IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Endre søk
Begrens søket
1 - 15 of 15
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Johanna
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fischer, Nora
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Nelson, Denny
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hur skapar vi förutsättningar för återbruk av installationer? - Handlingsplan för att skapa cirkulära materialflöden för installatörer2023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Med denna rapport vill vi stötta installationsbranschen att nå mer cirkulära flöden av installationsprodukter i bygg- och fastighetssektorn. Mer cirkulära flöden i bygg- och fastighetsbranschen har potential att minska samhällets klimatpåverkan, avfallsmängder och resursförbrukning. Vi har undersökt förutsättningarna för att öka återbruk av installationsprodukter och material inom bygg- och fastighetssektorn med förhoppning att kunna stötta installatörer att göra rätt och bättre val. Vi har även identifierat och sammanställt de utmaningar som kan hämma återbruk för installatörer i byggbranschen och utarbetat förslag på åtgärder och aktiviteter till en handlingsplan för hur en mer cirkulär materialhantering skulle kunna möjliggöras.Rapporten visar att installatörerna idag delvis redan arbetar cirkulärt, men detta typiskt i mindre skala, i pilotprojekt och via egna interna initiativ. De senaste åren har hållbarhetsarbetet inom installationsbranschen haft mer fokus på energibesparing och energieffektivitet än klimatpåverkan och cirkularitet. Den stora delen av branschen upplever inte att cirkulära arbetssätt efterfrågas i någon större utsträckning.I installationsbranschen finns en tydlig trend att de stora installationsföretagen växer genom uppköp av mindre bolag och den totala konkurrensen på marknaden minskar. Detta kan resultera i både färre aktörer som utforskar och skapar förändring, men också i att de större aktörerna får mer slagkraft vid potentiella förändringar av normer. Från en installatörs perspektiv påverkar beställare, tekniska konsulter och arkitekter, byggnadsentreprenörer och grossister samt materialleverantörer förutsättningarna för cirkulär materialhantering och återbruk. Detta genom att sätta kravspecifikationer, ange hur installationer ska ritas in och hur byggnads- och rivningsarbeten ska utföras samt genom att styra produktutbudet. När kraven på återbruk ökar och material återbrukas i stället för att köpas in utmanas installatörernas intäktsmodell då en stor del av vinstmarginalen vanligtvis ligger på materialpåslag. Förutom utmaningar gällande intäktsmodellen finns ett stort behov att veta vilka produkter som har störst potential att återbrukas, både sett ur miljöperspektiv och tillgänglig volym. När det gäller installatörernas påverkansmöjligheter i projekt spelar entreprenadformen en viktig roll. En totalentreprenad kan ge större utrymme för installatörerna att vara med och påverka eller stötta val av produkter, än i en utförandeentreprenad. I ROT projekt där installatören kan fungera som totalentreprenör har installatörer vanligtvis större inflytande än i nybyggnationsprojekt.Två viktiga trender som både möjliggör och hindrar omställning till storskaligt återbruk och cirkulära materialflöden är den snabba teknologiska utvecklingen och de regulatoriska förändringarna som sker i byggbranschen som blir allt hårdare.  Hårda kvalitetskrav som CE märkningar, typgodkännande, branschregler eller EU:s vattendirektiv upplevs av branschen vara en utmaning för storskaligt återbruk. Kraven på redovisning av byggnaders klimatpåverkan ger däremot incitament att använda cirkulära material. Teknikutvecklingen kan leda till effektivitetsvinster och högre användarvänlighet men även innebära kompabilitetsproblem för äldre produkter. Enkätundersökningen med 124 installatörer i Sverige som genomfördes inom ramen för projektet visar att installatörer idag enbart i mindre grad arbetar cirkulärt och då i första hand genom att se på transporter, inköp av varor och hantering av avfall / spill samt i liten skala återbruk av enskilda produkter. Enkätsvaren indikerar att det idag finns en låg efterfrågan och betalningsvilja på återbruk och cirkulär materialhantering från kunder, vilket innebär att det främst är interna krav och målsättningar som påverkar branschen idag och driver dem att arbeta cirkulärt. Hindren som installatörerna nämner i enkätundersökningen kan delas in i kategorierna garantier och produkter, externa hinder och interna hinder. I intervjuerna som genomfördes inom ramen för projektet beskriver installatörer en bristande efterfråga på återbruk från beställare som den största utmaningen för att uppnå återbruk och cirkularitet. Andra utmaningar är avsaknaden av återbruksutbud och affärsmodeller för återbruk hos grossister och materialleverantörer, sen involvering av installatörer i projekt samt otillräcklig kompetens kring återbruk hos installatörerna.  I vårt förslag till handlingsplan har vi identifierat 13 stycken aktiviteter som installatörerna själva kan genomföra för att nå mer cirkularitet på kort och lång sikt.

