IVL Swedish Environmental Research Institute

Rapporten analyserar förutsättningarna för en ökad användning av miljöarbetsmaskiner i Sverige. Arbetet har omfattat tre huvuddelar: en marknadsöversikt, kostnadsjämförelser mellan el- och dieseldrivna maskiner samt en genomgång av befintliga och möjliga stödsystem. Syftet är att ge underlag till Energimyndighetens fortsatta arbete för att främja en snabbare omställning mot utsläppsfria maskiner. Utbudet av elektriska arbetsmaskiner växer men är fortfarande koncentrerat till de lättare segmenten. Leasing som alternativ till förvärv är vanligt som affärsmodell och verkar föredras av både köpare och säljare.

Flera tillverkare introducerar löpande nya batterielektriska modeller men för maskiner i de tyngsta klasserna återstår utvecklingsarbete, inte minst vad avser batterisystem. I kostnadsjämförelsen analyserades fem maskintyper: grävmaskin, minigrävmaskin, hjullastare, traktor och åkgräsklippare. Resultaten bekräftar tidigare observationer om att kapitalkostnaden för elmaskiner är högre, men att lägre energi- och underhållskostnader delvis kompenserar detta. Klimatpremien spelar i dagsläget en avgörande roll för den ekonomiska konkurrenskraften. Beräkningarna visar att stödet är avgörande för de större maskinerna, dvs. maskiner över 10 tons vikt eller 50-100 kW motoreffekt. Utan klimatpremien blir kostnaden 5–15 % högre per maskintimme för tunga maskiner, men med stödet kan merkostnaden minska till 0–5 %. För hjullastare visar beräkningsexemplet att eldrift till och med kan bli billigare än motsvarande dieselalternativ.

Analysen visar också att de mindre maskiner närmar sig kostnadsparitet. För minigrävmaskiner och yrkesmässiga gräsklippare är skillnaden liten redan idag. Med stöd från klimatpremien blir kostnaderna i princip jämförbara med dieselalternativet vid genomsnittligt antal driftstimmar. I applikationer med högre antal drifttimmar blir de lätta batterielektriska varianterna ännu mer kostnadseffektiva varför de ekonomiska drivkrafterna verkar för en omställning av dessa maskinstorlekar. För stödsystem analyserades två befintliga stödformer: klimatpremien och Klimatklivet. Dessutom diskuteras internationella erfarenheter (t.ex. från Norge och Nederländerna) och möjliga utvecklingsvägar. Först och främst konstaterats att ett eget stöd för arbetsmaskiner behövs. Eftersom maskinerna är betydligt dyrare i inköp krävs riktade stöd för att driva marknaden framåt. Stora eldrivna maskiner bedöms annars inte vara konkurrenskraftiga före 2030. Dessutom är offentlig sektor och deras upphandlingar av maskintjänster viktiga pådrivare för omställning till eldrift. Skarpa klimatkrav i offentliga byggprojekt kan påskynda omställningen, särskilt om de kombineras med ekonomiska incitament. Studien visar att elektrifiering av arbetsmaskiner är tekniskt möjlig och på väg in i flera maskinkategorier, men att de ekonomiska förutsättningarna fortfarande är en tröskel – särskilt för de större maskinerna. Att skapa ett separat stödsystem som riktar sig mot miljöarbetsmaskinerna skulle därför vara en fördel. Stödinsatser och tydliga krav från offentliga beställare framstår som nödvändiga för att skapa tillräcklig efterfrågan och få fart på marknaden.