Återbruk och cirkulär affärsutveckling i den halländska bygg- och fastighetssektorn.: En undersökning av potentialen för storskaligt återbruk och förlängning av byggnaders livslängd
2025 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]
I denna rapport undersöker vi potentialen för storskaligt återbruk och förlängning av byggnaders livslängd i den halländska bygg- och fastighetssektorn genom att
1) studera nuläget i Halland,
2) beräkna minskad klimatpåverkan, minskade avfallsmängder och sänkt materialförbrukning samt kostnader jämfört med klimatpåverkan utifrån ett antal case samt
3) identifiera och summera potentialen i Halland. Genom studien vill vi skapa förutsättningar för vetenskapligt grundade argument som ökar förståelsen för den outnyttjade potential somfinns för återbruk och cirkulär affärsutveckling.
Målet är att motivera och kunna påverka viktiga aktörer inom branschen samt att öka förståelsen för behovet att gå frånen linjär till en cirkulär bygg- och fastighetssektorn. Kartläggningen visar att många aktörer inom bygg- och fastighetssektorn i Halland anser att de redan arbetar cirkulärt, på något sätt, idag. Det handlar dock främst om materialåtervinning, resursminimering och bevarande.
Däremot är arbetet med återbruk av byggmaterial i ombyggnation och nybyggnationer begränsat. Vår undersökning visar också att det finns få experter inom cirkulärt byggande i Halland idag och att kunskapsnivån kring cirkulärt byggande varierar kraftigt. Flest experter återfinns bland arkitekter och konsulter. Detta indikerar det finns potential både för att höja kompetensen och att öka omfattningen av återbruk och cirkularitet. Resultaten visar också att utsläppsminskningar, ökad resurseffektivitet och kostnadsbesparingar är viktiga drivkrafter för fortsatt återbruksarbete.
Dessa områden är därför centrala för att realisera den fulla potentialen. De som inte jobbar med återbruk och cirkularitet idagmotiverar det med att efterfrågan är begränsad och att återbruk upplevs vara svårt att få till. Vi har undersökt potentialen för att bevara byggnader och återbruka material i ett case utifrån två skolor i Halland som står inför rivning alternativt ombyggnation. Resultaten visar att om man bevarar stommen och återbrukar byggdelar och interiör vid en ombyggnation ger det 60 procent lägre klimatpåverkan och 76 procent mindre avfallsmängder och materialförbrukning jämfört med om man river och bygger nytt.
I denna studie har vi räknat på olika typer av ombyggnadsscenarier. Samtliga visar betydande vinster för klimatet och minskade avfallsmängder och lägre materialförbrukning när man återbrukar material och bevarar byggnader. För att visa på nyttan av återbruk kan det vara relevantatt sätta klimatpåverkan i relation till kostnader. Vi har tagit fram en modell för hur detta kan genomföras i ett case där vi studerar tegel. Våra beräkningar visar att en vägg murad med nytt tegel ger ungefär sex gånger så stor klimatpåverkan per krona som en vägg med återbrukat tegel. Resultaten visar också på stora skillnader i hur teglet hanteras vid rivning.
Idag är det till exempel möjligt att få tillbaka pengar om du lämnar in teglet för återbruk, medan kostnaden för att lämna teglet på deponi är relativt hög. Om återbruk skulle tillämpas vid ombyggnationer av samtliga skolor i Halland, skulle en klimatbesparing upp till 324 ton CO2e och minskade avfallsmängder om 150 ton kunna uppnås årligen. Potentialen från bevarande av byggnader är betydande, men svårare att beräkna. Utifrån antaganden uppskattar vi en potentiell klimatbesparing på 5 100 ton CO2e/år från såväl bevarande av byggnader som återbruk av byggmaterial vid bygg- och rivningsaktiviteter i det befintliga skolbeståndet i Halland.
För att sätta denna reduktion i perspektiv motsvarar det cirka sju procent av den totala årliga klimatpåverkan från byggaktiviteter i Halland. Cirkulär hantering av skolbeståndet har alltså potential att ha en märkbar effekt på regionens totala klimatpåverkan från byggsektorn. Våra resultat visar att det varje år investeras omkring 1,1– 3,5 miljarder kronor i projekt som kan vara relevanta för återbruk i den halländska bygg- och fastighetssektorn. Beräkningarna visar också att det skulle kunna innebära mellan cirka 1 500 och 6 000 nya återbruksrelaterade tjänster och uppdrag varje år.
Utifrån den genomförda studien ser vi behov av fortsatt utvecklingsarbete inom följande områden
1) undersöka och analysera fler effekter av bevarande och återbruk
2) utveckla metoder för ekonomisk värdering kopplattill miljömässiga faktorer
3) utveckling av metoder och insamling av data som möjliggör uppskalning från enskilda projekt till större skala.
Abstract [en]
In this report, we investigate the potential for largescale reuse and extension of the lifespan of buildings in the construction and property sector in Halland County by
1) studying the current situation in Halland,
2) calculating reduced climate impact, waste volumes and reduced material consumption as well as costs compared to climate impact based on several cases and
3) identifying and summarising the potential in Halland.Through this study, we show scientifically based arguments to increase understanding of the untapped potential of reuse and circular business development. The aim is to motivate and influence key industry actors and improve understanding of the need to move from a linear to a circular construction and property sector.
The survey shows that many actors in Halland County’s construction and property sector consider that they are already, in some way, working circularly. However, their efforts mainly focus on recycling, resource minimisation and preservation of buildings. There is limited work on reusing building materials in remodelling and new construction. Our survey also shows that there are few experts in circular construction in Halland today and that the level of knowledge about circular construction varies greatly. Most experts are found among architects and consultants.
This indicates that there is potential to raise the level of expertise and increase the extent of reuse and circularity. The results also show that emission reductions, increased resource efficiency and cost savings are essential drivers for further reuse implementation. These areas are, therefore, key to realising their full potential. Those who do not work with reuse and circularity today justify it by saying that demand is limited and that reuse of building materials is hard to achieve.We have investigated the potential for preserving and reusing materials based on two schools in Halland that are facing demolition or remodelling. The results show that preserving the framework and reusing building components and interiors during a rebuild results in a 60 per cent lower climate impact and 76 per cent less waste and material consumption than demolition and new construction. In this study, we have calculated different types of remodelling scenarios.
They all show significant climate benefits and reduced waste and material consumption when reusing building materials and preserving buildings.To demonstrate the benefits of reuse, putting the climate impact in relation to costs may be relevant. We have developed a model for how this can be done in a case where we study bricks. Our calculations show that a wall built with new bricks has about six times the climate impact per SEK than a wall with reused bricks.The results also show significant differences in how the brick is handled during demolition. Today, it is possible to get money back if you return the brick for reuse, while the cost of leaving it in landfills is relatively high.If reuse were applied to the refurbishment of all schools in Halland, climate savings of up to 324 tonnes of CO2e and waste reductions of 150 tonnes could be achieved annually.
The potential from preservation is significant but more challenging to calculate. Based on rough assumptions, we estimate a potential climate saving of 5 100 tonnes CO2e/year from both preservation of buildings and reuse in construction and demolition activities in the existing school stock in Halland County. In perspective, this corresponds to approximately 7 percent of the total annual climate impact from construction activities in Halland. A circular approach for the school stock thus has the potential to have a noticeable effect on the region's total climate impact from the construction sector.Our results show that around SEK 1.1 – 3.5 billion is invested each year in projects in Halland's construction and property sector that could be relevant for reusing building materials. The calculations also show this could mean approximately 1 500 and 6 000 reuse-related services and assignments yearly.Based on this study, we see a need for further development work in the following areas
1) investigating and analysing more effects that preservation and reuse can provide
2) developing methods for economic valuation linked to environmental factors
3) developing methods and collecting data that enable transfer from individual projects to a larger scale.
Place, publisher, year, edition, pages
2025.
Series
C report ; C879
Keywords [sv]
återbruk, cirkulärt byggande, cirularitet, bevarande, halland
National Category
Building materials
Identifiers
URN: urn:nbn:se:ivl:diva-4498Local ID: C879ISBN: 978-91-7883-646-8 (print)OAI: oai:DiVA.org:ivl-4498DiVA, id: diva2:1927251
2025-01-142025-01-142025-01-22