    Utöver detta ger vi förslag på vad installatörer kan göra tillsammans med andra samt vilka åtgärder andra aktörer kan vidta för att uppnå cirkulära materialflöden och återbruk i installationsbranschen. Att kravställa återbruk och initiera pilotprojekt anses vara viktiga åtgärder från beställarens sida. Materialleverantörer bedöms ha en viktig roll i att skapa återbruksutbud och tillhandahålla miljö- och klimatdata för produkter. När det gäller arkitekter och tekniska konsulter anses de kunna bidra till omställningen genom att utveckla och erbjuda tjänster som stöttar återbruk. Slutligen är mer samarbete och kunskapsdelning längs hela värdekedjan en viktig faktor för att möjliggöra cirkulär materialhantering.

    Fulltekst (pdf)
    Cirkulära installationer
  • 2.
    Andersson, Johanna
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gerhardsson, Hanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Stenmarck, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Potential och lösningar för återbruk på svenska kontor2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Kontorsinredning och interiöra byggprodukter återbrukas inte i så stor grad som den skulle kunna i Sverige idag. I denna rapport beskriver vi hur stor potentialen för återbruk av svensk kontorsinredning och interiöra byggprodukter är. Vi identifierar även ett antal möjliga lösningar på de hinder som idag motverkar att denna återbrukspotential uppnås.

    I projektet undersöks återbrukspotentialen i form av mängder, klimatbesparingar och ekonomiska besparingar. Åtta vanliga kontorsprodukter har valts ut för denna studie. Dessa produkter innefattar både fasta interiöra byggprodukter och lös kontorsinredning för att representera den totala mängden kontorsprodukter.

    I projektet beräknas även en sammanvägd återbrukspotential som en faktor av mängdpotentialen, klimatbesparingspotentialen och den ekonomiska potentialen. Den sammanvägda potentialen gör det möjligt att jämföra återbrukspotentialen av olika kontorsprodukter. Sammanvägningen visar att den totalt största återbrukspotentialen återfinns för: 1. Glaspartier 2. Höj- och sänkbara skrivbord 3. Kontorsstolar

    Den nationella återbrukspotentialen beräknas genom att ställa två scenarier mot varandra: Scenario 1: Alla kontorsprodukter som årligen frigörs genom renoveringar och lokalanpassningar av svenska kontor går till avfall, och ersätts av en motsvarande nytillverkad produkt Scenario 2: Alla kontorsprodukter som årligen frigörs genom renoveringar och lokalanpassningar av svenska kontor återbrukas, och ersätter därmed nytillverkningen av en motsvarande produkt

    Återbrukspotentialen utgörs därmed av mellanskillnaden i mängder, växthusgasutsläpp och kostnader mellan dessa två scenarier. Nedan redovisas kortfattat återbrukspotentialen för de studerade kontorsprodukterna i avseende på mängder, klimatbesparingar och ekonomiska besparingar.

