IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Endre søk
Begrens søket
1 - 9 of 9
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Antonsson, Ann-Beth
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Duis, Willem
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fjällström, Pär
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sahlberg, Bo
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Nanomaterial i arbetsmiljön2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Under senare år har nanomaterial börjat tillverkas och användas för olika applikationer inom bland annat tillverkningsindustri, byggsektorn, medicin och i hygienartiklar. Nanopartiklar bildas också som en oönskad biprodukt i många olika sammanhang, t.ex. i dieselavgaser och svetsrök. Under kommande år, kommer användningen av nanomaterial sannolikt att öka i arbetslivet. Behovet av att bedöma riskerna med nanopartiklar i arbetsmiljön ökar därmed också. Denna rapport beskriver vad nanomaterial är, ger en kort översikt över vad som idag är känt om hälsoriskerna samt beskriver hur halten nanopartiklar i luft kan mätas, hur riskerna kan bedömas och hur exponeringen för nanomaterial kan kontrolleras och begränsas. Några av rapportens resultat och slutsatser sammanfattas nedan.

    En strategi för mätning av luftburna nanopartiklar och sammanfattande presentation av mätresultaten har utvecklats och testats på fem arbetsplatser. Mätmetoder och mätstrategier för att kartlägga exponering för nanopartiklar har utvecklats liksom metoder för att jämföra uppmätta halter med bakgrundshalterna och identifiera källor som sprider nanopartiklar. Dessa metoder kan användas av exempelvis yrkeshygieniker och arbetsmiljöingenjörer för att ta fram underlag för riskbedömning och åtgärder.

    Om mätningar av luftburna tillverkade nanopartiklar ska kunna tolkas, behövs gränsvärden eller riktvärden att jämföra de uppmätta halterna med. Några gränsvärden finns inte idag, varför riktvärden och försiktighetsprincipen behöver tillämpas. Bristen på gränsvärden har stor betydelse vid planering av mätningar, eftersom mätstrategin behöver anpassas efter detta. På samtliga arbetsplatser där vi mätt halten nanopartiklar, bedöms exponeringen ligga under förslagna riktvärden. I samtliga fall var påverkan på bakgrundshalten av nanopartiklar (mätt som antal, massa och yta) relativt liten, i storleksordningen maximalt en fördubbling. Vid en arbetsplats hanterades tillverkat nanomaterial (kiseldioxid) i en slurry (vätskesuspension) och i slutna system, vilket var effektivt för att minska spridningen till arbetsmiljön.

