IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Endre søk
Begrens søket
1 - 13 of 13
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Arnell, Jenny
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bolin, Lisa
    Holmgren, Kristina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Staffas, Louise
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Adolfsson, Ida
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindblad, Maria
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Förutsättningar för ökad nytta av restvärme2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Restvärme från industrin står idag för nära 5 TWh levererad värme till fjärrvärmenäten i Sverige. Efter att interna effektiviseringar av den industriella processen har genomförts finns dock ytterligare potential för tillvaratagande av restvärme från svensk industri. Ett ökat nyttiggörande av industriell restvärme är därför önskvärt för såväl energibranschen, industrin och samhället; både för att optimera resursanvändandet i hela samhället, samt att minska miljöpåverkan. Projektet syftar till att redogöra för olika tekniska lösningar som finns för att tillvarata restvärme från industriella processer för utnyttjande för i första hand fjärrvärme. Genom att i denna studie belysa möjliga tekniska lösningar, dels generellt och dels genom faktiska samarbeten i form av tre fallstudier, ges en ökad kunskap och visar på möjligheten till ytterligare leveranser av restvärme från industriella processer. Flera studier har genomförts inom området och denna rapports mervärde ligger dels i att samla den tekniska kompetens och erfarenhet som finns kring nyttjande av restvärme, dels göra kvantitativa analyser samt kompletterande intervjuer. För att utreda vilka så kallade mjuka faktorer som är betydelsefulla vid denna typ av avtal och samarbeten har även en intervjustudie genomförts. Leverantörer av restvärme samt energibolagen har fått komma till tals och ge sina erfarenheter i frågan. Ett antal reella fall har analyserats för att besvara frågeställningar kring affärsmässiga lösningar och tekniska möjligheter kring restvärmeleveranser till fjärrvärmenätet. De tre fallstudierna är ett fall som täcker Stenungsundsklustret, Kungälv och Göteborg ner till Värö (dvs. ingående systemen i ett möjligt framtida regionalt fjärrvärmesystem på västkusten), Oskarshamns fjärrvärmesystem samt Oxelösunds fjärrvärmesystem. Olika frågeställningar för respektive fall har ställts upp för att ge en bred bild över hur leveranser av restvärme fungerar och vilka effekter det för med sig.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Eriksson, Elin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ekvall, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Adolfsson, Ida
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Energiscenarier för Fredrikshavn och Göteborg2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report is only available in Swedish.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Erlandsson, Martin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Adolfsson, Ida
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Byggnaders klimatpåverkan, timme för timme - idag och i framtiden. - En gemensam metod för energi- och miljöklassning.2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Projektets metodik ska ses som en första leverans med ett unikt resultat där klimatprestanda för el- och fjärrvärmenäten ges som unika timdata för energisystemen 365 dagar om året, idag och i framtiden. Med en sådan metodik är det möjligt att beakta att energi som konsumeras under högkonsumtionstimmar har en annan klimatpåverkan i förhållande till lågkonsumtionstimmar.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Erlandsson, Martin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fredén, Johanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Adolfsson, Ida
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Byggproduktionens miljöpåverkan i förhållande till driften - Livscykelberäkning av klimatpåverkan och energianvändning av ett nyproducerat flerbostadshus i beting med lågenergiprofil2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report is only available in Swedish.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Gode, Jenny
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lätt, Ambjörn
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Martinsson, Fredrik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Adolfsson, Ida
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindblom, Jacob
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ekvall, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Miljövärdering av energilösningar i byggnader2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det ställs allt högre krav på byggnaders energiprestanda. Detta tillsammans med exempelvis gynnsamma priser på solceller och statliga bidrag innebär att investeringarna i småskaliga energilösningar på eller invid byggnader har ökat kraftigt de senaste åren. Många småskaliga energilösningar är väderberoende och producerar elen och/eller värmen just när väderförutsättningarna är rätt. Det behöver inte sammanfalla med de tidpunkter då byggnaden har behov av el/värme. Vilka konsekvenser detta får för energisystemen har hittills i princip uteslutande analyserats baserat på årsvärden. Ibland tas inte heller någon hänsyn till hur energisystemet utvecklas över åren, alltså från installation av energilösningen till dess livslängds slut. I denna rapport presenterar vi en helt ny metod för att analysera miljökonsekvenserna av byggnaders energilösningar där tiden har ett framstående fokus. Metoden ska visa på effekterna av olika val och ge underlag för planering av byggnaders energilösningar. Därför har utgångspunkten varit att analysera konsekvenser av förändrad energianvändning, alltså en jämförelse av olika energilösningar mot en referens. I miljövärderingstermer brukar detta kallas konsekvensanalys. Energilösningar kan vara både lösningar för energieffektivitet och för produktion av förnyelsebar energi. Med metoden jämförs energilösningar för en byggnad mot en referensbyggnad. En procedur i åtta steg har utvecklats för att beräkna, analysera och jämföra olika energilösningar.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Hagberg, Martin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gode, Jenny
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lätt, Ambjörn
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ekvall, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Adolfsson, Ida
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Martinsson, Fredrik
    Miljövärdering av energilösningar i byggnader (etapp 2)2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det ställs allt högre krav på byggnaders energiprestanda och i takt med detta ökar efterfrågan på miljövärdering av byggnader och deras energilösningar. I detta projekt vidareutvecklas en metodik för värdering av byggnaders energianvändning ur miljösynpunkt (metodens grundversion utvecklades i ”etapp 1” av projektet). Vi benämner metoden ”Tidstegsmetoden”.

