IVL Swedish Environmental Research Institute

Vägledningens syfte är underlätta för företag som äger, utvecklar och förvaltar fastigheter att ta sig an andras klimatpåverkan där de själva har en roll och kan påverka. Dessa benämns i GHG-protokollet som scope 3. Vägledningen stöttar bostadsföretag att göra kloka prioriteringar i klimatarbetet, både gällande åtgärder och rapportering, men även skapa förståelse för hela värdekedjans klimatpåverkan och lägga grunden för vetenskapliga klimatmål. Det finns redan en motsvarande vägledning för scope 1 och 2, denna fokuserar på scope 3.

Det brukar sägas att ungefär en femtedel av Sveriges klimatpåverkan är kopplad till bygg och fastighetssektorn. Klimatpåverkan uppstår både när vi bygger, utvecklar, förvaltar och brukar våra fastigheter. GHG-protokollet delar in ett företags klimatpåverkan i scope 1 (direkta utsläpp), scope 2 (indirekta utsläpp från inköpt energi) samt scope 3 (övriga indirekta utsläpp i värdekedjan). Scope 3 delas upp i femton olika kategorier och omfattar bland annat inköpta varor och tjänster, tjänsteresor, användning av sålda produkter och nedströms uthyrda tillgångar. 

Det är inte alla scope 3 kategorier som är relevanta för ett bostadsföretag. Att på egen hand avgöra vilka utsläpp som är relevanta att rapportera kan vara en svår och tidskrävande uppgift. Därför har IVL i samverkan med branschen och med GHG-protokollets kriterier som grund gjort en generell bedömning av olika kategoriers relevans för bostadsföretag i Sverige i fyra nivåer (ingen relevans, låg, medium och hög). Kategorierna 3.1 Inköpta varor och tjänster (underhåll och stora inköp), 3.2 Kapitalvaror (ROT och nybyggnation) samt 3.13 Nedströms uthyrda tillgångar (boendes klimatpåverkan) har bedömts ha högst relevans. Det har även tagits fram detaljerade beskrivningar för omfattning, beräkningsmetoder och datakällor för identifierade klimatposter för att underlätta rapportering och uppföljning.

Den primära målgruppen är bostadsföretag och redovisningskonsulter som stöttar dessa med beräkningar och rapportering. Det som gäller specifikt för bostäder i denna vägledning är att brukarna är boende och inte verksamheter. I övrigt är alla rekommendationer och riktlinjer användbara för hela fastighetssektorn.