IVL Svenska Miljöinstitutet

ivl.se
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 7 av 7
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Erlandsson, Matin
    et al.
    Holm, Daniel
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Livslängdsdata samt återvinningsscenarion för mer transparenta och jämförbara livscykelberäkningar för byggnader2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Idag saknas en uppsättning allmänt tillgängliga livslängdsdata, så att transparenta och jämförbara livscykelanalyser (LCA) kan tas fram. Sådana data behövs även för att beräkna byggnaders livscykelkostnader (LCC). För att underlätta att en LCA för byggnader ska kunna omfatta hela byggnadens livscykel, inklusive drift och underhåll under användningsskedet, behövs dels beständighetsdata, dels en robust metod för hur dessa data ska användas och kopplas till byggnadens referenslivslängd. Målet med projektet är att ta fram en första uppsättning användbara data för hantering av livslängdsprediktion och en robust metod för att beräkna byggnaders framtida miljöpåverkan från användningsskedet. I projektet ingår också att bedöma dagens praxis för restprodukthantering från byggskedet och rivningsprocessen. Dessa uppgifter är en del av det återvinningsscenario som behövs för de byggprodukter som ingår i byggnaden.

    Den periodiseringsmetod som utvecklats här för att beskriva drift och underhåll för byggnadsverk ger en mer robust beskrivning av miljöpåverkan med hänsyn tagen till de stora osäkerheter som finns i underlagsdata. Enligt denna metod periodiseras alla utbytesintervall upp till och med 100 år. Dessa uppgifter används sedan för att beräkna miljöpåverkan under referenslivslängden som normalt sätts till 50 år. På det sättet erhålls en mer robust metod, utan de trappstegseffekter som är vanligt förekommande för många material och byggdelar med en utbytestid runt 50 år. Den periodiseringsmetod som utvecklats här kan helt ersätta den metod som anges i EN15978 eller användas som ett komplement till denna. De uppgifter för drifts- och underhållsdata som ges i rapporten och återvinningsscenarion ska ses som en första uppsättning schabloner som kan användas i en LCA för att få jämförbara resultat. Dessa uppgifter bör bytas ut mot leverantörsspecifika uppgifter om sådan finns. Betydelsen av att använda leverantörsspecifika uppgifter kan illustreras genom att jämföra resultat från beräkningar utförda med de uppgifter som anges här i rapporten. På så sätt kan schablonerna användas för att uppnå jämförbarhet och öka förståelsen för att välja uppgifter direkt från leverantörerna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Fredén, Johanna
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Green, Jeanette
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Holm, Daniel
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bygga med Basta - slutrapport2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Nyckeln till ett giftfritt byggande är att välja bygg- och anläggningsprodukter med minimerat innehåll av farliga kemiska ämnen. Genom att bygga på ett ansvarsfullt sätt skapas vinster både för miljön och för ekonomin. Basta är ett oberoende system för val av bygg- och anläggningsprodukter med syftet att fasa ut ämnen med farliga egenskaper från bygg- och anläggningsprodukter. BASTA är uppbyggt på egenskapskriterier och är ett verktyg som möjliggör ett systematiskt och effektivt sätt att arbeta med Giftfritt byggande. Detta är en slutrapport från utvecklingsprojektet "Bygga med BASTA" som genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet, Basta, Skanska och Trafikverket. I rapporten presenteras resultat och erfarenheter från projektet. Målgruppen för rapporten är aktörer i bygg- och anläggningssektorn som vill öka sin kunskap om giftfritt byggande. Syfte och målsättning för projektet har varit att: Med utgångspunkt i byggsektorns verktyg BASTA utveckla en kvalitetssäkrad process för val och användning av bygg-och anläggningsprodukter utan särskilt farliga ämnen. Testa och utveckla användbarheten av processen i några olika typer av anläggnings- och byggprojekt. Utforma tydliga kvalitetskriterier och ambitionsnivåer för materialvalsarbetet som kan användas av byggprocessens aktörer som beställarkrav, för målstyrning och uppföljning samt i det interna utvecklingsarbetet. Få ökad kunskap om hur långt det är möjligt att "Bygga med BASTA" dvs. med kemiska produkter och material som inte innehåller farliga ämnen. Tre pilotprojekt har utgjort kärnan för projektet "Bygga med BASTA" och legat till grund för övriga arbetspaket; Riksväg 49, Driftområde Nordvärmland, samt en garagebyggnad på Nya Karolinska i Solna. För anläggningsprojekten valdes projekt där Trafikverkets krav på material och varor enligt En förutsättning för att erhålla byggnader och anläggningar utan farliga ämnen är att byggherren ställer krav på entreprenören när det gäller materialval i projekten. Inom ramen för projektet har tydliga målnivåer för materialvalsarbetet därför utformats. Målnivåerna kan användas av byggprocessens aktörer som beställarkrav samt för målstyrning och uppföljning och i det interna utvecklingsarbetet. I projektet har även en kvalitetssäkrad arbetsprocess för val och användning av bygg-och anläggningsprodukter utan särskilt farliga ämnen utvecklats. Processen är ett sätt att säkerställa att materialvalsfrågorna finns med i hela processen så att trygga materialval kan göras och dokumenteras på ett bra sätt. Materialvalsfrågan bör finnas med från start i projekten, helst i designfasen, eftersom det är viktigt att man så tidigt som möjligt säkerställer att bra produkter finns att tillgå. För att få ett effektivt materialvalsarbete är det viktigt att frågan integreras i redan befintliga rutiner. Erfarenheter från pilotprojekten visar att det finns en efterfrågan på att få stöd från centralt håll inom organisationen, då man i projekten har begränsat med tid och resurser.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Green, Jeanette
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fredén, Johanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Holm, Daniel
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bygga med Basta2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Handledningsdokument för val av produkter med begränsat innehåll av farliga ämnen i byggprocessen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Green, Jeanette
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fredén, Johanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Holm, Daniel
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bygga med Basta - Målnivåer och verifiering2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta dokument är att presentera målnivåer för att kunna visa på och mäta hur långt man nått "att bygga med BASTA" i den slutgiltiga byggnaden eller konstruktionen. Målnivåerna kan användas för att formulera beställarkrav i bygg- och anläggningsprojekt. Syftet med målnivåerna är att skapa ökad transparens kring hur långt man uppnår i sin strävan efter att bygga utan farliga ämnen i det enskilda projektet. Målnivåer kan därmed tydligare anges, följas upp och verifieras av byggherren. Målnivåerna kan även användas för