    Tidstegsmetoden avser att analysera miljökonsekvenserna av byggnaders energilösningar. Metoden ska visa på effekterna av olika val och kunna ge underlag till beslut vid planering av renovering och nybyggnation. Därför är utgångspunkten att analysera systemkonsekvenser av förändrad energianvändning.

    Produktion av el-, fjärrvärme-, och fjärrkyla kan vara förknippade med stora skillnader i miljöpåverkan beroende på vilken tid som avses; t.ex., om det är sommar eller vinter, om det är nutid eller framtid. För att på ett representativt sätt kunna bedöma miljökonsekvensen av en förändrad energianvändning i en byggnad är därför tidsaspekten central. Den presenterade metoden hanterar därför två olika tidsdimensioner. Den ena avser den framtida utvecklingen av energisystemet – från nu och ca 20 år framåt i tiden. Den andra dimensionen är tidsupplösning över året, som avser att fånga variationer över säsonger, månader, dygn och timmar.

    Med konsekvens- och tidsperspektivet i fokus, inkluderar tillvägagångssättet: beräkning av byggnadens energianvändning för aktuella energiåtgärder; bestämning av miljövärdesfaktorer för en förändrad användning av bränslen, fjärrvärme, fjärrkyla och el; och beräkning miljöpåverkan av de aktuella energiåtgärderna baserat på de beräknade förändringarna i energianvändning och de fastställda miljövärdesfaktorerna. För att bättre täcka in de många osäkerheter som är förknippade med en framåtblickande analys kopplas beräkningarna till ett antal kontrasterande scenarioförutsättningar. Detta ger ett resultatspann för miljöpåverkan av de studerade energilösningarna.

    För att exemplifiera metoden presenteras i rapporten ett antal kvantitativa exempel. I dessa beräknas klimatpåverkan (utsläpp av CO2e) av olika energieffektiviseringsåtgärder i ett flerfamiljshus byggt under miljonprogrammet. Den principiella beräkningsgången går också att applicera på andra miljöaspekter såväl som för andra typer av byggnader och energiåtgärder. I rapporten görs beräkningarna för tre olika typer av fjärrvärmenät, samt för olika kontrasterande scenarier, bland annat kopplat till elsystemets utveckling.

