IVL Swedish Environmental Research Institute

Vattenbruk har i Sverige och EU lyfts fram som hållbar matproduktion med stor potential för framtiden. Denna rapport fokuserar på det extraktiva vattenbruket, vilket innefattar odling av musslor, ostron, alger, sjöpung och andra arter som inte kräver tillförsel av foder eller närsalter. I nuläget är vattenbrukssektorn i Sverige förhållandevis liten, och för att vattenbruk ska bli en bärande del av svensk och europeisk matproduktion behöver vattenbrukssektorn växa.Det finns dock en rad hinder för utveckling av vattenbrukssektorn i Sverige.

Ett betydande hinder är att konkurrensen om lämpliga ytor i havet är hög, vilket kan ge upphov till nya eller fördjupade intressekonflikter. Kustzonsplanering har identifierats som en central åtgärd för att hantera intressekonflikter, men tidigare studier visar att befintliga planer inte har resulterat i en proaktiv styrning av havsanvändningen. För att utveckla kunskapen om de hinder som vattenbrukssektorn står inför fokuserar denna rapport på relationen mellan vattenbruk och andra intressen, och då i synnerhet friluftsliv och båtliv, i och kring havet i Lysekilsområdet. Det handlar mer konkret om att undersöka och förstå hur involverade aktörer ser på intressekonflikten och eventuella möjligheter till samexistens och synergieffekter mellan vattenbruk och andra intressen. Med detta syfte har dokumentstudie av kustzonsplaner och tillståndsärenden samt intervjuer med involverade aktörer genomförts.

Resultatet visar att kommunal kustzonsplanering och tillståndsprövningar av både länsstyrelse och domstol söker hantera och förebygga intressekonflikter genom att geografiskt separera olika intressen som antas vara motstående. Samtidigt framgår det av intervjuerna att intressekonflikten mellan vattenbruk och andra intressen inte uppfattas som omfattande i dagsläget. Detta kan troligen härledas till att vattenbruksverksamheten i det undersökta området fortfarande är relativt småskalig. Det finns dock en viss oro inför att en växande vattenbruksverksamhet riskerar att förändra skärgårdens utseende och kustsamhällenas särprägel på ett negativt sätt. En av utmaningarna består av att vattenbruk skulle kunna göra anspråk på ytor och platser som används av fritidsbåtar, vilket riskerar minska de upplevelsevärden som förknippas med fritidsbåten. Både vattenbruket och båtlivet vill exempelvis nyttja väderskyddade grunda vattenområden för sina respektive aktiviteter. Samtidigt pekar kommunal kustzonplanering och intervjuade aktörer på att värden för båtlivet också är hotade av båtlivet i sig, genom att användandet av, och storleken på, båtar har ökat markant. Vid intervjuerna har det också framkommit att berörda aktörer ser möjligheter till samexistens och synergieffekter med vattenbruk under vissa förutsättningar. Det har exempelvis funnits samarbeten mellan besöksnäring och vattenbruk i området, där båtcharterturer stannat vid odlingar för att informera om verksamheten och ge möjlighet att observera odlingen på nära håll.

Ett annat exempel som lyfts i intervjuerna är att vattenbruk kan ge en begränsning av fritidsbåtstrafiken som skulle kunna medföra att snabbare fritidsbåtar behöver köra långsammare, och att förare till dessa fritidsbåtar skulle behöva planera sin färdväg och visa hänsyn i större utsträckning. Det skulle i sin tur kunna bidra till att reducera vissa konflikter fritidsbåtsanvändande har i relation till andra intressen – t.ex. buller, svall, och otrygghet. Några intervjupersoner har också lyft fram vattenbruk som en möjlighet för kustsamhällen att skapa lokal sysselsättning inom näringar som kan ses som en fortsättning av det kulturarv som det kustnära yrkesfisket utgjort eller bidragit till.Även om undersökningen bygger på få intervjuer kan vissa intressanta slutsatser dras som kan ge underlag för kommande, mer djupgående forskning. En slutsats är att merparten av de intressekonflikter som förknippas med vattenbruk till stor del ligger i framtiden i samband med vattenbrukssektorn växer. För att i möjligaste mån undvika intressekonflikter, och möjliggöra samexistens och synergieffekter, är det viktigt att kustzonsplaneringen utvecklas, och att kopplingen mellan planer och tillståndsprövning stärks. 

Aquaculture has been highlighted in Sweden and the EU as a sustainable food production method with significant potential for the future. This report focuses on extractive aquaculture, which includes the cultivation of mussels, oysters, algae, sea squirts, and other species that do not require supplemental feeding nor fertilizer. Currently, the aquaculture sector in Sweden is relatively small, and for aquaculture to become a significant part of Swedish and European food production, it needs to expand.There are several obstacles to the development of the aquaculture sector in Sweden.

A significant hindrance is the high degree of competition for suitable marine areas, which can lead to new or intensified conflicts of interest. Coastal zone planning has been proposed as an essential tool for managing these conflicts, but previous studies have shown that existing plans have not resulted in proactive management of how the sea is utilized.To enhance our understanding of the challenges faced by the aquaculture sector, this report focuses on the relationship between aquaculture and other interests – in particular, outdoor recreation and boating in and around the sea in the Lysekil area. Specifically, it aims to investigate how involved stakeholders perceive the conflict of interest and explore potential opportunities for coexistence and synergies between aquaculture and other interests.

The research includes document analysis of coastal zone plans and permit applications, as well as interviews with relevant stakeholders.The findings show that municipal coastal zone planning, along with permit assessments conducted by both the County Administrative Board and the court, attempts to manage and prevent conflicts of interest. This is pursued through the geographical separation of assumed opposing interests. However, the interviews indicates that the conflict of interest between aquaculture and other interests is not perceived as prominent at present. It is likely that the perceived low level of conflict stems from the relatively small-scale nature of aquaculture activities in the studied area. Some interviewees have expressed concern that an expansion of aquaculture operations in the area may change the appearance of the archipelago and alter the unique character of coastal communities. Specifically, there is concern that aquaculture activities could encroach upon areas and locations frequently used by recreational boats, and potentially diminish the experiential value associated with leisure boating. Aquaculture and boating both seek to utilize sheltered shallow water areas for their respective activities.

At the same time, municipal coastal zone planning and interviewed stakeholders highlight that values associated with boating are also jeopardized by the activity itself, as the use and size of leisure boats have significantly increased.Opportunities for coexistence and synergies between aquaculture and other interests, and conditions that could enable such opportunities, have been emphasized by some of the interviewed stakeholders. One noteworthy example is the collaborations between tourism and aquaculture that have occurred in the area. In that case, boat charter tours would stop at aquaculture sites to provide information about the operations and allow observation of the cultivation process.

Another example mentioned by the interviewees is that aquaculture could reduce the disturbing aspects of recreational boat traffic by requiring boats to slow down in their vicinity. This approach could potentially reduce conflicts related to recreational boating, such as noise, wake, and safety concerns. Some interviewees also emphasize aquaculture as an opportunity for coastal communities to create local employment within sectors that build upon the cultural heritage associated with traditional coastal fishing.While the study relies on a limited number of interviews, it offers intriguing insights that provides the foundation for more in-depth research in the future. One conclusion is that conflicts of interest associated with aquaculture largely lie in the future as the aquaculture sector grows. To avoid conflicts of interest, and enable coexistence and synergy effects, it is important that coastal zone planning is developed, and that the link between plans and permit examination is strengthened.