IVL Swedish Environmental Research Institute

Inom ramen för Impact Innovation-programmet Swedish Metals & Minerals – en gemensam satsning av Energimyndigheten, Formas och Vinnova – har denna studie genomförts för att analysera behov och förutsättningar för ett nationellt kartläggningssystem för kritiska råmaterial i sekundära flöden. Tillgången till kritiska råmaterial är avgörande för Sveriges och EU:s omställning, konkurrenskraft och säkerhet. Samtidigt är kunskapen begränsad om hur stora mängder kritiska råmaterial som redan finns bundna i produkter i samhället, hur dessa flöden förändras över tid och när materialen kan bli tillgängliga för återvinning. Bristen på samlad och jämförbar information försvårar uppföljning av nationella mål, utformning av styrmedel och planering av investeringar i cirkulära lösningar.

Nya EU-regelverk, inte minst Critical Raw Materials Act (CRMA), förstärker behovet av att medlemsstater kan redovisa och följa materialflöden på ett mer systematiskt sätt. Ett nationellt kartläggningssystem är genomförbart med befintlig statistik Projektets huvudsakliga resultat är att utveckling och införande av ett nationellt kartläggningssystem för sekundära kritiska råmaterial bedöms vara genomförbart redan idag. Genom att utgå från befintlig offentlig statistik om industrins varuproduktion samt import och export, och kombinera dessa data med transparenta antaganden om materialinnehåll och produktlivslängder, kan ett system byggas som ger en sammanhållen bild av var kritiska råmaterial finns i teknosfären och hur de successivt frigörs. Ett sådant system minskar beroendet av företagsinlämnade uppgifter och omfattande onboarding, och det kan därmed etableras med relativt låg organisatorisk komplexitet. En central slutsats är att systemets främsta värde inte ligger i exakta mängdangivelser för enskilda år, utan i att skapa ett återkommande, transparent och långsiktigt ramverk för uppföljning. I många sammanhang är trender över tid – till exempel ökande eller minskande tillgång till sekundära råmaterial – mer beslutsrelevanta än absoluta nivåer. Systemet kan därmed fungera som ett gemensamt, och i möjligaste mån neutralt, kunskapsunderlag för både myndigheter och näringsliv. Genom öppna antaganden och regelbundna uppdateringar synliggörs osäkerheter, vilket möjliggör känslighetsanalyser, validering och successiv förbättring av data. Projektet genomfördes som ett policylabb i nära dialog med myndigheter, industri och branschorganisationer.

Den ursprungliga ansatsen, som låg närmare värdekedjebaserade lösningar med företagsinlämnade data, prövades men visade sig innebära betydande hinder kopplade till sekretess, administrativ börda och varierande mognadsgrad hos aktörer. Genom det iterativa arbetet skiftade fokus mot ett mer robust, statistikbaserat och offentligt förankrat system. Ett koncepttest och ett räkneexempel, baserat på elbilar, användes för att validera angreppssättet och identifiera metodologiska utmaningar såsom heterogena produktkategorier, omvandling mellan värde- och mängddata samt behovet av tydliga systemgränser. Ett nationellt kartläggningssystem kan bidra till att effektivisera nationell och europeisk rapportering, minska fragmentering mellan olika regelverk och skapa bättre förutsättningar för uppföljning av politiska mål. Samtidigt kan systemet ge underlag för planering och analys av sekundära flöden, vilket kan stödja investeringar i återvinning, stärka försörjningstryggheten och minska beroendet av primära råvaror. Genom att skapa ett gemensamt faktaunderlag kan systemet även underlätta samsyn mellan myndigheter, företag och andra aktörer i omställningen mot en mer cirkulär ekonomi. Projektet rekommenderar att nästa steg tas genom en pilotstudie med fokus på ett begränsat antal produktgrupper och kritiska råmaterial, där dataläget är relativt gott och samhällsnyttan bedöms som stor. Parallellt bör ansvarsfördelning, värdskap och långsiktig förvaltning tydliggöras, med ett tydligt offentligt mandat. Systemet bör utvecklas modulärt och framåtkompatibelt för att kunna integrera framtida datakällor, såsom digitala produktpass, och harmoniseras med EU:s fortsatta arbete. Sammantaget visar projektet att ett nationellt kartläggningssystem kan bli en central kunskapsinfrastruktur för cirkulär ekonomi, hållbar råvaruförsörjning och ökad resiliens i Sveriges materialanvändning.