    Sammantaget har projektet resulterat i en metod som länkar ihop tidsupplöst miljövärdering för fjärrvärme, fjärrkyla, och el med ett framåtblickande konsekvensperspektiv. Scenarioangreppssättet bidrar till att hantera in en del av de osäkerheter som är förknippade med framtidsstudier. Den utvecklade metoden kan i fortsatt tillämpning bidra till miljömässigt mer välgrundade beslut vid renovering och nybyggnation av fastigheter.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Hagberg, Martin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Martinsson, Fredrik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Adolfsson, Ida
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lätt, Ambjörn
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Faraguna, Carolina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Larsson, Johan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Strategier för energieffektivisering ur ett fjärrvärmeperspektiv2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Hur kan det integrerade fjärrvärme- och byggnadssystemet kostnadseffektivt möta mål om minskade CO2-utsläpp och fossilbränsleutfasning? Hur påverkas fjärrvärmeproduktionssystemet av olika teknikval för energieffektivisering i stadens byggnader?

    Det pågår just nu omfattande renoveringar av befintlig bebyggelse i Sverige. I samband med dessa renoveringar sker även energibesparande åtgärder av byggnadernas el- och värmebehov. Energieffektiviseringsåtgärder har effekter på såväl tillförsel- som användarsidan av energisystemet. Ett systemperspektiv är därför av stor vikt. Denna studies övergripande fokus är att med ett integrerat systemperspektiv på produktionssidan och användarsidan i en stads fjärrvärmesystem undersöka vägar för att nå framtida miljömål.

    Analysen använder ett fallstudie- och modellbaserat angreppssätt där Malmö stads fjärrvärmesystem och byggnadsbestånd ligger till grund. Arbetet inkluderar en kartläggning av byggnadsbestånd och fjärrvärmeproduktion i Malmö, identifiering av teknikåtgärder inklusive renoveringspaket för energieffektivisering, energisimuleringar på byggnadsnivå, utveckling av energisystemmodell för tillförsel- och användarled i fjärrvärmesystemet och, slutligen, modellkörningar och analys av resultat.

    Den utvecklade energisystemmodellen över Malmös energisystem, TIMES_Malmö, bygger på det internationellt etablerade modellgeneratorn TIMES. Modellen är en optimeringsmodell som beräknar den över tid kostnadsoptimala utvecklingen av det studerade systemet. Studien har en långsiktig tidshorisont och har 2050 som slutår för analysen.

    Resultaten visar bland annat att hur stadens miljömål definieras har en viktig betydelse för vilka teknikval och investeringar som är kostnadseffektiva i systemet. Miljömål där stadens påverkan på CO2-utsläpp utanför den egna stadens gränser inkluderas ger ett annat utfall än om fokus för miljömålen är på utfasning av fossila bränslen inom staden.

    Mål om ”fossilfrihet”, som fokuserar på minskning av fossila bränslen inom staden, leder i modellresultaten till en hög andel värmepumpar i fjärrvärmeproduktionen. Mål om ”CO2-neutralitet”, som tar hänsyn till effekter på elsystemet i det för staden omgivande systemet (marginalel), gynnar istället en högre andel kraftvärmeproduktion i fjärrvärmeproduktionen.

    Enklare teknikåtgärder för energieffektivisering i byggnadsbeståndet visar ofta samhällsekonomisk kostnadseffektivitet. Omfattande klimatskalsåtgärder ger en större energibesparing, men medför också en högre systemkostnad. Energieffektiviseringsåtgärder som minskar el- och värmeanvändning under årets kallare del då den totala efterfrågan är hög ger fördelar ur ett systemperspektiv. Åtgärder som främst minskar behovet av fjärrvärmens baslastproduktion ger i många fall begränsade fördelar ur ett systemperspektiv.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8. Liljenström, Carolina
    et al.
    Malmqvist, Tove
    Erlandsson, Martin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fredén, Johanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Adolfsson, Ida
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Larsson, Gustav
    Brogren, Maria
    Byggandets klimatpåverkan2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Historiskt sett har den största andelen av en byggnads klimatpåverkan uppstått vid driften av byggnaden, från den energi som då används. Allt eftersom husen blivit mer energisnåla och mer förnybara energikällor används under driften håller detta dock på att ändras, så att klimatpåverkan förskjuts från driftskedet till byggprocessen. För ett modernt hur visar vår studie att energieffektivt betonghus i nivå med passivhuskraven är klimatpåverkan för att bygga och underhålla huset i samma storleksordning som klimatpåverkan från driftens energianvändning i 50 år. Med hjälp av livscykelanalysmetodik har vi studerat klimatpåverkan och energianvändningen för ett nybyggt flerfamiljshus med lågenergiprofil.