    I rapporten redovisar IVL även ett antal centrala hinder och lösningar för ökat återbruk av svensk kontorsinredning och interiöra byggprodukter. Dessa tas fram genom enkätutskick och workshops med deltagande aktörer, samt en omvärldsanalys kring återbruk i andra branscher och länder. Sju hinder framträder i rapporten som extra betydande och viktiga att lösa för att få till ett ökat återbruk. Dessa hinder är: - Okunskap - Brist på ekonomiska incitament - Vanebeteenden - Linjära affärsmodeller - Tid - Lager och logistik - Få aktörer

    Många av de identifierade hindren hänger ihop och påverkar varandra. Detta medför att om ett hinder övervinns kan det även ge positiv effekt på ett annat hinder. Med utgångspunkt i de identifierade hindren tar IVL i rapporten fram ett antal förslag på lösningar, vars potential att motverka dessa hinder bedöms som särskilt stor. Dessa lösningar är: - Utveckling av bygglagstiftning - Styrmedel för byggavfall - Nationell strategi för cirkulär ekonomi - Utveckling av certifieringssystem - Marknadsplats för återbruk - Testa nya cirkulära affärsmodeller - Kunskapsspridning

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Andersson, Johanna
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Green, Jeanette
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Varför investera i gröna lösningar med hög biologisk mångfald?2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det finns många olika motiv och drivkrafter varför en fastighetsägare eller projektutvecklare ska investera i en grön anläggning eller yta med hög biologisk mångfald på sin fastighet. Men det finns också flera hinder. De är främst ekonomiska krav som hindrar och försvårar för fastighetsbolag och entreprenadbolag att prioritera och genomföra investeringar i gröna lösningar. Främst två drivkrafter skulle kunna påverka denna prioritering.

    1) Den första är krav från exempelvis miljöcertifieringar eller andra lokala eller nationella krav som ska följas. 2) Den andra är att lyfta fram de nyttor som blir tillgodosedda då lösningen installeras och på så sätt motivera investeringen, t.ex. ekosystemtjänster. Ekonomin kan också bli en drivkraft om investeringen kan beskrivas utifrån andra aspekter än kostnaden. Exempelvis genom att lyfta fram möjligheter för värdeökning av fastigheten och eventuella marknadsföringsmöjligheter. Att använda ytor med hög biologisk mångfald vid marknadsföring anses i denna undersökning som en viktig drivkraft med koppling till bostäder men inte för lokaler.

    Vid genomförda utvärderingar av anläggningar utifrån ett organisatoriskt perspektiv har hela värdekedjan studerats, från idé till förvaltning. Lärdomar som framkommit i utvärderingen visar att ett lyckat slutresultat är beroende av:

    • en tidig samverkan mellan samtliga aktörer genom hela processen • en tydlig och tidig vision och målbild som följer med och kommuniceras i alla led, hela vägen från idé till förvaltning. • en noggrann kunskapsöverföring vid eventuellt personalbyte • en tydlig ansvarsfördelning gällande drift och driftorganisation, i god tid innan anläggningen är på plats. • engagerade, kunniga och kompetenta medverkande.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Andersson, Johanna
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Anja
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Utmaningar och möjligheter med levande väggar i ett svenskt klimat2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The interest in alternative green solutions in cities is increasing in Sweden due to increased urban densification. As cities become dense it is usually at the expense of green areas. Creating green infrastructure on buildings, for example with help from different types of green walls, is a way to solve this problem. Many benefits of green walls are highlighted by its proponents, including a positive impact on the environment and health. The newest addition among green walls is so called living walls where the root system grows on substrate in modules or other system placed on the facade. These differ from the more traditional green facades with plants that are planted in the soil and then grow vertically up the facade. It is only in recent years that living walls have been built in outdoor public places in Sweden and a lot of knowledge and experience are still missing concerning the process and organization to plan, build and maintain living walls in Sweden. This study presents the experiences of challenges and opportunities connected to the planning, implementation and maintenance of living walls in a Swedish climate. Interviews with stakeholders involved in five existing Swedish living wall projects have been included in the study together with a literature review. The result of the study indicates a number of challenges and opportunities in connection to living walls in a Swedish climate based on six general areas - technology, plants, organizational and regulatory framework, knowledge and experience, finance, and operation and maintenance. Among other things, a lack of knowledge and experience of living walls is identified, both among the public and potential new customers as well as in the industry, which impedes with the development of living walls in Sweden. More good examples and increased dissemination of the knowledge and experience from existing living wall projects is requested. Meanwhile, it is already possible to see a positive trend with an increasing number living walls in Sweden where the knowledge and experience is increasing with each new project. This study also shows the importance of good cooperation and communication between the stakeholders involved, where especially the organization that is responsible for maintenance plays a very important role for the survival of a living wall. Experiences show that close cooperation, at an early stage of planning, between those who put up the wall and those who will later be responsible for maintenance gives a better end result, while the non-existent collaboration is regarded as a considerable obstacle for the later maintenance. More challenges include the management of advanced irrigation systems, plant survival during the winter and a high investment cost. This report is only available in Swedish.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Andersson, Johanna
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Anja
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Utmaningar och möjligheter med levande väggar i ett svenskt klimat2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report is only available in Swedish.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Andersson, Johanna
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindblad, Maria
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Mörn, Camilla
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ryberg Henriksson, Anna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    go: NEUTRAL2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    go: NEUTRAL är ett samarbete mellan Skanska, ÅF, Siemens, IVL Svenska Miljöinstitutet och Business Region Göteborg som syftar till att öka möjligheterna att utveckla energieffektiva och hållbara lösningar genom att få till en samverkan mellan olika aktörer i byggbranschen i ett tidigt skede. Det övergripande målet med förstudien är att börja utveckla, testa och tillämpa en modell för tidig samverkan i profilprojekt för innovativt hållbart byggande. Ett delmål är att definiera och utveckla vilka hållbarhetskriterier som ska gälla för samarbetet. Detta har utförts genom att utveckla ett koncept kring namnet go: NEUTRAL. I förstudien presenteras en preliminär utformning av mål för konceptet go: NEUTRAL bestående av ett övergripande mål och tre delmål. För att lyckas med samverkan kring hållbarhetsfrågor i byggprocessen krävs kunskap om hur man kan skapa förutsättningar för tidig samverkan. För att skaffa denna kunskap har följande sammanställningar utförts under förstudien: Kartläggning av olika aktörers motiv till tidig samverkan, Identifiering av hinder för tidig samverkan, samt Identifiering av områden som är viktiga att beakta för att skapa goda förutsättningar för tidig samverkan. Konceptet go: NEUTRAL är skapat och förutsättningar för samverkan är undersökta, men inte färdigutvecklat. Förstudiens plan för vidare arbete är uppdelad i tre områden: a) Fastställ ramar för samverkan mellan parter, b) vidareutveckla konceptet go: NEUTRAL, samt c) utveckla processen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Andersson, Johanna
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindblad, Maria
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Mörn, Camilla
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ryberg Henriksson, Anna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    go: NEUTRAL - Förstudie2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inom byggbranschen har utvecklingen av energibesparande åtgärder och byggnation med material och komponenter som leder till lägre energianvändning, klimatpåverkan och resursbesparing påskyndats genom att medvetenheten om klimatfrågans betydelse och den byggda miljöns bidrag till de totala utsläppen har ökat. Exploateringsprojekt är begränsad i budget, bygger på samverkan mellan många aktörer och genomförs under stor tidspress. I dessa projekt används ofta beprövad och etablerade tekniska lösningar, vilket medför att utrymmet för innovationer begränsas och därmed att projektets potentiella bidrag till en hållbar stadsutveckling inte utnyttjas fullt ut. För att få till en samverkan mellan olika aktörer i ett tidigit skede, och därmed öka möjlighetena att utveckla energi- och klimateffektiva samt hållbara lösningar, initierade Skanska detta projekt som gavs nament go: NETURAL. Övriga medverkande aktörer i projektet är ÅF, Siemens, Business Region Göteborg och IVL Svenska Miljöinstitutet.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Andersson, Johanna
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Moberg, Sandra
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Erlandsson, Martin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sundén, Thomas
    Digitaliserade miljö- och klimatkrav genom hela upphandlingskedjan2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    IVL:s del av projektet har lett fram till ett EPD-verktyg som levererar en maskinläsbar digital EPD, vilket möjliggör digitalisering av arbetet med leverantörsspecifika klimatdeklarationer hos byggmaterialtillverkare och vidare i värdekedjan. EPD-verktyget har en allmängiltig uppbyggnad och kan anpassas till vilken produkttyp som helst. För att säkerställa kvalitén i de beräkningar som görs och för att verktyget ska uppfylla förväntade framtida krav på EPD-verktyg från programoperatörerna så består verktyget av två delar: 1) En databas med LCA- och EPD-data och 2) En EPD Generator, som är användarnas inmatningsgränssnitt som är anpassad för varje unik kunds behov och produkter. Hela processen är kvalitetssäkrad och användargränssnittet är begränsat till att det enda som ska och kan ändras för att ta fram en EPD är de produkt- och tillverkningsrecept som användaren lägger in i EPD-generatorn, vilket snarare kväver process och produktkunskap än LCA-kunskap.

    IVL har även tagit fram en handledning för klimatberäkning av återbrukat byggmaterial. Handledningen bygger på livscykelanalys (LCA) och riktar sig framförallt till den som genomför klimatberäkningar för byggnader, och är utformad i linje med den europeiska standarden för värdering av byggnaders miljöprestanda (EN 15978). Den är även kompatibel med kommande lagkrav på klimatdeklaration, som gäller för nyproduktion från och med januari 2022.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Andersson, Johanna
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Moberg, Sandra
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gerhardsson, Hanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Loh Lindholm, Carina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Potential, effekter och erfarenheter från återbruk i bygg- och fastighetssektorn från den lokala samverkansarenan i Göteborgsregionen ”Återbruk Väst”2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I studien har åtta olika projekt som arbetat praktiskt med återbruk utvärderats avseende inventerad återbrukspotential och effekter av faktiskt och planerat återbruk.  Återbrukspotentialen som framkommit vid projektens återbruksinventeringar har utvärderats avseende klimatbesparing, resurs/avfallsbesparing och ekonomiskt produktvärde. De produkter som inventerats för återbruk har ett genomgående gott funktionellt skick samt ett relativt gott estetiskt skick. Av denna återbrukspotential som inventerats har sedan omkring en tredjedel resulterat i effekter av faktiskt eller planerat återbruk.

    Därutöver presenterar rapporten erfarenheter kring förändrade arbetssätt och attityder avseende återbruk. Fem sådana är att 1) attityder till återbruk generellt är positivt 2), drivkrafterna för ökat återbruk varierar men klimatbesparing är den största 3) kunskapen kring återbruk ökar 4) styrningen av återbruksarbetet har stor förbättringspotential och 5) många hinder och stort utvecklingsbehov finns för ökat återbruk.

    Studien fastslår att återbruk har stor potential, men att det faktiska återbruket inte riktigt når upp till denna potential. För att omsätta resultaten i denna studie till praktiskt återbruksarbete ger rapporten slutligen rekommendationer på insatser för att nå ett ökat återbruk.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Andersson, Johanna
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Moberg, Sandra
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Loh Lindholm, Carina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Klimateffekter av återbrukade byggprodukter och möbler: Metoder för värdering av klimateffekter samt produkter vid mellanlagring och försäljning2022Rapport (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är skriven på uppdrag av Stockholm stad och är en del av Stockholm stads arbete i EU-projektet ”Dramatically Reducing Embodied Carbon in Europe’s built environment”, som främjar ett brett antagande av ambitiösa lokala, nationella och regional politik som kommer att minska växthusgasutsläpp i den byggda miljön i Europa. Stockholm Stad vill som en del i ovannämnda EU-projekt undersöka klimateffekten av återbruk av byggprodukter och möbler, kopplat till sin utredning om mellanlagringsplats – en återbrukscentral. Huvudmålet med uppdraget är att det ska ge Stockholm Stad underlag för att kunna väga klimataspekten mot andra aspekter såsom utrymme, ekonomi, efterfrågan etc. Ytterligare ett mål är att denna rapport ska ge ett underlag för att vidareutveckla stadens policydokument inom cirkularitet och klimat. I synnerhet Stockholm stads avfallsplan och Stockholm stads handlingsplan för cirkulärt byggande. 

    Två övergripande, vanliga beräkningsmetoder för att värdera klimateffekter från återbruk har identifierats. Dessa är beräkning av; 1) klimatbesparing respektive 2) klimatpåverkan av återbruk. Valet mellan dessa beror framför allt på syftet med klimatberäkningen. Rekommendationen utifrån studiens resultat är att använda klimatbesparing som beräkningsmetod för att ta fram klimateffekter från återbruk av byggprodukter och möbler vid mellanlagring och försäljning av återbrukade produkter. 

