IVL Swedish Environmental Research Institute

In the project Usereuse, the IVL Swedish Environmental Research Institute research how a system for reuse can be created, improved and scaled up in various arenas so that reuse becomes norm and perceived as easier than new purchases. In this study, 15 actors have jointly produced four scenarios for how reuse might work in Sweden in 2035.

The purpose of the scenarios is to create a common map of possible developments for the reuse of items and to identify obstacles and potential, risks and measures to make solutions adaptable and more future-proof. The scenarios orient us in the landscape of how the use and consumption of things will look like in 2035 and give four different answers to the question: How does reuse work in 2035 in Sweden?

How much will future solutions be based on regulation or voluntariness? Is it more about keeping fewer things longer or that many people use the same things? Is it mainly about the thin itself or how we use it? How large-scale or small-scale systems can make reuse scale up? How is it affected by whether we have a lack of or plenty of free time? All the scenarios are normative and describe four possible futures that take us in the direction of the Doughnuts planetary and social boundaries.

Stories about where we are and where we are going shape our view of the world and influence which courses of action we see as possible. Scenarios are a transformative tool for exploring, developing and evaluating our operations and our communities. The report contains a tool to support those who want to use the scenarios in relation to their business.

Temat för det här forskningsprojektet är hur de transportpolitiska målen kan nås i landsbygder: att säkerställa en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet i hela landet för alla invånare oberoende av kön, ålder, etnicitet etc. I en förstudie konstaterades att det behövs metoder för att involvera personer med olika behov och erfarenheter i framtagning av olika lösningar, för att säkerställa att de motsvarar faktiska behov. I projektet har en sådan metod tillämpats med syfte att identifiera innovativa lösningar. Det tvååriga projektet (2022–2023) har genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet, Trivector Traffic och VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut.

Arbetet har utgått från ett intersektionellt perspektiv och metoden Mobility Labs. I projektet har intervjuer genomförts med planerare på nationell, regional och kommunal nivå och fokusgrupper har genomförts med invånare i Vilhelmina, Orsa och Sjöbo. Därefter har planerare och invånare sammanförts i samskapande workshoppar för dialog om behov och möjliga lösningar. Fokus har varit på grupperna ungdomar, äldre, invandrare och pendlare (företrädesvis med lägre inkomst), som ofta har begränsad tillgång till bil, särskilt om kostnaden för att köra bil ökar.

Genom samskapandeworkshopparna med invånare och planerare identifierades flera åtgärder för att öka tillgängligheten för boende på landsbygd och i mindre orter:

• Organisera samhället för bättre tillgänglighet med konsekvensanalys utifrån ett tillgänglighetsperspektiv innan beslut fattas.
• Vänd på tänket och låt servicen komma till medborgarna, t.ex. med läkare från regionsjukhus som besöker byar. Digitala hybridlösningar kan vara del av lösningen.
• Öka turutbudet i kollektivtrafiken genom samutnyttjande av fordon, samordning mellan kollektivtrafiken och kallelser till vården, och vidareutvecklad anropsstyrd trafik.
• Öka kvaliteten i befintlig kollektivtrafik med hjälp av små tidtabelljusteringar etc.

Flera av lösningarna skulle kunna skapa en förbättrad tillgänglighet utan att öka samhällets kostnader, därför att lösningarna främst bygger på nya sätt för att organisera olika verksamheter. Inte minst finns en stor potential i att organisera olika former av offentlig service på ett sätt som inte skapar stora tillgänglighetsglapp, vilket skapar en efterfrågan på transporter som blir svår och dyr att tillgodose. Genom digitaliseringen öppnar sig också möjligheter att ge tillgång till även specialiserad service lokalt, gärna genom hybridlösningar där mänsklig kontakt minskar barriären till den digitala tekniken. Det är uppenbart att kollektivtrafiken har en central roll för att upprätthålla tillgängligheten för de studerade grupperna. Kostnaderna begränsar möjligheterna att utöka den traditionella kollektivtrafiken, men ur ett samhällsperspektiv kan det finnas anledning att omfördela resurser från stadstrafik till landsbygdstrafik, eftersom landsbygdstrafiken ökar den absoluta tillgängligheten för de som berörs medan stadstrafiken sällan är det enda alternativet för de som använder den. Även om man efterfrågar ett ökat turutbud finns också en stor potential i att öka kollektivtrafikens tillförlitlighet, inte minst för den anropsstyrda trafiken som används mycket lite idag. Även små justeringar i information, tidtabell, skyltning etc. kan förbättra kvaliteten i befintlig kollektivtrafik utan några stora extra kostnader. En annan tydlig slutsats av analysen av intervjuer och samskapandeworkshopar är att det behövs bättre kunskap om de transportutsatta gruppernas behov hos offentliga aktörer. Detta efterfrågas av de offentliga aktörerna själva, och på vissa håll har steg börjats ta mot mer dialog och ökad förståelse för att behoven ser olika ut hos olika grupper. 

