Det är i många sammanhang av stor betydelse att kunna beräkna olika källors bidrag till luftföroreningar på en viss plats. Vid bedömning av vilka åtgärder som bör vidtas för att uppnå erforderliga förbättringar kan en källbidragsberäkning vara till god hjälp. I rapporten presenteras metoder för källidentifiering (cluster- och faktoranalys) och bidragsberäkning (kemisk massbalans). Dessutom beskrivs i korthet ytterligare beräkningsmodeller; multipel linjär regression samt en modell, som för närvarande utvecklas vid IVL, där källemissionsdata ej behövs. Resultatet av en källbidragsberäkning vi utfört avseende en mätplats i centrala Göteborg (mätdata från den s.k. E-serien), stämmer väl överens med vad man kan förvänta sig vid en sådan mätpunkt. Biltrafiken ger det största bidraget till luftföroreningarna, främst m.a.p. Pb, mutagenicitet och NOx. Koncentrationen av svaveldioxid vid mätplatsen påverkas, förutom av trafiken, även av förbränning av fossila bränslen.