IVL Swedish Environmental Research Institute

Avfall uppkommer i alla sektorer i samhället och påverkar miljö-, klimat- och energiarbetet i dessa. Att ha ett systemperspektiv när man belyser avfallshantering och energiåtervinning av avfall är därför viktigt.

Projektet avser att dess resultat ska komma att utgöra underlag för att möta de utmaningar energibranschen står inför kring energiåtervinning av avfall samt ge nya perspektiv i avfallsdebatten. Arbetet baseras på intervjuer, workshops samt konsekvens- och scenarioanalys, i vilken scenarier för framtida avfallshantering och dess roll i energisystemet utarbetas.

Projektets övergripande mål är att utreda hur avfallets roll i energisystemet kan komma att förändras i framtiden och vad det får för konsekvenser för energibranschen.

För att kunna svara på detta undersöker vi hur mycket svenskt avfall som finns tillgängligt för energiåtervinning i framtiden. Vi har inte undersökt hur själva energisystemet förändras utan fokuserat på hur mycket avfall som kan vara tillgängligt. Vi har också ämnat utreda vad energibolagen egentligen har för rådighet över avfallets sammansättning och hur fjärrvärmekunderna ser på detta.

Från energibranschen och avfallsbranschen menar man att det handlar mycket om en styrmedelsfråga och att lägga ansvar i rätt del av kedjan om man ska nå ett fossilfritt samhälle och komma längre än idag med fossil plast i hushållsavfallet. Fjärrvärmekunderna håller i stort med om detta och framhäver att samhällets alla aktörer har delad rådighet och skyldighet i att minska plastanvändningen i samhället.

Många fjärrvärmekunder har mål om fossilfrihet eller klimatneutralitet som inte går i linje med förbränning av fossil plast för energiåtervinning. Samtidigt är man eniga om att avfallsförbränning behövs, och kommer behövas under lång tid framöver, i det svenska energisystemet som en del av avfallshanteringssystemet.

Fem scenarier för framtida avfallsmängder i Sverige har tagits fram i projektet, med utgångspunkt i Konjunkturinstitutets framtidsprognos och i resultatet från workshopen Målbilder 2030 för energiutvinning ur av avfall och osäkerheter för nå dem, som hölls med representanter från energi- och avfallsbranschen. Analysen visar att den svenska avfallsmängden kommer att öka i samtliga scenarier, men att det i alla scenarier utom ett samtidigt kommer leda till konstanta eller minskade avfallsmängder till energiåtervinning, på grund av ökade krav på materialåtervinning och förväntat hög måluppfyllnad. Förutsatt att kapaciteten för avfallsförbränning i Sverige hålls konstant fram till 2035 och utnyttjas fullt ut kommer behovet av importerat avfall som bränsle minska i endast ett scenario, där de framtida återvinningskraven inte är uppfyllda.

Från energibranschen trycker man på att det är en internationell klimatfråga och att energiåtervinning av avfall i Sverige kan leda till stor klimatnytta genom att erbjuda avfallsbehandlingstjänster till länder med sämre förutsättningar. Resultat från projektet visar att en övergång från deponering i Europa till energiåtervinning ger stora direkta klimatvinster då utsläpp av deponigas minskar. Vidare visar resultaten att det spelar mindre roll om avfallet energiåtervinns i Sverige eller i ett annat europeiskt land, klimatnyttan blir ändå stor. Det är dock en mycket komplex frågeställning hur det internationella avfallssystemet påverkas av handel med avfall. Kortsiktigt kan frågan vara enklare att besvara, då man ser en direkt nytta med att undvika metanutsläpp från deponier genom att exportera avfall för energiåtervinning. Långsiktigt har handel med avfall dock troligen mer intrikata konsekvenser som inte är lika intuitiva att förutse, till exempel att utveckling av sortering och avfallsförbränning i avfallsexporterande länder påverkas för att incitamenten förändras.

Waste arises in all sectors of society and affects the environmental, climate and energy work in these sectors. It is therefore important to have a system perspective when dealing with waste management and energy recovery of waste.

The intention of the project is for its results to form the basis for meeting the challenges that energy companies are facing regarding the energy recovery of waste, as well as providing new perspectives in the waste debate. The work is based on interviews, workshops and scenario analysis, in which the scenarios for future waste management and its role in the energy system are elaborated.

The overall goal of the project is to investigate how the role of waste in the energy system may change in the future and how it can affect energy companies.

To be able to answer this, we examined how much Swedish waste is available for energy recovery in the future. We did not examine how the energy system itself changes but instead focused on how much waste will be available. We also directed our efforts to investigating the responsibility and control that energy companies have regarding waste composition and also the perspective of district heating customers.

From the energy and waste companies’ point of view, it is about policy and to put responsibility in the right part of the product chain, if one is to come further than today with petro-based plastic in household waste and to reach a fossil-free society. The district heating customers largely agree on this and emphasize that all actors in society have shared obligation and responsibility to reduce plastic use in society.

Many district heating customers have targets like “fossil-free” or “climate neutrality” that do not align with combustion of petro based plastics for energy recovery. At the same time, they agree on that waste incineration is needed, and will be needed for a long time to come, in the Swedish energy system as part of the waste management system.

Five scenarios for future waste quantities in Sweden have been developed in the project, based on forecasts done by The National Institute of Economic Research and the results of the workshop “Targets and barriers for energy recovery from waste 2030”, which was held with representatives from energy and waste companies. The analysis shows that the Swedish waste quantity will increase in all scenarios, but also that all cases, except one, will simultaneously lead to constant or reduced waste amounts for energy recovery, due to increased requirements for material recycling and expected high target fulfillment. Provided that the capacity for waste incineration in Sweden is kept constant until 2035 and is fully utilized, the need for imported waste as fuel will be reduced in only one scenario, where the future recycling requirements are not fulfilled.

From the energy companies, it is stressed that the climate issue is an international one and that energy recovery of waste in Sweden can lead to great climate benefit by offering waste treatment services to countries with poorer conditions. The results of the project show that a transition from landfill in Europe to energy recovery gives great direct climate gains as emissions of landfill gas are reduced. Furthermore, the results show that it is less important if the waste is energy-recovered in Sweden or in another European country, the climate benefit is still great. However, it is a very complex issue how the international waste system is affected by trade in waste. In the short term, the question may be easier to answer, as one sees a direct benefit from avoiding methane emissions from landfills by exporting waste for energy recovery. In the long term, however, waste trade is likely to have more intricate consequences that are not as intuitive to foresee, for example, that the development of sorting and waste incineration in waste-exporting countries are affected because the incentives are changing.

Avfall uppkommer i alla sektorer i samhället och påverkar miljö-, klimat- och energiarbetet i dessa. Att ha ett systemperspektiv när man belyser avfallshantering och energiåtervinning av avfall är därför viktigt. Projektets övergripande mål är att utreda hur avfallets roll i energisystemet kan komma att förändras i framtiden och vad det får för konsekvenser för energibranschen. För att kunna svara på detta undersöker vi bland annat hur mycket svenskt avfall som finns tillgängligt för energiåtervinning i framtiden.