The project Collaborative public transport for living countryside (KollaKoll) has during the years 2017-2021 developed and tested cooperation between public transport, private individuals and platform actors that offer ride-sharing services in the countryside.

It has been done to create better opportunities for more people to travel in rural areas. As the pandemic affected both travel patterns and the implementation of user studies, KollaKoll has not been able to investigate obstacles to the use of the services in a satisfactory manner within all four pilot projects, and especially not whether there is anything that could make it more attractive and possible to use carpooling and public transport more frequently.

In order to increase the likelihood that integrated public transport and carpooling services are implemented and used in rural areas, this project aims to complement previous research by exploring the system perspectives that have not been sufficiently highlighted. Focus groups in two of the localities that participated in the KollaKoll project have participated in this project.

The results from the focus groups show that a functioning public transport is high on the agenda, with a more accessible and need-based offer compared to the current situation. Public transport is a prerequisite for carpooling. Bicycle infrastructure is also needed to be able to get to a public transport and/or carpool stop. The need for a changed norm was highlighted so that carpooling and public transport should not be perceived as deviant but part of rational and normal behavior. There is a need f

Although rebound effects are well-known as a phenomenon, the question of how to avoid and minimize rebound effects have largely been ignored in practical policy.

In this study, five concrete cases of measures and policies in the transport sector illustrate primary effects, rebound effects and possible strategies to avoid or minimize rebound effects.

The cases were explored and analyzed in a series of workshops involving in total 15 researchers and societal actors. In addition to the net impact of primary and rebound effects, factors such as the time horizon and the reversibility of the effect may also be important for the evaluation of measures and policies.

To detect and avoid rebound effects – and to assess the effectiveness of a policy – a system perspective is needed rather than a narrow sector focus. When designing measures, broad system-wide strategies or specific measures addressing particularly emission-intensive activities tend to be most effective for avoiding rebound.

Projektet har undersökt vilka rekyleffekter riskerar att uppstå i samband med åtgärder och styrmedel inom transportsektorn och vilka utformningar- och kombinationer av åtgärder och styrmedel som undviker eller minimerar rekyleffekter i transportsektorn? Resultaten bygger på fallstudier baserade på grön skatteväxling, ökat hemarbete, ökad andel elbilar i fordonsflottan, flygskatt och personliga utsläppsrätter. En bred grupp aktörer verksamma inom transportområdet bjöds in att medverka i studien. Gruppen bestod av både forskare, myndighetsexperter, kommunala tjänstepersoner och representanter för berörda aktörsnätverk på transportområdet. I tre workshops utforskades studiens frågor utifrån fem konkreta fall från transportområdet, där en åtgärd (eller flera) införs för att uppnå minskning av växthusgasutsläpp. Samtliga fall bedömdes ge upphov till rekyleffekter, många i betydande grad. Fallet Ökat hemarbete bedömdes ge upphov till ett flertal medelstora rekyleffekter, bland annat till följd av att människor på sikt förändrar sina boendemönster och att minskad pendling frigör tid och resurser för ökat fritidsresande. Ökad andel elbilar i fordonsflottan minskar kilometerkostnaden och riskerar därmed att öka bilresandet och vägslitaget. För att upptäcka och undvika rekyleffekter – och för att bedöma ett styrmedels effektivitet – behövs systemperspektiv snarare än ett fokus på enskilda sektorer. Vid utformning av åtgärder tenderar breda systemövergripande strategier eller smala åtgärder mot särskilt utsläppsintensiva aktiviteter att vara mest effektiva. Det finns en fara med att genomföra åtgärder som låser in svårföränderliga strukturer som på sikt förhindrar genomförandet av tillräckligt långtgående förändringar.

