IVL Swedish Environmental Research Institute

This report examines the potential implications of size cut-offs in maritime regulation and legislation on seafarers’ working and living conditions. The primary focus is on the newly introduced European Union (EU) environmental regulations. While the EU's new policies aim to cut greenhouse gas emissions and bring the sector into the climate action fold, there are potential unintended consequences to ship design and crew working conditions. Central to this debate is the 5 000 GT (Gross Tonnage) threshold, which dictates whether ships fall under these new rules. Smaller vessels, designed to dodge regulatory costs, could mean shrinking crew accommodations and cutting corners on working conditions.The study explores two primary questions: (i) Do restrictions based on gross tonnage (GT) impact the working and onboard living conditions of seafarers? And (ii) Does the 5 000 GT threshold risk lowering the quality of seafarers' working and living conditions onboard? The report employs three primary methods to investigate this: a review of relevant regulations, semi-structured interviews with stakeholders, and an analysis of LinkedIn discussions on the topic. Additionally, a financial calculation illustrates the economic motivations driving compliance strategies.

The results suggest revisiting the threshold and introducing incentives, like reduced port fees, for ships prioritizing crew welfare. Eleven stakeholders were interviewed, including representatives from trade unions, shipping companies, and industry organizations. Respondents expressed concerns that the 5 000 GT threshold could unintentionally promote ship designs with substandard accommodations and working conditions. They emphasized the need for balance between environmental objectives and social sustainability to avoid exacerbating the already demanding conditions faced by seafarers. The report further identifies historical and current examples of when vessel size has been limited and adapted to meet size restrictions to avoid costs with negative effects for crew welfare.The cost calculation example for general cargo vessels supports this further and highlights the financial incentives for designing ships below 5 000 GT. Avoiding the associated compliance costs will likely lead to large competitive advantages as stricter climate targets are introduced.  The report identifies a risk of carbon leakage, in part as smaller vessels are not included in the legislation and over time likely will become cost competitive and as smaller vessels are less energy-efficient and may undermine broader environmental objectives. The emphasis on smaller vessels driven by the 5 000 GT threshold risks creating unintended negative consequences for seafarers. Policies such as port fee reductions or other economic incentives could encourage shipping companies to prioritize better onboard working conditions while meeting environmental goals.

The study concludes that revisiting the 5 000 GT threshold as well as other GT based cut-offs and aligning it with policies that promote both environmental and social sustainability is essential. Current regulatory frameworks inadequately address the intersection of environmental compliance and social sustainability. Balancing environmental and social sustainability isn’t just a nice-to-have—it’s a must. After all, what’s a ship without its crew? Effective regulation must consider not only environmental impact but also the welfare of the workforce that sustains the industry. Future research should further explore the long-term implications of such thresholds and the potential for regulatory adjustments to mitigate adverse effects on seafarers.

Denna rapport undersöker de potentiella konsekvenserna av storleksgränser i sjöfartsregler och lagstiftning för sjöfolks arbets- och levnadsvillkor. Huvudfokus ligger på de nyligen införda miljöbestämmelserna i Europeiska unionen (EU). Även om EU:s nya politik syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och få med sektorn i klimatarbetet, finns det potentiella oavsiktliga konsekvenser för fartygens utformning och besättningens arbetsvillkor. I centrum för denna debatt står tröskeln på 5 000 GT (bruttodräktighet), som avgör om fartygen omfattas av de nya reglerna. Mindre fartyg, utformade för att minimera kostnader som kommer med att möta regleringarna, riskerar att begränsa besättningens utrymmen och försämra arbetsförhållandena.Studien undersöker två primära frågor: (i) Påverkar restriktioner baserade på bruttodräktighet (GT) sjöfolks arbets- och levnadsvillkor ombord? (ii) Riskerar tröskelvärdet på 5 000 GT att sänka kvaliteten på sjöfolks arbets- och levnadsvillkor ombord? Rapporten använder tre metoder för att undersöka detta: en genomgång av relevanta regelverk, semistrukturerade intervjuer med intressenter och en analys av diskussioner på LinkedIn om ämnet. Dessutom illustrerar en finansiell beräkning de ekonomiska motiv som driver efterlevnadsstrategierna. 

Resultaten visar att det kan vara viktigt att ompröva hur och när GT-baserade regler används och att överväga incitament, som sänkta hamnavgifter, för fartyg som prioriterar besättningens välbefinnande. Elva intressenter intervjuades, inklusive representanter från fackföreningar, rederier och branschorganisationer. De uttryckte oro för att gränsen på 5 000 GT kan leda till fartygskonstruktioner som försämrar boende- och arbetsförhållanden. De framhöll behovet av att balansera miljömål med social hållbarhet för att undvika att förvärra de redan krävande villkoren för sjöfolk. Rapporten lyfter även historiska och nutida exempel där fartygsstorlek anpassats för att undvika kostnader kopplade till storleksbegränsningar, vilket har påverkat besättningens välbefinnande negativt. Exemplet med kostnadsberäkningar för styckegodsfartyg stärker denna analys och visar på de ekonomiska incitamenten att bygga fartyg under 5 000 GT, där undvikandet av efterlevnadskostnader sannolikt ger en konkurrensfördel när klimatmålen skärps. Rapporten identifierar en risk för att utsläpp flyttas från en reglerad sektor eller fartygstyp till en annan, mindre reglerad. Detta kan ske eftersom mindre fartyg inte omfattas av samma lagstiftning och sannolikt kommer att bli mer kostnadseffektiva över tid, trots att de ofta är mindre energieffektiva och kan motverka bredare miljömål. Tröskelvärdet på 5 000 GT riskerar också att driva fram en ökning av mindre fartyg, vilket kan leda till negativa konsekvenser för sjöfolkens arbetsförhållanden. Politiska åtgärder, såsom sänkta hamnavgifter eller andra ekonomiska incitament, skulle kunna motivera rederier att prioritera bättre arbetsvillkor ombord samtidigt som de uppnår miljömålen.

Sammantaget är det nödvändigt att omvärdera tröskelvärdet på 5 000 GT och andra liknande GT-baserade regler för att utveckla en politik som stödjer både miljömässig och social hållbarhet, exempelvis genom att exkludera välfärdsfrämjande ytor. Det nuvarande regelverket hanterar inte tillräckligt kopplingen mellan miljöhänsyn och sjöfolkens välfärd. För att effektiv reglering ska fungera måste den balansera båda dessa aspekter. Framtida forskning bör undersöka de långsiktiga effekterna av sådana tröskelvärden och möjligheten att anpassa regler för att mildra negativa konsekvenser för arbetskraften inom sjöfartsbranschen.