IVL Swedish Environmental Research Institute

2024 är det fjärde året av programperioden för ”Ozonmätnätet i södra Sverige” som är planerat att pågå till och med 2026. Huvudsyftet med mätningarna är att ge en regional uppskattning av eventuella överskridanden av de ozonindex som beskriver inverkan av marknära ozon på växtligheten (”Accumulation of Ozone above a Threshold 40 ppb”, AOT40) samt att beskriva förändringar i ozonbelastningen över tid över hela södra Sverige. ”Ozonmätnätet i södra Sverige” kompletterar den nationella övervakningen av ozonhalter, då programmet ger mer detaljerad information vad gäller den geografiska variationen i ozonbelastning i södra Sverige under sommarhalvåret. Ozonindex beräknas utifrån resultaten från enkla och kostnadseffektiva mätningar av ozonhalter med diffusionsprovtagare på månadsbasis i kombination med timvisa mätningar av lufttemperaturer.

Temperaturmätningarna används som ett mått på variationen av atmosfärens stabilitet under dygnet, vilket i sin tur ger ett mått på dygnsvariationen av ozonkoncentrationen. Utifrån resultaten från mätningarna görs månadsvisa skattningar av AOT40. Förekomsten av marknära ozon beror på utsläpp av ozonbildande ämnen lokalt, regionalt, nationellt och globalt. Ozonhalterna i ett område varierar bland annat beroende på områdets topografi (höglänt eller låglänt) samt dess avstånd från havet. Tillsammans påverkar dessa regionala faktorer den lokala ozon-förekomsten. Detta ligger till grund för den geografiska uppdelning i fem olika zoner i södra Sverige som görs inom mätprogrammet (kustzon, nordlig zon, västlig zon, central zon, ostlig zon). Uppdelningen baseras främst på geografisk position i nord-sydlig och öst-västlig riktning. Ozonhalterna vid olika närliggande platser kan skilja sig åt relativt mycket, därför har varje zon även delats in i tre områdestyper (höglänta, kustnära eller låglänta).

RESULTAT 2024 Sammantaget kan ozonåret 2024 (under växtsäsongen april - september) karaktäriseras som en ”normalsäsong” jämfört med ”medelozonåret” för perioden 2009–2024. Ozonmedelhalterna är normalt höga under senvåren och försommaren, något som gällde även 2024 då ozonhalterna framför allt i maj var mycket höga. Miljökvalitetsmål (miljömål) för ozon Miljökvalitetsmålets precisering inom Frisk Luft för ozon till skydd för växtligheten motsvaras av att AOT40 under april - september inte skall överskrida 10 000 µg m-3 timmar.

Baserat på medelvärden för de olika områdena och zonerna överskreds miljömålets precisering under sommaren 2024 i samtliga områden i kustzonen, i den centrala zonen och i de låglänta områdena i den västliga zonen, om man ser till medelvärdena för de olika områdena och zonerna. Dock fanns en viss spridning mellan enskilda mätplatser, speciellt i låglänta områden, där det kan finnas områden där miljömålets precisering inte överskreds. Miljökvalitetsnorm (MKN) för ozon Nu gällande miljökvalitetsnormen (MKN) för ozon till skydd för växtligheten anger att AOT40 under maj - juli inte skall överskrida 6 000 µg m-3 timmar. De beräknade AOT40-värdena, baserade på mätningarna inom Ozonmätnätet, överskred under 2024 MKN i samtliga områden i kustzonen, i den centrala zonen och i de låglänta områdena i den västliga zonen. Dock fanns en viss spridning mellan enskilda mätplatser, speciellt i låglänta områden, där det kan finnas områden där nu gällande MKN inte överskreds.

Ozonbelastningens förändring under de senaste 15 åren Under de senaste 15 åren har antalet kortvariga ozonepisoder i södra Sverige minskat, men samtidigt har bakgrundshalterna av ozon ökat. För att beskriva förändringar i ozonhalterna över tid över hela södra Sverige har trendanalyser genomförts av månadsvisa ozonmedelhalter från 27 mätplatser inom Ozonmätnätet med 15 års hela mätserier. Trots stora mellanårsvariationer visar trendanalyser på en statistiskt säkerställd ökning av ozonhalterna under perioden april–september vid två lokaltyper (kustnära och låglänta) samt för två olika zoner (kustzonen och den västliga zonen). Totalt påvisades en signifikant ökning av ozonmedelhalterna för april–september vid 11 mätplatser, medan halterna vid en mätplats minskade. För perioden maj–juli kunde ingen statistiskt signifikant förändring påvisas för vare sig lokaltyp eller zon, men vid sex individuella mätplatser ökade ozonhalterna. Ökningen av uppmätta ozonmedelhalter kan bero på en ökad ozonbildning. Dock har de rapporterade emissioner av ozonbildande ämnen minskat inom EU sedan 2010. Även stigande metanhalter (globalt) kan leda till ökade bakgrundshalter av ozon. Ökningen av ozonhalterna skulle även kunna bero på en förändrad luftomblandning, såsom färre nattliga temperaturinversioner. Den ozonhalt som uppmäts vid en viss punkt beror på balansen mellan att ozon reagerar med alla tillgängliga ytor, och då försvinner, och att ”nytt” ozon tillförs från högre liggande luftlager genom luftomblandning. Vid nattliga temperaturinversioner begränsas luftomblandningen, och ozonhalterna minskar då till följ av en minskad tillförsel av ozon till mätpunkten.