    Det har varit svårt att hitta arbetsplatser där nanomaterial används och speciellt där nanomaterial hanteras i pulverform. Sannolikt kommer användning att öka framöver. En grupp av företag som speciellt bör uppmärksammas är små och medelstora företag. Inom dessa utvecklas ofta ny teknik och de behöver ha god kunskap om hur eventuella risker med nanomaterial ska hållas under kontroll och hur försiktighetsprincipen ska tillämpas. Många av speciellt de små företagen har inte denna kunskap. Befintlig åtgärdsteknik som används för att minska spridning av gaser, fungerar i princip också för att hindra spridning av luftburna nanopartiklar till arbetsmiljön. Luftburna nanopartiklar tenderar att bilda agglomerat. Agglomeratens betydelse för hälsoeffekter och hur provtagnings- och mätmetoder påverkar agglomerering är oklart och behöver studeras närmare.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Bloom, Erica
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fjällström, Pär
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sahlberg, Bo
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    God praxis för säker mögelsanering2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I samband med ROT-arbeten förekommer det att arbete måste göras i byggkonstruktioner där det finns mögel. Ofta kommer mögelförekomsten som en oväntad och oönskad överraskning. Arbete med och rivning av konstruktioner som är angripna av mögel, innebär att sporer och fragment av mögel som innehåller mögelgifter och cellväggskomponenter sprids till arbetsmiljön. Inandning av dessa partikulära luftföroreningar kan ha allvarliga hälsoeffekter. De hälsoeffekter som är vanligast efter exponering för mögel, är olika former av påverkan på luftvägarna, bland annat ODTS, Organic Dust Toxic Syndrome. I allvarliga fall kan en luftvägssjukdom, allergisk alveolit, utvecklas. Akut insjuknande med influensaliknande symptom och feber förekommer också och uppkommer några timmar efter exponering. Målet med denna studie är att utveckla konkreta råd och rekommendationer som kan tillämpas i det dagliga arbetet och som innebär att arbetet kan göras på ett säkert sätt och med god kvalitet vid mögelsanering samt ROT-arbete som kan innebära att man måste arbeta med mögelangripna konstruktioner. Resultatet i projektet är: Den enklaste riskbedömningsmetoden är att utgå från att det kan förekomma mögel i de miljöer där det kan förekomma fuktskador. Sådana miljöer är bland annat alla våtutrymmen (toaletter, badrum, kök) men också i vissa riskkonstruktioner som man känner till. Med tanke på risken att utveckla ODTS och allergisk alveolit, ska exponering för mögel och mögelhaltigt damm undvikas. Kända åtgärder som skyddar mot den ofta mycket höga exponeringen för damm vid ROT- och rivningsarbeten skyddar också mot exponering för och spridning av mögel. Vi rekommenderar att man inför en praxis för ROT-arbeten med risk för förekomst av mögel, som normalt sett ska följas. För att göra avsteg krävs en riskbedömning som visar att risken för exponering för damm och mögel är så liten att dessa åtgärder inte är motiverade.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Bloom, Erica
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fjällström, Pär
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sahlberg, Bo
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    God praxis för säker mögelsanering2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I samband med ROT-arbeten förekommer det att arbete måste göras i byggkonstruktioner där det finns mögel. Ofta kommer mögelförekomsten som en oväntad och oönskad överraskning. Arbete med och rivning av konstruktioner som är angripna av mögel, innebär att mögel sprids till arbetsmiljön tillsammans med det damm som alstras. Här finns tips och råd om hur man bedömer riskerna med möglet och vilka åtgärder som behövs för att undvika negativa hälsoeffekter.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4. Christensson, Bengt
    et al.
    Fjällström, Pär
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Östlund, Gabriella
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Effektivare åtgärder mot exponering för svetsrök2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inom detta projekt var målet att besöka företag som lyckats bra med att minska svetsares exponering för svetsrök, utvärdera åtgärderna och beskriva hur exponeringen för svetsrök kan minskas. De företagsbesök, mätningar och utvärderingar som gjorts visar dock att åtgärderna i praktiken fungerar sämre än förväntat. Detta beror bland annat på:- Låga flöden i främst integrerade punktutsug, men även i rörliga utsug. Låga flöden beror bland annat på underdimensionerad ventilation, trasiga slangar och av svetsaren strypta utsugsflöden. - Modifierade munstycken till utsug integrerade i svetspistolen. - Felplacerade utsugsarmar. - Drag som stör punktutsugens funktion. För att svetsaren ska vara skyddad mot svetsrök i alla förekommande situationer, är andningsskydd den enda åtgärd som ger ett tillförlitligt och tillräckligt skydd. Detta förutsätter dock att rätt andningsskydd används och att det underhålls väl. För att minska exponeringen både för svetsaren och andra som vistas i lokalen krävs bättre kunskap om hur man skyddar sig mot svetsrök och vad som krävs för att skydden ska fungera väl över tid. Utvärderingarna visar att det finns åtgärder som kan fungera väl och minska både svetsarens och andras exponering för svetsrök.  Integrerade utsug i svetspistolen kan fungera mycket väl vid svetsning i tunn plåt. Integrerade utsug har en stor fördel jämfört utsugsarmar eftersom utsuget alltid är nära ljusbågen och man inte behöver flytta med utsuget manuellt. Utsugsarm kan fungera bra även vid svetsning i tjock plåt, förutsatt att det placeras rätt. Oavsett vilka utsug som används, är det viktigt att de är i bra skick och underhålls väl samt används på rätt sätt. För att andra som arbetar i närheten av svetsningen inte ska exponeras för höga bakgrundshalter av svetsrök, bör allmänventilationen vara tillräcklig, 2 - 5 omsättningar per timme beroende på övriga åtgärder, typ av svetsning, antal svetsarbetsplatser, ventilationslösning och takhöjd. Sammanfattningsvis är risken för hög exponering liten om svetsaren använder andningsskydd samt ventilationstekniska åtgärder vidtas och används, samt åtgärder vidtas så att svetsaren kan arbeta utan att behöva luta sig över plymen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Fjällström, Pär
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bloom, Erica
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Christensson, Bengt
    Sahlberg, Bo
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Östlund, Gabriella
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    IVL har studerat hur luften förändras vid transport genom fyra ventilationssystem i kontors­fastigheter. De fyra fastigheterna var vanliga kontor utan påtalade innemiljöproblem. Mätningarna visade att de filter som fanns för att rena tilluften skilde av partiklar sämre än förväntat. Mätningarna visade också att det bildas irriterande ämnen vid luftens transport genom ventilations­systemet. Sannolikt bildas irriterande ämnen som organiska syror och formaldehyd genom reaktioner med vatten/fukt. Även den totala halten av kolväten ökar när luften passerar genom ventilations­systemet. Halterna av ozon, kvävedioxid och mikroorganismer minskar när luften passerar genom ventilationssystemet. Baserat på mätningarna samt tidigare studier av ventilationssystem, har IVL sammanställt rekommendationer om hur man kan undvika problem med ventilation i samband med nybyggnation av ventilation; vid underhåll av ventilation och vad man kan göra om man misstänker att ventilationen är undermålig. Läs mer om studien och rekommendationer om åtgärder i rapporten "Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor". IVL-rapport B 2166 .

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Fjällström, Pär
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Christensson, Bengt
    Sahlberg, Bo
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Östlund, Gabriella
    Antonsson, Ann-Beth
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Mätningar har gjorts för att studera ventilationssystemets betydelse för luftkvalitén i fyra kontorsbyggnader. Byggnaderna valdes så att de skulle representera kontor utan några särskilda eller påtalade innemiljöproblem. Speciellt har luftens sammansättning och hur denna förändras vid transporten genom ventilationssystemet studerats. Mätningarna visar att halterna av vissa ämnen som i tillräckligt höga halter kan vara irriterande för slemhinnor och luftvägar, bland annat formaldehyd, acetaldehyd, myrsyra och ättiksyra ökar när luften passerar genom ventilationssystemet. Reaktioner med vatten antas bidra till att dessa ämnen bildas. Även om halterna inte låg över några gränsvärden, kan man inte utesluta att dessa ämnen ibland kan bidra till upplevda besvär i kontorsmiljöer. Mätningarna visar också att avskiljingen av partiklar över tilluftsfiltret fungerar sämre än förväntat. Ofta avskiljs enbart i storleksordningen 50 % av partiklar även i den grövsta fraktionen (PM 10), vilket leder till onödigt höga dammhalter i tilluften (om än halter som ligger väl under gällande hygieniska gränsvärden). Otillräcklig rening av tilluften leder till att en del av partiklarna avsätts invändigt i ventilationskanalerna som gradvis smutsas ner. Mot bakgrund av litteratur och andra studier av ventilationen samt mätningarna inom detta projekt, har rekommendationer sammanställts för åtgärder: 1) i samband med nybyggnation av ventilationssystem 2) underhåll av ventilationssystem  3) när problem med luftkvalité påtalas, som misstänks bero på brister i ventilationen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Fjällström, Pär
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Persson, Emelie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Mikroorganismer i arbetsmiljön vid förbehandlings- och samrötningsanläggningar: Kartläggning och åtgärder2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vid förbehandlings- och samrötningsanläggningar förekommer mikroorganismer i det avfall som hanteras och rötning innebär att mikroorganismer bryter ner avfallet. Mikroorganismerna kan innebära hälsorisker för de anställda, då bioaerosoler, dvs. damm och vätskeaerosoler som innehåller mikroorganismer och deras metaboliter, kan uppstå vid hanteringen av avfallet. Forskningsprojektet om mikroorganismer i arbetsmiljön vid förbehandlings- och samrötningsanläggningar har undersökt när och var det finns risk för exponering för damm och aerosoler, och därmed för mikroorganismer.

    Den metodik som valts, och bedömts ge mest tillförlitligt underlag för en diskussion om åtgärder, är mätning av partiklar (uppdelat på olika storleksfraktioner) med direktvisande optiskt instrument. Mätinstrumentet har främst placerats stationärt för att följa hur dammhalten på utvalda platser varierar över tid, men har även burits runt i anläggningen av personalen för att studera dammhalterna i olika delar och vid olika arbetsmoment, exempelvis underhållsarbete och rondering. Studiebesök med mätningar och intervjuer har utförts vid tre förbehandlingsanläggningar, eftersom exponeringen bedöms vara högst i den typen av anläggningar.

    Mätningarna visar att förhöjda halter av partiklar förekommer vid platser och arbetsmoment där avfall hanteras öppet och där ventilationen är otillräcklig, och förhöjs ytterligare om materialet är i rörelse, om det är ostädat så att torkat avfall ”dammar” och/eller när man spolar vatten med högt tryck.

    Intervjuerna visade att de anställda generellt var överens om var riskmoment fanns och pekade ofta ut samma platser på anläggningarna. Detta visar att även om mätinstrument inte finns att tillgå kan en anläggning komma långt med att tillsammans med personalen kartlägga ”kritiska” platser/arbetsmoment.

