IVL Swedish Environmental Research Institute

Bygg - och fastighetsbranschen påverkar biologisk mångfald både direkt genom markanvändning, samt indirekt via materialval, energianvändning och utsläpp av växthusgaser. Trots detta råder det idag en betydande kunskapsbrist över huruvida olika byggnadsmaterial påverkar den biologiska mångfalden i ett livscykelperspektiv. Syftet med denna studie är att bidra till kunskapsutvecklingen och stärka möjligheterna att integrera biologisk mångfald i livscykelanalys (LCA) inom byggsektorn.

Detta görs genom att kombinera tre ansatser: (1) kvantifiering av potentiell påverkan på biologisk mångfald via LCA-metoden ReCiPe 2016, (2) separat redovisning av byggprodukters påverkan på markanvändning och markomvandling, samt (3) En kvalitativ jämförelse mellan hyggesfritt skogsbruk och trakthyggesbruk, med fokus på hur de båda metoderna påverkar biologisk mångfald och klimat. Studien omfattar livscykelanalyser (LCA) som jämför två likvärdiga hus med olika bärande stommar, en i trä och en i betong. Resultaten visar att trä har högst markanvändning per kilogram material, följt av stål och betong. På byggnadsnivå uppvisar dock betongstommen i standardutförande den största totala påverkan på biologisk mångfald, främst driven av vattenanvändning vid produktionen. Byggnaden med trästomme hade däremot en betydligt lägre potentiell påverkan, där markanvändningen vid virkesproduktionen stod för den största delen. Genom att ersätta konventionell betong med klimatförbättrad betong kan påverkan på biologisk mångfald minskas avsevärt. Flera scenarier har modellerats med olika ambitionsnivåer. I det mest ambitiösa scenariot, där både platsgjutna och prefabricerade element ersatts med ambitiösa men tekniskt möjliga alternativ, uppvisar byggnaden med betongstomme till och med den lägsta potentiella påverkan.

Detta visar att klimatförbättrad betong kan förändra jämförelsen mellan byggnader med trä- respektive betongstomme, men att resultaten i hög grad beror på ambitionsnivån för det valda betongalternativet. När olika skogsbruksmetoder jämförs visar studien att hyggesfria skogsbruksmetoder generellt har bättre förutsättningar att främja biologisk mångfald medan valet mellan hyggesfritt skogsbruk och trakthyggesbruk har begränsad inverkan på klimatnytta. Jämförelser mellan dessa skogsbruksmetoder med nyckeltal som indata till LCA-analyser är i dagsläget förenat med stor osäkerhet, då resultaten varierar beroende på marktyp och skogsförhållanden. Delstudierna pekar samstämmigt på behovet av bättre data och mer exakta mätmetoder för att nå tillförlitliga resultat. Metodutveckling är därför central, liksom tydligare vägledning och standardisering för byggsektorn. Samtidigt visar denna studie att biologisk mångfald redan idag kan inkluderas pragmatiskt i LCA-arbetet.