    Den livscykelanalysmetodik som har använts följer den europeiska standarden EN15978 som bland annat anger att det är dagens teknik som ska användas. Detta gäller även för framtida avfallshantering och driftenergi, eftersom informationen måste vara verifierbar. Detta gäller även miljödata för de byggmaterial som används, det vill säga det är dagens produktionsmetoder, betongrecept och så vidare som studien avspeglar. Projektet har genomförts som en fallstudie för kvarteret Blå Jungfrun i Hökarängen i södra Stockholm. Husen har stommar och ytterväggar av betong och kan anses vara representativa för nybyggda energieffektiva flerbostadshus av betong.


    Studien visar även att det är viktigt att bygga med energieffektiva klimatskal även om det leder till något ökade materialmängder. Samtidigt visar studien tydligt att byggprocessens klimatpåverkan är mycket viktig att hantera i nybyggnation. En övergripande rekommendation från projektet är att frågan om klimatpåverkan från byggandet måste upp på agendan och adresseras till beslutsfattare inom flera olika sektorer och på olika nivåer för att ta fram åtgärder. Beställare, byggföretag med flera måste analysera och tydliggöra byggprocessens klimatbelastning, så att de kan identifiera sin egen roll och bidra med sin del för att minska klimatpåverkan från byggandet.

    This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9. Liljenström, Carolina
    et al.
    Malmqvist, Tove
    Erlandsson, Martin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fredén, Johanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Adolfsson, Ida
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Larsson, Gustav
    Brogren, Maria
    Byggandets klimatpåverkan - sammanfattning för beslutsfattare2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I ett modernt energieffektivt flerbostadshus i betong är klimatpåverkan från att uppföra huset i samma storleksordning som klimatpåverkan från byggnadens energianvändning under en analysperiod på 50 år. Det största bidraget till byggprocessens klimatpåverkan kommer från produktionen av byggmaterial, framförallt betong. Klimatpåverkan från underhåll och rivning står för en mindre del av byggnadens totala klimatpåverkan. Att bygga ett energieffektivt hus ger en lägre klimatpåverkan i ett livscykel-perspektiv än att bygga enligt dagens BBR-krav på energiprestanda. Det ger också en minskad total klimatbelastning att energirenovera flerbostadshus, trots den ökade materialåtgången. Krav på garage i källarplan ökar klimatpåverkan med cirka 20 procent jämfört med gatuparkering. Dessa slutsatser baseras på beräkningar för flerbostadshusen i kvarteret Blå Jungfrun i Stockholm. Husen kan anses vara representativa för nya energieffektiva flerbostadshus med betongstomme och ytterväggar av betong. Beräkningarna har gjorts med livscykelanalys (LCA) enligt europeiska standarder kopplade till Byggproduktdirektivet. Beräkningarna är gjorda med så kallad bokförings-LCA och baseras på dagens energitillförsel och dagens byggmaterialproduktion. Samtliga resultat och underlag för beräkningarna finns redovisade i huvudrapporten.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Nordin, Hanna Ljungkvist
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ekvall, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Adolfsson, Ida
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Klimatsmarta energisystem: Barriärer och inspiration till handling2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report is only available in Swedish/Danish.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Nordin, Hanna Ljungkvist
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ekvall, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Adolfsson, Ida
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report is only available in Swedish.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Sandgren, Annamaria
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindeberg, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Andersson, Johanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Adolfsson, Ida
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Klimatberäkningsmetod för allmännyttans bostadsföretag2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sveriges Allmännyttiga Bostadsbolag (SABO) har initierat ett klimatinitiativ för sina medlemsföretag (allmännyttiga bostadsföretag) i syfte att påskynda minskningen av utsläpp av växthusgaser från bolagens verksamhet. Att mäta och följa upp utsläppen av växthusgaser inom företagens verksamhet blir en viktig del i klimatinitiativet. Till viss del har detta redan gjorts bland SABO-företagen inom ramen för det så kallade Skåneinitiativet som har omfattat ett gemensamt mål om minskad energianvändning.

    Skåneinitiativet har nu avslutats och det finns en vilja i att ta fram ett mer komplett klimatbokslut för de allmännyttiga bostadsbolagens verksamhet. Detta innebär en kraftigt förhöjd komplexitetsnivå. För att klimatboksluten ska vara relevanta, bidra till företagens interna förbättringsarbete på ett effektivt sätt och dessutom kunna jämföras mot varandra krävs att samsyn utvecklas kring vad som ska ingå i beräkningen och inte, emissionsfaktorer och metoder för insamling av inrapporteringsdata. För att kunna mäta progression och visa på en relevant ambitionsnivå krävs även en tydlig målformulering kring minskning av de klimatpåverkande utsläppen från allmännyttan.

    Några principer har varit vägledande och genomsyrat framtagandet av metoden. En av dessa har varit att hela tiden fokusera på de väsentliga utsläppen och att våga exkludera sådant som endast utgör en liten del av bostadsföretagens klimatpåverkan. Genom att hålla metoden enkel på detta sätt är förhoppningen att så många bostadsföretag som möjligt ska kunna använda metoden. En minskad arbetsinsats för redovisningen frigör tid och kraft åt att arbeta strategiskt och genomföra rätt förbättringsåtgärder. Livscykelperspektivet är en annan princip som har genomsyrat arbetet. Genom att inkludera både direkta och indirekta utsläpp är den framtagna metoden heltäckande. Det innebär exempelvis att metoden även omfattar tillvalsmodulerna nyproduktion, tjänsteresor och vissa av de boendes utsläpp. Men det innebär också att alla emissionsfaktorer som tagits fram även inkluderar indirekta utsläpp kopplade till bränslen och köpt energi såsom exempelvis tillverkning och transport av bränslen.

    De framtagna förslagen för vision och målformuleringar för Klimatinitiativet och dess fokusområden utgör en grund för fortsatta diskussioner med medlemsföretagen så att Klimatinitiativet blir slagkraftigt men ändå relevant för majoriteten av SABOs medlemsföretag. Detta är formuleringar som även andra bostadsföretag kan använda i sitt målarbete.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Zetterberg, Lars
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Adolfsson, Ida
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Höglund, Jonas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gode, Jenny
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hansson, Julia
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Energy related emissions of non-CO2 greenhouse gases and the climate impact of forest residues - a synthesis2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    This report describes measures to reduce non-CO2 greenhouse gas emissions and estimates CO2 emissions from using forest residues for energy due to impacts on biogenic carbon stocks.

    Measures to reduce emissions of methane, nitrous oxide and fluorinated gases have been described and quantified where possible. The measures presented for methane is reduced methane leakage from landfills, leakage from transmission and distribution of natural gas and methane from incomplete combustion. Landfills are currently the second largest source of methane emissions in Sweden and the potential to reduce methane leakage is estimated to be 800 kilotonnes of carbon dioxide equivalents, or more than 60% reduction from present emissions. The potential to reduce methane leakage from natural gas pipelines have not been quantified. It is estimated that methane from incomplete combustion could be almost entirely avoided. For nitrous oxide, two different measures were studied. Nitrous oxide from fluidized beds has a reduction potential estimated to around 20 %. However, a study of the reduction potential in the EU-27 shows significantly higher reduction potential.

    Projections of nitrous oxide emissions from road vehicles show increased emissions to 2020 despite measures. The fluorinated gases analysed is HFC leakage from air conditioners and SF6 from switchgears and switchers. The reduction potential is considered high for HFC leakage from AC in vehicles, mainly due to the replacement of HFCs with a high GWP to HFCs with lower climate impact. For sulphur hexafluoride, emission projections show only modest reductions to 2020.

    Den här rapporten finns endast på engelska. Svensk sammanfattning finns i rapporten.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 13 of 13
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.43.0