    Att beräkna klimatbesparing lämpar sig bra för beslutsunderlag och kommunikation genom att möjliggöra att man kan: 1) se vad som är stort och smått ur klimatbesparingssynpunkt, vilket kan hjälpa till vid prioriteringar och 2) belysa värdena av att återbruka produkter i stället för att köpa nya. Beräkning av klimatpåverkan passar å andra sidan ofta bra med olika rapporteringar som är aktuella idag, där till exempel en hel byggnad beräknas utifrån dess klimatpåverkan. Beskrivning av vald beräkningsmetod görs i detalj i denna rapport. 

    Resultaten visar också att klimatpåverkan som kan uppstå från tre olika återbruksprocesser; lagerhållning, transport och rekonditionering, generellt är mycket lägre än den klimatbesparing man får av att undvika ett linjärt scenario (tillverkning av en ny produkt).

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Andersson, Johanna
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Rydberg, Anders
    Celander, Sven
    Vattenaspekter i framtida svenska certifieringssystem för stadsdelar2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Intresset för hållbarhetscertifiering av stadsdelar har vuxit stort i Sverige de senaste åren. Under 2013 kommer Sweden Green Building Council påbörja en svenskanpassning av det brittiska certifieringssystemet BREEAM Communities. Det innebär att mindre anpassningar får göras av befintliga delar i systemet, men inga nya får läggas till eller tas bort. En diskussion pågår om att i framtiden utveckla mer unika svenska certifieringssystem, antigen som en vidareutveckling av den anpassning som pågår av BREEAM Communitites, eller framtagande av ett helt nytt system. Denna rapport redovisar resultatet av en analys som utförts i syfte att kunna utgöra underlag till hur vattenrelaterade aspekter kan och bör hanteras i framtida certifieringssysstem.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Gerhardsson, Hanna
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Andersson, Johanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Thrysin, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Återbrukets klimateffekter vid byggnation Handledning för klimatberäkningar i enlighet med EN 159782020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Återbruk av byggprodukter har potentialen att minska byggsektorns klimatpåverkan. Med återbruk kan man ersätta nytillverkning av produkter och därmed minska utsläppen kopplade till resursutvinning, tillverkning och avfallshantering. Genom att räkna på återbrukets klimateffekter skapas ett värdefullt underlag för beslutsfattande, kommunikation och rapportering av det återbruksarbete man utför.

    För att underlätta beräkningen av klimatpåverkan för byggnaden har nu en handledning tagits fram inom ramen för projektet ”Digitaliserade miljö- och klimatkrav genom hela upphandlingskedjan” som finansierats genom Smart Built Environment.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Moberg, Sandra
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Wennesjö, Martina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Loh Lindholm, Carina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Andersson, Johanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Green, Jeanette
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Cirkulära materialflöden i glasbranschen: Glasmästeriers samt glas- och metallentreprenörers specifika förutsättningar för cirkulära flöden i bygg- och fastighetssektorn2022Rapport (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Med denna rapport vill vi stärka möjligheterna till mer cirkulära flöden av glasprodukter i bygg- och fastighetssektorn. Fokus är främst på glasmästerier och glas- och metallentreprenörers och deras specifika förutsättningar.

    Vår uppskattning visar på en möjlig årlig besparing på ca 120 000 ton CO2e och 50 000 ton minskade avfallsmängder vid återbruk av glasprodukter i byggnaders klimatskal i Sverige. För att stötta glasbranschens aktörer att nå mer cirkulära flöden i bygg- och fastighetssektorn har vi utarbetat förslag på åtgärder och aktiviteter till en handlingsplan.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Sandgren, Annamaria
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindeberg, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Andersson, Johanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Adolfsson, Ida
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Klimatberäkningsmetod för allmännyttans bostadsföretag2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sveriges Allmännyttiga Bostadsbolag (SABO) har initierat ett klimatinitiativ för sina medlemsföretag (allmännyttiga bostadsföretag) i syfte att påskynda minskningen av utsläpp av växthusgaser från bolagens verksamhet. Att mäta och följa upp utsläppen av växthusgaser inom företagens verksamhet blir en viktig del i klimatinitiativet. Till viss del har detta redan gjorts bland SABO-företagen inom ramen för det så kallade Skåneinitiativet som har omfattat ett gemensamt mål om minskad energianvändning.