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Holm, Daniel
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Energieffektivisering av kulturhistoriska byggnader2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Energieffektivisering av det befintliga byggnadsbeståndet utgör en viktig del för att minska vår energianvändning. Byggnader uppförda före slutet av andra världskriget uppgår till runt 30 procent av det totala beståndet. I dessa byggnader finns det ofta en betydande potential att reducera energibehovet. Det är också bland dessa byggnader vi återfinner stora delar av vår kulturhistoria som är värd att bevara, vilket är viktigt att beakta vid ändring av en byggnad.

    I och med att miljöklassningssystemet Miljöbyggnad vuxit på marknaden och används flitigt vid ombyggnads- och renoveringsprojekt spelar det en viktig roll för bedömning av befintliga byggnader. Projektet har syftat till att utreda hur energi- och miljökrav bör hanteras med hänsyn tagen till kulturhistoriska bevarandevärden vid ändring av en befintlig byggnad. Huvudfokus i projektet har varit att utreda ifall indikatorerna i Miljöbyggnad behöver justeras för byggnader med kulturhistoriskt värde. I rapporten beskrivs en rekommenderad arbetsprocess för programskedet som fångar upp de kulturhistoriska värdena tillsammans med de tekniska frågorna.

    Resultat av utredningen visar att det finns ett behov att justera några av indikatorerna i Miljöbyggnad, för att på så sätt ta hänsyn till kulturhistoriska bevarandevärden. Ett fortsatt steg i arbetet med att anpassa kriterierna i Miljöbyggnad till kulturhistoriska byggnader bör vara att testa föreslagna kriterier på ett antal pilotbyggnader.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Karlsson, Anja
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Holm, Daniel
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Common barriers and challenges in current nZEB practice in Europe2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This report is only available in English.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7. Prejer, Erik
    et al.
    Holm, Daniel
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindblom, Jacob
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Svennberg, Kaisa.
    Ekologisk Omställning av efterkrigstidens bebyggelseLivscykelkostnader vid renovering av flerbostadshus uppförda 1941 till 1980.2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Renoveringsbehovet i det befintliga bostadsbeståndet är stort och särskilt i bebyggelsen från åren 1941 till 1980, som omfattar efterkrigstidens bebyggelse samt det så kallade miljonprogrammet. Kostnaden för en renovering av det totala beståndet i Malmös hyresbostadshus från denna period uppskattas till ca 21 miljarder kronor, om dessa skulle renoveras till en energieffektiviseringsnivå som motsvarar passivhusteknik. Skulle en mer konventionell renovering göras där den ursprungliga funktionen återställs, blir kostnaden ca 12 miljarder kronor. IVL har i projektet tagit fram en modell för livscykelkostnadsberäkningar, Eruf Eko LCC, som kan användas för att jämföra ett antal olika energieffektiviseringsåtgärder för dessa tidstypiska byggnader. Modellen har testats genom att tre olika renoveringsfall har beräknats: ett konventionellt som bara återställer den ursprungliga funktionen utan någon särskild energieffektivisering, ett normalfall som genomför åtgärder som innebär en energirenoveringsnivå till dagens krav samt ett fall som effektiviserar byggande till en nivå nära noll, d.v.s. enligt passivhusteknik. Modellen kan användas som beslutsstöd då en renoveringsprocess ska inledas och olika alternativ behöver analyseras. Modellen tar även hänsyn till olika energiprisnivåer och kalkylräntor. Med dagens energipriser bedöms inte ?nära noll? alternativet vara lönsamt sett ur ett 40 års perspektiv men om energipriset ökar ser tekniken ut att kunna bli lönsam. I det enskilda fallet kan det vara lönsamt att energieffektivisera varför varje renovering behöver analyseras utifrån sina egna förutsättningar. Detta gäller till exempel vid återställande av tidigare fasadrenoveringar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 7 av 7
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf