Instrumenten på avloppsreningsverken blir allt fler och är viktiga för både övervakning och processtyrning. Ökat inslag av processtyrning och automation innebär att tillförligheten hos instrumenten måste vara hög. Det blir särskilt viktigt med pålitliga instrument när utsläppsvillkoren skärps och marginalerna krymper. Hittills har det saknats råd på svenska när det gäller avloppsreningsverkens instrumentering. Denna rapport sammanställer praktiska erfa¬renheter och kunskap kring instrumentering, och ska bidra till att renings¬verken i Sverige får tillräckligt god mätdatakvalitet från sina instrument för att de på ett resurseffektivt sätt ska kunna nå sina utsläppskrav. Arbetet har genomförts av forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med representanter från elva VA-organisationer. Inom projektet har även fem instrumentleverantörer deltagit. I rapporten samlas matnyttig information och rekommendationer om vad som bör ingå i ett systematiskt instrumenteringsarbete. Rapporten försöker besvara frågorna: ”Varför ska man mäta?”, ”Vad och var ska man mäta?” och ”Hur ska man mäta?”. De områden som täcks in är val av instrument, installation och placering, upphandling, organisato¬riska faktorer, underhåll samt givarkontroll och mätvärdesnoggrannhet. Instrumentfrågan är komplex och bör behandlas som sådan. Därför behöver den lösas av en grupp med blandad kompetens. Några nyckelfaktorer för att instrumenteringen ska fungera bra är engagerad och utbildad personal samt tydlig ansvarsuppdelning.
Instrumenten på avloppsreningsverken blir allt fler och är viktiga för både övervakning och processtyrning. Rapporten sammanställer praktiska erfarenheter och kunskap kring instrumentering, och ska bidra till att reningsverken i Sverige får tillräckligt god mätdatakvalitet från sina instrument för att de på ett resurseffektivt sätt ska kunna nå sina utsläppskrav. Rapporten innehåller handfasta råd och rekommendationer.