    Skåneinitiativet har nu avslutats och det finns en vilja i att ta fram ett mer komplett klimatbokslut för de allmännyttiga bostadsbolagens verksamhet. Detta innebär en kraftigt förhöjd komplexitetsnivå. För att klimatboksluten ska vara relevanta, bidra till företagens interna förbättringsarbete på ett effektivt sätt och dessutom kunna jämföras mot varandra krävs att samsyn utvecklas kring vad som ska ingå i beräkningen och inte, emissionsfaktorer och metoder för insamling av inrapporteringsdata. För att kunna mäta progression och visa på en relevant ambitionsnivå krävs även en tydlig målformulering kring minskning av de klimatpåverkande utsläppen från allmännyttan.

    Några principer har varit vägledande och genomsyrat framtagandet av metoden. En av dessa har varit att hela tiden fokusera på de väsentliga utsläppen och att våga exkludera sådant som endast utgör en liten del av bostadsföretagens klimatpåverkan. Genom att hålla metoden enkel på detta sätt är förhoppningen att så många bostadsföretag som möjligt ska kunna använda metoden. En minskad arbetsinsats för redovisningen frigör tid och kraft åt att arbeta strategiskt och genomföra rätt förbättringsåtgärder. Livscykelperspektivet är en annan princip som har genomsyrat arbetet. Genom att inkludera både direkta och indirekta utsläpp är den framtagna metoden heltäckande. Det innebär exempelvis att metoden även omfattar tillvalsmodulerna nyproduktion, tjänsteresor och vissa av de boendes utsläpp. Men det innebär också att alla emissionsfaktorer som tagits fram även inkluderar indirekta utsläpp kopplade till bränslen och köpt energi såsom exempelvis tillverkning och transport av bränslen.

    De framtagna förslagen för vision och målformuleringar för Klimatinitiativet och dess fokusområden utgör en grund för fortsatta diskussioner med medlemsföretagen så att Klimatinitiativet blir slagkraftigt men ändå relevant för majoriteten av SABOs medlemsföretag. Detta är formuleringar som även andra bostadsföretag kan använda i sitt målarbete.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 15.
    Wennersjö, Martina
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gerhardsson, Hanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Moberg, Sandra
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Loh Lindholm, Carina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Andersson, Johanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Etablering av en storskalig marknad för återbruk i bygg- och fastighetssektorn: Återbruksrelaterade tjänster för att främja en storskalig återbruksmarknad i Göteborgsregionen2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Studien undersöker förutsättningar och möjliga insatser för etablering av en storskalig återbruksmarknad i Göteborgsregionens bygg- och fastighetssektor.

    Återbrukets klimatbesparingspotential ses som en central drivkraft och har uppskattats till 3 300 ton koldioxidekvivalenter per år, enbart räknat till återbruk av interiöra byggprodukter i samband med lokalanpassning av kontor. Den totala klimatbesparingspotentialen för återbruk i regionen antas vara större, då mer än en femtedel av aktuella byggprojekt under 2021 anses relevanta för återbruk.

     Marknaden för återbruksrelaterade tjänster uppskattas kunna omfatta 14,6 miljarder kronor per år i regionen. Sett till detta anses det finnas goda skäl att genomföra insatser och aktiviteter för att uppnå en storskalig återbruksmarknad och därmed realisera återbrukets marknads- och klimatbesparingspotential.

     För att uppnå en storskalig återbruksmarknad i Göteborgsregionens bygg- och fastighetssektor indikerar studien att en större andel av sektorns befintliga aktörer behöver ställa om sina affärsmodeller för att inkludera återbruk. Studien visar vidare att många av återbruksaktörerna ser ett ökat tillgängliggjort utbud av återbrukbara byggprodukter som centralt för att denna omställning ska kunna ske

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1 - 15 of 15
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.43.0