För ledningsstolpar har under senare tid nya material utvecklats då det finns en osäkerhet om träskyddsmedlet kreosot kommer få fortsätta användas. Träskyddsmedlet innehåller ämnen med hälsofarliga egenskaper och är godkänt för begränsad användning för bland annat ledningsstolpar. För att minska användningen av kreosot och förbereda energibranschen på ett eventuellt förbud efterfrågar ledningsägare och energibolag nya alternativ. Men elnätsbolag och ledningsägare behöver i samband med tillståndsprocesser känna till och kunna visa vilken miljöpåverkan de nya materialen har. IVL och Energiforsk har därför kartlagt och jämfört olika stolpmaterials miljöpåverkan i en livscykelanalys och utvärderat arbetsrelaterade risker av att exponeras för toxiska substanser för några av stolpmaterialen genom en ProScale-bedömning. Fyra material har utvärderats: trästolpe med kreosot, trästolpe med kopparbaserad impregnering, trästolpe klädd i polyeten och stolpe i komposit. Resultatet av LCAn visar att miljöpåverkan uppkommer på olika ställen längs livscykel och skiljer sig åt beroende på vilket material och vilken miljöpåverkanskategori som studeras. En stor del av stolparnas totala miljöpåverkan uppkommer vid utvinning och tillverkningen av råmaterial. Men även läckage av metaller och organiska föroreningar under bruksfasen samt hur stolparna hanteras efter livslängdens slut har stor påverkan på resultatet. I ProScale-bedömningen utvärderades tre material: trästolpe med kreosot, trästolpe klädd i polyeten och stolpe i komposit, i perspektivet vagga till grind. Resultatet visar att potentialen för den arbetsmiljörelaterad risken skiljer sig åt beroende på vilket material som studeras. Tillverkning av plast är den processen som bidar mest till den arbetsmiljörelaterad risken för stolparna bestående av plast. För trästolpen med kreosot är det impregneringen som bidrar mest till den arbetsmiljörelaterad risken.
Denna rapport är den första av två leveranser från ett forskningsprojekt som finansierats av Trä- och Möbelföretagen (TMF) och Stiftelsen IVL.
I projektet har denna vägledning skapats som syftar till att pedagogiskt beskriva EPD, hur de skapas och hur informationen i dem kan tillämpas. Vägledningen riktar sig främst till företag som planerar eller nyligen påbörjat sitt arbete med EPD. Under projektet har även två webinarium anordnats som syftat till att ge grundläggande kunskap om LCA och EPD och där innehållet i vägledningen varit i fokus.
Denna rapport är den andra och sista rapporten från ett forskningsprojekt som finansierats av Trä- och Möbelföretagen (TMF) och Stiftelsen IVL.
I projektet har IVLs EPD-verktyg anpassats åt ett flertal medlemmar inom segmentet kök, badrum och möbler. Som resultat kan dessa företag efter projektet prova på att skapa produktspecifikt underlag för EPD via verktyget. Arbete har även innefattat framtagande av en arbetsprocess för företagsanpassning av EPD-verktyget och vilken demonstrerats genom företagens medverkan i projektet. Utöver detta har nödvändiga branschgemensamma miljödata identifierats och tillgängliggjorts i verktyget.
En vägledning har även tagits fram i projektet som syftar till att pedagogiskt beskriva EPD, hur de kan skapas och hur informationen i dem kan tillämpas. Vägledningen riktar sig främst till företag som planerar eller nyligen påbörjat sitt arbete med EPD (IVL-rapport B2432).
Det sammantagna arbetet och resultatet av projektet sammanfattas i denna rapport.
Att förlänga livslängden och användandet av produkter innan de kasseras och slängs är i många fall ett effektivt sätt att spara naturresurser och minska dess påverkan på klimatförändringarna. I golvbranschen och för golv är renovering sedan länge ett sätt att göra just detta. Men det är inte i alla lägen så att renovering anses vara ett konkret alternativ då ett golv är utslitet. Detta leder i många fall till att golv som skulle kunna renoveras istället byts ut. Om andelen golv som renoveras skulle öka i Sverige finns det stora möjligheter att förbättra branschens resurseffektivitet och minska dess koldioxidutsläpp. Syftet och målet med det här projektet har varit att bidra till ökad kunskap om resurseffektivitet och koldioxidemissioner inom den svenska golvbranschen och med ett speciellt fokus på renovering av golv. Ett annat mål med arbetet har varit att identifiera hinder inom golvbranschen, som bidrar till att en relativt liten del av svenska golv renoveras, samt att presentera förslag på en handlingsplan med potential att öka den andelen. Resultatet visar att det från ett klimat- och resurseffektivitets perspektiv finns tydliga fördelar med att renovera golv istället för att installera nya. Det visar på att det finns ett flertal hinder inom branschen som hämmar en utveckling där fler svenska golv renoveras, men att en förbättrad kunskaps- och informationsspridning om golvrenovering tillsammans med nya cirkulära affärsmodeller och underhållstjänster för golv skulle kunna bidra till att förändra den utvecklingen.