IVL Swedish Environmental Research Institute

Denna studie, genomförd inom ramen för projektet Usereuse, analyserar aktörers förutsättningar att skala upp återanvändning till norm. Fokus ligger på textil, elektronik, möbler och inredning, och bygger på enkäter, intervjuer och workshops med aktörer från fyra arenor: nyköpsarenan, begagnatarenan, personliga arenan och avfallsförebyggande arenan. Analysen utgår från politiska, ekonomiska, sociala och tekniska faktorer och visar vilka hinder och möjligheter aktörerna ser. Analysen identifierar en rad interna framgångsfaktorer som ledarskap, långsiktiga affärsmodeller och tjänsteutveckling, engagemang och kompetens hos personalen, sänkta trösklar genom attraktiv placering och utformning, digitalisering för bättre matchning mellan utbud och efterfrågan samt välfungerande samarbeten. På extern nivå framträder strukturella systemfel: överproduktion och överkonsumtion, att nyproduktion inte bär sina hållbarhetskostnader, otillräckliga politiska beslut och incitament, att avfallshantering är billigare än återanvändning, återvinningscentraler och producentansvar är utformade för återvinning framför återanvändning samt brist på attraktiva platser för återanvändning i samhällsplaneringen. Samtidigt öppnas möjligheter genom EU:s regleringar om ekodesign och reparationsrätt, utveckling av offentlig upphandling, ökad försäljning av återanvänt och normförändringar där fler konsumenter ser begagnat som attraktivt. Cirkulär ekonomi kan inte fungera vid sidan av linjära system. För att återanvändning ska kunna skala upp krävs en större omställning där politiska styrmedel, näringslivets initiativ och kommunala satsningar samverkar med konsumenternas förändrade beteenden. Frågan om återanvändning går nu från att ses som avfallsfråga till en form av konsumtion och produktion – men system, reglering och incitament släpar efter. Återanvändning kan vara en nyckel till resiliens i samhället och bidra till vår förmåga att hantera och utvecklas i förändring, genom att öka möjligheten att lokalt ta hand om och cirkulera det vi redan har. Det gör oss bättre rustade för lågkonjunkturer och resursbrist och minskar beroendet av globala leveranskedjor. Analysen visar att för att aktörer ska kunna skala upp återanvändning till norm behöver vi både minska nykonsumtion, stimulera återanvändning framför nyköp och samhällsplanera för återanvändning.

Ecological footprints from today’s consumption exceed planetary boundaries, and Sweden has one of the world’s highest consumption footprints. Reuse can reduce climate impact, waste volumes and resource extraction only when it replaces new purchases. Although the reuse market is growing faster than new consumption, it still makes up a small share of total consumption. This study, conducted within the Usereuse project, analyses actors’ conditions for scaling reuse to the norm. It focuses on textiles, electronics, furniture and interiors, and draws on surveys, interviews and workshops with actors from four arenas: the new purchase arena, the secondhand arena, the personal arena and the waste prevention arena. The analysis considers political, economic, social and technological factors and shows the barriers and opportunities actors see. The analysis identifies internal success factors such as leadership, long-term business models and service development, staff engagement and competence, lower thresholds through attractive location and design, digitalisation for better matching of supply and demand, and well-functioning collaborations. At the external level, structural system failures appear: overproduction and overconsumption; new production that does not internalise its sustainability costs; insufficient policy and incentives; waste management being cheaper than reuse; recycling centres and extended producer responsibility designed for recycling rather than reuse; and a lack of attractive places for reuse in community planning. At the same time, opportunities arise through EU rules on ecodesign and the right to repair, developments in public procurement, rising sales of reused goods and norm shifts as more consumers view secondhand as attractive. A circular economy cannot operate alongside linear systems. For reuse to scale, a broader transition is needed in which policy instruments, business initiatives and municipal efforts interact with changing consumer behaviours. Reuse is shifting from a waste issue to a form of consumption and production—but systems, regulation and incentives lag behind. Reuse can be a key to societal resilience, strengthening our capacity to manage and develop through change by enabling local care and circulation of what we already have. It better equips us for recessions and resource scarcity and reduces dependence on global supply chains. The analysis shows that to make reuse the norm, we must reduce new consumption, prioritise reuse over new purchases, and plan for reuse in community planning.