IVL Swedish Environmental Research Institute

Efterfrågan på förnybar energi och fossilfri industriråvara har ökat på grund av den globala uppvärmningen och ansträngningar att lämna den fossila energin. Ett förnybart alternativ som intresset har ökat kring är biogas som kan produceras av organiska restprodukter och användas för till exempel el, värme eller uppgraderas till fordonsbränsle eller biometan för industriella applikationer. Biogas produceras idag från avloppsslam, matavfall, gödsel och andra restströmmar i livsmedelssektorn. Röster hörs nu om att mer biogas behöver produceras och bland annat industri och sjöfart tillsammans med transportsektorn kan 2030 behöva så mycket som 10 TWh biogas. En ökad biogasproduktion förutsätter att mer organiskt material kan rötas i biogasanläggningar och då är frågan var dessa material ska komma ifrån? En restprodukt i jordbruket som kan utgöra en viktig biomassa är halm som med förbehandling i form av hackning och pelletering kan utnyttjas. Också vägkantsgräs och vass kan samlas in och blandas upp med halm, pelleteras och användas för biogasproduktion.

I projektet har olika värdekedjor kopplade till halm, vägkantsgräs och vass testats och utvärderats med hänsyn till biogaspotential, kostnader och eventuella målkonflikter. Dessutom har en SWOT-analys med intressenter genomförts för att bedöma starka och svaga sidor. Stora mängder halm finns tillgängligt men förekomsten av pyralider i stråsäd, till exempel pyralidrester efter kemisk ogräsbekämpning, kan innebära en begränsning för användningen av halm till biogas då dessa påverkar biogödselns kvalitet som växtnäringskälla. Påverkan på markens innehåll av organiskt kol när halmen förs bort bedöms som liten under förutsättning att biogödsel återförs till åkern eller att en kompensation sker med odlingsåtgärder, tex mellangrödor, som bidrar till att bygga upp markens kollager. Att skörda och ta tillvara vägkantsgräs kan vara positivt ur miljösynpunkt förutsatt att hänsyn tas till den biologiska mångfalden och att skräp och föroreningar samt invasiva arter inte sätter stopp för användningen. På samma sätt kan skörd av vass ha miljöfördelar då näring förs bort från strandängar, men skörden kan inte ske för tidigt på säsongen med hänsyn till djurlivet.

Resultaten visar en betydande biogaspotential för olika kombinationer av halm och vägkantsgräs samt för vass med en viss ökning av metanproduktionen efter pelletering. Även om försöken inte i samtliga fall visade på en ökad metanpotential genom pelleteringen, är en viktig identifierad aspekt med pelleteringen att underlätta att mekaniskt kunna ta emot och blanda in de stråbaserade substraten på en biogasanläggning som inte redan är utrustad med speciell utrustning för inmatning av torra stråformiga substrat. Den tekno-ekonomiska analysen visar att pelletering är mycket kostsamt om torkning behövs som förbehandling. Utan torkning kan kombinerade värdekedjor stå sig kostnadsmässigt väl jämfört med enbart halm.