use compared to production and installation of new flooring. It is also shown that several barriers exist in the flooring industry which prevent floor refinishing, but that enhanced knowledge and information sharing in combination with new circular business models and maintenance services could help in overcoming those.