När Kyotoprotokollets första åtagandeperiod löper ut år 2012 står världen utan ett globalt avtal som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser. Klimatmötet i Köpenhamn blev omskrivet som ett misslyckande då parterna inte lyckades enas om ett gemensamt klimatavtal för perioden efter 2012 som specificerar hur den globala uppvärmningen ska begränsas till +2°C. Däremot är det mindre känt att Köpenhamnsmötet också blev en milstolpe för möjliga framsteg i det parallella förhandlingsspår med fokus på långsiktigt samarbete, som har funnits med i dialogform i FN:s klimatförhandlingar sedan år 2005.I rapporten erbjuds en översikt över Köpenhamnslöftena baserad på aktuell forskning. Vilka olika slags löften har länderna angett och vad innebär de? Är dessa löften tillräckliga för att begränsa den globala uppvärmningen till +2°C och hur kan de komma att påverka samhällsekonomin?