I denna rapport redovisas resultaten från mätningar inom Krondroppsnätet i Blekinge län från perioden oktober 2012 till september 2013, vilka relateras till tidigare års mätningar. Vidare redovisas andra aktiviteter med anknytning till Krondroppsnätet. Uppdaterade modellberäkningar visar att cirka 60 procent av länets sjöar i nuläget kan anses vara försurade på grund av mänsklig verksamhet. Mätningar inom länet visar att det atmosfäriska nedfallet av svavel under de senaste drygt 20 åren har minskat i takt med Sveriges och Europas rapporterade utsläppsminskningar. Mätningarna isar även ett minskat svavelnedfall runt 2006-2007 vilket skulle kunna bero på att en minskning av svavelhalterna i fartygsbränsle skedde runt 2006-2007. Provtagning och analys av markvattnet visar på bestående försurningsproblem för skogsmarken i länet, men samtidigt syns tecken på återhämtning från försurningen. Trots att svavelnedfallet har minskat kraftigt i länet har det omfattande sura nedfallet under de senaste decennierna tömt marken på buffringskapacitet, och det tar lång tid innan den försurade marken återhämtar sig. Även utsläppen av oxiderat och reducerat kväve i Europa uppges ha minskat avsevärt under de senaste 20 åren. Nedfallet av kväve med nederbörden visar inga tecken på att ha minskat i samma omfattning under motsvarande period. Dock visar mätningarna av kvävenedfallet på öppet fält i länet att kvävebelastningen i länet är något lägre än tidigare, ca 7 kg N/ha/år de senaste fyra åren jämfört med 11 kg N/ha/år i slutet av 90 talet. Den kritiska belastningen för kvävenedfall, 5 kg N/ha/år, har sannolikt överskridits under lång tid i Blekinge län. Förhöjda halter av nitrat förekommer stundtals i markvattnet vid flertalet mätplatser i länet, dock fortfarande på relativt låga nivåer. Förhöjda nitrathalter i markvattnet i växande skog är vanligt i angränsande län och förekommer sannolikt också inom Blekinges gränser. Förhöjda nitrathalter i markvattnet medför negativa effekter både för övergödning och försurning. Aspekter kring skogsbrukets försurande inverkan, kvävegödsling av skogsmark, fördjupad utvärdering av miljömålet samt EU:s luftvårdspolitik diskuteras också i rapporten.