Det senaste decenniet har matavfall gått från att vara en ickefråga till att bli en miljöfråga i fokus, både i samhället i stort och i livsmedelshandeln. Rapporten beskriver vilka drivkrafter och nyckelaktörer som varit avgörande för den utvecklingen inom livsmedelshandeln och pekar ut strategier som kan vara överförbara till aktörer inom andra miljöområden där förändring behöver ske.

Sustainability discourse offers a plethora of perspectives on the type of change needed to ensure a just development within planetary boundaries, and how that change could come about. Calls for radical transformations nonetheless underline the need to examine prevalent discursive structures in society, including challenging the ‘ideology of growth’, in order to formulate new and transformative policy approaches. Based on empirical insights as to how different actors – including grassroots, planners, officials and politicians – in Sweden perceive the transformations needed to reach sustainability goals, this paper explores how narratives of change reproduce, make use of or show cracks in the eco-modern sustainability paradigm.

Syftet med studien var att utforska hur livscykelanalysers transformativa potential kan utnyttjas på bästa sätt inom detaljhandeln. Denna bransch har en nyckelroll för nödvändig omställning av produktion och konsumtionsmönster, men behöver stöd och ny kunskap för att komma vidare med hållbarhetsarbetet. Mer specifikt ville vi studera:

 •    Hur kan detaljhandeln använda LCA som underlag för att förbättra miljöprestandan  längs produkters värdekedjor?  

•    Hur kan LCA-kunskap effektivt implementeras för att driva inköp, leverantörer, kunder och arbetsprocesser att tillsammans bidra till uppfyllandet av miljömål? 

Studien utfördes som en fallstudie på produktkategorin hudkräm tillsammans med Apotek Hjärtat, Perrigo och IDUN Minerals – alla aktörer i produktkedjan för hudvård och skönhetsprodukter. Studien genomförde en LCA-screening på tre hudkrämer (en per aktör) och frågeställningarna ovan undersöktes genom en samskapad och workshop-baserad process.  Studien visade att LCA-data har en viktig roll att spela på olika ställen i beslutsprocessen, men att det är allra viktigast att LCA-data kommer in så tidigt som möjligt för att kunna påverka viktiga beslut med bäring på miljöprestanda. LCA-screeningen visade att produktion av formula och tub har i stort sett lika stor klimatpåverkan och att vad som händer med tuben – om den källsorteras eller inte, har stor betydelse för resultatet.   

Studien bekräftade att det finns ett stort gemensamt behov av miljö- och hållbarhetsdata för arbetet med hållbar produktutveckling, och att detta arbete med fördel samordnas, och i viss mån kräver samarbete genom hela värdekedjan. För att förändring av produkters hållbarhetsprestanda ska kunna genomföras krävs också kommunikation. Dels genom värdekedjan så att producenter känner till och kan anpassa sig till ökade hållbarhetskrav från detaljhandeln, dels med kunder så att deras förväntningar och betalningsvilja kan följa med de förändringar som branschen gör. Det största hindret mot att implementera LCA-data i produktutvecklings- och inköpsprocesser ligger enligt studien i de konflikter med affärsmässighet och ekonomiska mål som kan uppkomma i processen.

Kostnader för framtagandet och användning av LCA-data (och eventuellt högre pris för hållbara ingredienser, förpackningar och tillverkning) måste integreras i affärsmål och produktkalkyler för att kunna få genomslag i företagens egna arbetsprocesser utan att målkonflikter uppstår. Resultaten från projektet visade på det hela taget att det finns mycket att vinna på att involvera hela värdekedjor i denna typ av process – och att det går att skapa förtroendefulla dialoger där nyckelpersoner kan dela erfarenheter för att tillsammans söka lösningar på problem som är svåra att lösa för det individuella företaget.