För att klara miljömålet 'Begränsad klimatpåverkan' kommer en övergång att krävas från uppvärmning med fossila bränslen till biobränslen. En övergång till biobränslen kan även förväntas i områden där uppvärmning idag sker med el, direktverkande eller i vattenburna system. I tätbebyggda småhusområden kan en ökad biobränsleeldning ge ett betydande bidrag till överskridande av miljökvalitetsnormer. För att uppfylla miljökvalitetsnormer, och på sikt även miljömålet 'Frisk Luft', krävs dock att en ökad biobränsleintroduktion görs med sådan teknik att inte luftkvaliteten försämras. I detta arbete har kommunerna en viktig roll. Föreliggande projekt har innefattat att ta fram en arbetsgång och visa på viktigt underlag för att bistå kommunerna i deras arbete med att bedöma i vilka områden en ökad förbränning av biobränsle kan vara acceptabel. Underlaget omfattar såväl energibehovsutredningar, energiplaner och data över utsläpp till luft från olika källor i kommunen, som lagar, föreskrifter och policies. För att koppla utsläppen till halter i luft behövs även spridningsmodellering. Den föreslagna arbetsgången har testats i ett verkligt bostadsområde. De beräkningarna som gjorts av luftföroreningshalter visar att det kan uppstå problem i form av höga halter vid en kraftig utökning av biobränsleeldning, såvida inte förbränningen sker på ett miljömässigt acceptabelt sätt. Ett förslag till hur man på kommunal nivå kan hantera förfrågningar och anmälningar om ökad biobränsleeldning har utarbetats och presenteras i rapporten. Det viktigt att kommunerna har tillgång till dessa verktyg för att kunna göra nödvändiga bedömningar samtidigt som de får möjlighet att, vid risk för höga föroreningshalter, kunna påverka installationen av lokala eldstäder i kommunen