    Där inga andra åtgärder fungerar eller är möjliga rekommenderas att personal använder andningsskydd i större utsträckning än vad som görs idag. Detta trots att personal inte, eller i mycket liten grad, upplevt problem. När det gäller luftvägsexponering kan man klara sig utan akuta besvär, men vid arbete under många år kan symptom/problem komma senare i livet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Fjällström, Pär
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Wängberg, Ingvar
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Christensson, Bengt
    Hur effektivt skyddar andningsskydd i praktiken?2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Målet med projektet har varit att kartlägga vilket skydd andningsskydd ger i praktiken. Filtermasker, halvmasker och fläktmatade andningsskydd med partikelfilter (FFP3, P3), totalt 86 andningsskydd, har testats under brukarnas normala arbetsuppgifter. Användare och arbetsledare har även intervjuats vad det gäller deras (deras företags) erfarenheter, rutiner och kunskaper om handhavande av andningsskydd. Resultaten för testerna redovisas som en skyddsfaktor, vilket motsvarar hur många gånger renare luften är innanför än utanför masken. Spridningen i resultaten var stor med både undermåliga och väl fungerande andningsskydd av alla undersökta typer av skydd. Resultatet för filtermasker var 36 ± 22, halvmasker 1030 ± 740 och fläktmatade andningsskydd 1590 ± 2110. Detta kan sättas i relation till den nominella skyddsfaktorn, det vill säga den förväntade skyddsnivån för utbildade användare med nya andningsskydd. Den är 50, 48 respektive 10-2000 (beroende på vilken typ av mask, huva eller visir fläkten är kopplad till). Intervjuresultaten visade på tydliga kunskapsbrister hos både användare och arbetsledare. Endast var femte person hade fått utbildning rörande handhavande, det vill säga rengöring, filterbyten, förvaring av skydd när de inte används, när de ska användas med mera. Rakfrekvensen var för låg för 71 % av de tillfrågade och endast 22 % bytte filter tillräckligt ofta för att vara på den säkra sidan. Det förekom också att användarna rengjorde filtren antingen med dammsugare eller med tryckluft istället för att byta filtren, vilket leder till att filtret spricker och släpper igenom partiklar. Arbetsledarna hade något bättre kunskaper om handhavandet av andningsskydd, men ansåg att det var svårt att motivera de anställda till att använda andningsskydd. Endast 31 % ansåg att de flesta av de anställda använde andningsskydd när arbetsförhållandena så krävde det.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Vigren, Maria
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fjällström, Pär
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Frisörens arbetsmiljöguide - Utveckling av en digital arbetsmiljöguide om frisörens arbetsmiljö - Verksamhetsrapport2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vi har tagit fram en digital arbetsmiljöguide i form av webbplatsen Frisörens arbetsmiljöguide. Guiden ger fakta, tips och råd för att hantera riskerna i frisöryrket och visar också på bra arbetssätt för frisörer.

    Projektet syftade till att ta fram strategier, material och metoder för att tydliggöra och underlätta implementering av förebyggande arbetsmiljöåtgärder bland frisörer. Ökad kunskap om den egna arbetsmiljön leder till ett mer hållbart arbetsliv och bidrar till att minska risken att drabbas av yrkesrelaterade skador.

    Forskningsbaserad kunskap inom området för frisörens arbetsmiljö har sammanställts, och informationen har sedan bearbetats och omsatts till lättillgängliga texter, bild- och filmmaterial. Den digitala guiden ger vägledning bland annat vad gäller salongens utformning, ventilation, arbetsteknik och hälsorisker. Den innehåller även ett utbildningsmaterial som frisörlärare kan använda i undervisningen av framtida frisörer.

    Marknadsförings- och kommunikationsarbetet för webbplatsen har följts upp och resultat gällande besöksstatistiken, visade att besökarna stannade relativt lång tid på webbplatsen, i genomsnitt 3,5 minuter, vilket är att betrakta som ett gott resultat.

    En utvärdering i form av en intervjustudie genomfördes med syfte att undersöka hur de olika användargrupperna upplevde och bedömde nyttan och användbarheten av webbplatsen, kopplat till sin funktion och roll i arbetsmiljöarbetet. Intervjuer genomfördes med målgrupperna regionala skyddsombud, frisörlärare samt yrkesverksamma frisörer/frisörföretagare. Resultatet visade att alla respondenterna ansåg att innehållet på webbplatsen var godkänt och de skattade materialet som användbart. Att det fanns information på ett för både arbetsgivar- och arbetstagarparten gemensamt ställe, sågs som mycket positivt. Respondenter ansåg att besöket på webbplatsen hade varit till nytta. Respondenterna från alla de tre målgrupperna bedömde att webbplatsen kan inspirera frisörbranschen som helhet, samt även inspirera dem som idag saknar kunskaper inom arbetsmiljöområdet.

    Projektet förväntas även bidra till de Globala målen för hållbar utveckling 2030, Sustainable Development Goal, mål 3 om hälsa och välbefinnande, samt mål 8 om främjande av en trygg och säker arbetsmiljö.

    Guiden är framtaget av IVL Svenska Miljöinstitutet och Prevent i samverkan med Frisörföretagarna och Handelsanställdas förbund. Projektet är finansierat av AFA Försäkring.

    Länk till webbplatsen Frisörens arbetsmiljöguide, www.frisorensarbetsmiljoguide.se

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1 - 9 of 9
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.43.0