IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Landskapsindikatorer för biologisk mångfald
Stockholm University.
Stockholm University.
IVL Swedish Environmental Research Institute.
Stockholm University.
Show others and affiliations
2022 (Swedish)Report (Refereed)
Abstract [sv]

Det övergripande syftet med detta projekt är att identifiera landskapsindikatorergenom att integrera tillgänglig statistik och geodata tillsammans med ekologiskteori för att identifiera hur förlust av gräsmarker och småhabitat i jordbrukslandskappåverkar mångfald av gräsmarksväxter nationellt. I projektet har vi använt historiskadataunderlag; statistik, kartor, och satellitbilder tillsammans med geografisk analysoch vegetationsinventeringar. 48 jordbrukslandskap valdes ut i fyra olika biogeografiskaregioner; Norrbotten, Gävleborg, Södermanland och Skåne. Studieandskapenvar cirkelrunda med en diameter på 2 km och valdes ut baserat på tillgången av brahistoriskt kartmaterial från 1800-talets andra hälft. De historiska kartorna rektifieradesoch digitaliserades i ett geografiskt informationssystem varefter markanvändningentolkades med fokus på gräsmark och åker. Som ett mått på den biologiska mångfalden kopplat till gräsmarkshabitat inventerades kärlväxter i 20 stycken slumpmässigt utlagda 1m2 rutor i små resthabitat av gräsmarkskaraktär (framförallt åkerholmar, vägkanter, skogsbryn) och 10 stycken 1m2 rutor slumpmässigt utlagda i en centralt belägen betesmark (om en sådan fanns) inom varje jordbrukslandskap. Ett annat mått på biologisk mångfald är genetisk variation. Den genetiska variationen hos gräsmarksspecialisten liten blåklocka (Campanula rotundifolia) analyserades genom att blad samlades in från 25 olika populationer, utspridda i varje jordbrukslandskap. Växternas mångfald och den genetiska mångfalden hos liten blåklocka inventerades inom en 1 km bred cirkel i mitten av varje studielandskap. 

Resultaten blev följande:Det lämpligaste historiska dataunderlaget att använda vid landskapsanalyser berortill stor del på vilken rumslig noggrannhet och upplösning av analys som efterfrågas.Jordbruksstatistiken anges årligen över socknen men socknarna varierar stort i storlekoch det kan vara svårt att fånga förändringar som påverkar gräsmarker i stora socknarmed stor andel skog. Historiska kartor har en hög rumslig upplösning men endast ettfåtal platser har ett äldre kartmaterial. Det äldre kartmaterialet täcker oftast ett relativtlitet område då utmarkerna sällan karterades. Historiska data bör tolkas med en förståelseför den begränsade informationen som kan extraheras från underlaget. Detär önskvärt att fler historiska kartor digitaliseras i geografiska informationssystemför att underlätta vidare analys. Den ekonomiska kartan kan vara ett bra tillskott föratt analysera förändring över tid men det måste ske med förbehåll då kartmaterialetär av olika ålder i olika delar av landet och svårigheten att med säkerhet separera bergi dagen, kalhygge och gräsmark. Historiska satellitbilder fungerar dåligt då det är svårtatt få både molnfria och snöfria bilder över alla regioner under vegetationsperiodenoch att det inte går att använda samma träningsytor över hela landet i en analys. Metodenatt använda maskininlärning och Sentinel-2 L2A för att övervaka naturbetesmarkerverkar mycket lovande kan vidareutvecklas.För 150 år sedan fanns det i snitt 42 % gräsmark (öppen/halvöppen mark, ej åker)inom de 48 jordbrukslandskapen. Idag finns det 2 % av den ursprungliga gräsmarkenkvar i Norrbotten och Gävleborg, 6% i Skåne och 10% i Södermanland. Många jordbrukslandskap har ingen gräsmark kvar alls, trots att alla 48 jordbrukslandskap fortfarande är jordbrukslandskap. Resultatet visar att andelen naturbetesmarker minskat betydligt mer än vad som visats i tidigare studier.

Den avgörande faktorn för dagens artrikedom av växter i jordbrukslandskapet är attdet finns betesmarker i landskapet. Naturbetesmarker med lång kontinuerlig hävd ärviktiga, och ju större betesmark desto bättre. Småhabitat av tidigare gräsmark hade enrelativt låg andel arter, jämfört med tidigare studier. Vägrenar i de nordligare regionernaär breda, på grund av snöröjning, och kan ha en relativt hög andel gräsmarksspecialister.I jordbrukslandskap med få eller inga betesmarker spelar småhabitat en stor roll för många gräsmarksspecialister men småhabitaten kan dock inte kompensera för betade gräsmarker, speciellt inte naturbetesmarker. Analys av gräsmarksspecialisten liten blåklocka visade att dess populationsstorlek spelar stor roll för den genetiska diversiteten. Ju större population i landskapet desto högre genetisk variation. Populationsstorlek var högre med ökad andel betesmark, naturbetesmark och variation i jordbrukslandskapet på nationell nivå. På regional nivå blir resultaten inte lika tydliga. Bristen på betesmark i många av jordbrukslandskapen försvårar statistiskt robusta analyser. Flera av de 48 jordbrukslandskap som ingick i analysen har tidigare haft naturbetesmarker, enligt GIS-skiktet tillhörande TUVA-databasen, men var ohävdade och övergivna sedan flera år tillbaka vid tidpunkten för våra växtinventeringar. För att kunna göra landskapsanalyser och övervaka gräsmarkernas situation är det viktigt att både databasen och dess nedladdningsbara GIS-filer hålls uppdaterade. Resultaten visar på vikten att inkludera vardagslandskap och landskap från flera av Sveriges olika regioner. Fokus på de flesta tidigare landskapsekologiska studierbaseras på jordbrukslandskap med en relativt hög andel biologisk viktiga habitat ochfrån södra Sverige. Genom att analysera landskapsförändringar från ett stort antaljordbrukslandskap från flera biogeografiska regioner i Sverige ger denna studie enhögre generalitet och pekar ännu tydligare på vikten att öka insatserna för att bevaraoch restaurera gräsmarker nationellt innan dess biologiska värden går förlorade.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: IVL Svenska Miljöinstitutet AB , 2022.
Series
C report ; 735
Keywords [sv]
Biologisk mångfald; Genetisk mångfald; Landskap; Indikatorer; Historiska kartor; Växtekologi
National Category
Ecology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:ivl:diva-4147OAI: oai:DiVA.org:ivl-4147DiVA, id: diva2:1730894
Funder
Swedish Environmental Protection AgencyStockholm UniversityAvailable from: 2023-01-25 Created: 2023-01-25 Last updated: 2023-01-25

Open Access in DiVA

fulltext(4401 kB)100 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 4401 kBChecksum SHA-512
c828f8378bd06842182578d9d838f7a12834d7df1438ba7b74e53887024625d5d26a6603f2e9d45d33dc554af165bdc2efd0e0b2c1b6bfff31eaaf56574835ed
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Plue, Jan
By organisation
IVL Swedish Environmental Research Institute
Ecology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 100 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 145 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf