IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
34567896 of 12
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Försurning och övergödning i Västra Götalands län: Förenklad rapport om resultaten från Krondroppsnätet under 2022/23
IVL Swedish Environmental Research Institute.
Lunds universitet.
IVL Swedish Environmental Research Institute.
IVL Swedish Environmental Research Institute.
Show others and affiliations
2024 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Kvävenedfallet minskar men är fortfarande över kritisk belastningLufthalterna av kvävedioxid (NO2) i länet varierade under vinterhalvåret 2022/23 mellan 1,4–1,8 µg/m3, medan NO2 under sommarhalvåret 2023 varierade mellan 0,7–1,2 µg/m3. Lufthalterna av ammoniak (NH3) var cirka 0,2 µg/m3 under både sommar- och vinterhalvåret 2022/23. Under det hydrologiska året 2022/23 varierade kvävenedfallet över öppet fält vid länets mätplatser mellan cirka 4,0–7,8 kg oorganiskt kväve per hektar. Det totala nedfallet av oorganiskt kväve till barrskog i Västra Götalands län har för det hydrologiska året 2022/23 beräknats till mellan 5,5–9,3 kg per hektar.

Den kritiska belastningsgräns som används i Sverige, 5 kg kväve per hektar och år, överskreds därmed i hela länet under 2022/23. Nitrathalterna i markvattnet är generellt låga i ostörd, växande skog i länet, men mätningarna visar på att sporadiskt förhöjda nitrathalter kan förekomma. Mycket tyder på att avsevärda mängder kväve finns upplagrat i skogsmarken i länet. Detta innebär en risk för att störningar, exempelvis i form av stormskador, insektsgrepp eller avverkning, kan leda till förhöjda nitrathalter i markvattnet och utlakning av kväve till vattendrag och sjöar, vilket har visats för den avverkade krondroppsytan vid Storskogen.Svavelnedfallet har minskat kraftigt, men återhämtningen går långsamtLufthalterna av svaveldioxid (SO2) i länet var runt 0,3 µg/m3 under både vinterhalvåret 2022/23 och sommarhalvåret 2023.

I början av 1990-talet var svavelnedfallet i länet mycket högt, över 15 kg per hektar och år. Under det hydrologiska året 2022/23 var svavelnedfallet i länet avsevärt lägre, runt 0–0,5 kg per hektar i krondropp och mellan 0,9–1,8 kg/ha på öppet fält. Skillnaden mellan resultaten från mätningar av krondropp och nedfall med nederbörden till öppet fält beror, som nämnts tidigare i rapporten, på att svavelnedfallet i vissa områden i landet är så lågt att träden har börjat ta upp svavel direkt i bladen/barren. Att nedfallet i krondroppet är så lågt kan även bero på att klorid används som en markör för havssalt vid beräkning av antropogent svavel. Eftersom trädkronorna i vissa fall kan utsöndra klorid medför detta att den andel sulfat som beräknas komma från havssalt kan överskattas, vilket i sin tur resulterar i ett underskattat antropogent nedfall av svavel mätt som krondropp.

Denna frågeställning är något som för närvarande arbetas med inom Krondroppsnätet.Markvattenkemin i skogsmarken i Västra Götalands län visar att återhämtning från försurning av markvattnet pågår, men det går långsamt och markvattnet är fortfarande försurat. pH vid Storskogen och Hensbacka har på sistone frekvent legat under 5,0, vilket kan anses tyda på en måttlig försurning. Under 2023 varierade den syraneutraliserande förmågan (ANC) i markvattnet i länet mellan     -0,09 mekv/l och 0,05 mekv/l. Vid den 2018 avverkade ytan i Storskogen, där mätningarna fortsatt, var ANC ännu lägre, som lägst -0,26 mekv/l under året. För att markvattnet ska bidra till en återhämtning från försurning i sjöar och vattendrag måste ANC ha ett värde som är klart högre än noll. Av-verkning eller andra störningar som innebär att kväveupptaget till skogsekosystemen minskar, samt havssaltsepisoder som kan orsaka jonbyte och frigörelse av vätejoner, kan leda till temporära surstötar. För att mark och vatten ska återhämta sig från försurning krävs fortsatt lågt svavelnedfall, att skogen har god status så att kvävet tas upp och inte nitrifieras samt att skogsbrukets försurningspåverkan hålls på en låg nivå.

Place, publisher, year, edition, pages
Göteborg: IVL Svenska Miljöinstitutet, 2024.
Series
C report ; C837
Keywords [sv]
Krondroppsnätet, Försurning, Övergödning, Deposition, Lufthalter, Markvattenkemi, Västra Götalands län
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:ivl:diva-4367ISBN: 978-91-7883-592-8 (electronic)OAI: oai:DiVA.org:ivl-4367DiVA, id: diva2:1864876
Available from: 2024-06-04 Created: 2024-06-04 Last updated: 2024-06-04

Open Access in DiVA

fulltext(1301 kB)10 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1301 kBChecksum SHA-512
dd7c45fef3b7f1085695b900ddd4eac90f7482d04ace2425f0f60fb2265cdf5adbbe707a53806e66cb0a59924e05d1a3e2fad44e2eb6cd7763d863c6d396d03c
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Pihl Karlsson, GunillaHellsten, SofieKronnäs, VeronikaKarlsson, Per Erik
By organisation
IVL Swedish Environmental Research Institute
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 10 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 41 hits
34567896 of 12
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf