I Sverige förbränns avfall i stor utsträckning i avfallsförbränningsanläggningar för att generera fjärrvärme och el. Över 90 procent av utsläppen från avfallsförbränningen uppskattas komma från fossilbaserad plast. För att bidra till klimatmålet om netto-noll-utsläpp av växthusgaser till 2045 krävs åtgärder och styrmedel för att minska mängden fossilbaserad plast som går till förbränning. Den här rapporten bygger vidare på rapporten Scenarier för minskad förbränning av fossil plast i el- och fjärrvärmesektorn (Unsbo m.fl., 2023) och fokuserar specifikt på hur potentialen att minska förbränningen av plast från elutrustning kan realiseras.
Syftet med den här rapporten är att identifiera möjligheter och hinder kopplade till att minska förbränningen genom åtgärder i plastens värdekedja samt att föreslå policyåtgärder och styrmedel som kan omsätta målscenariorapportens åtgärdspotentialer i praktiken. Baserat på en analys av nuläget samt av den rådighet och beslutsstrukturer som finns rörande design, avfallshantering och incitament för långvarig användning av elutrustning i Sverige, presenteras sju förslag på policyåtgärder och styrmedel. Dessa omfattar insatser på EU-nivå, skärpningar av producentansvaret på nationell nivå och stöd för en mer cirkulär användning av elektronik.
Sammanfattningsvis visar rapporten att förekomsten av farliga ämnen gör att det finns ett behov av att avlägsna dessa i elektronikplastflödet som når avfallshantering. Samtidigt finns en potential att minska förbränningen, främst genom åtgärder högre upp i avfallshierarkin. För att realisera denna potential krävs stärkt kommunikation och samarbete inom elektronikvärdekedjan.